20 avril 2024
spot_img
AccueilPolitique1962 – 2022, mazal-aɣ ntezzi ntenneḍ !

1962 – 2022, mazal-aɣ ntezzi ntenneḍ !

Nnig uzgen n lqern, tamurt-nnaɣ teteddu ɣer deffir. Ayen iteddun zik akken iwata, ass-a yezleg (aɣerbaz, tafellaḥt, lbusṭa, tadamsa…), tiɣerrmin umsent, terna-d tidderɣelt n yir aɣerbaz akked tmeṭṭurfit tineslemt.

Ass-a, anejli n yemdanen deg waman n yillel, akken ad zegren ɣer tmura n Urupa, ifka-d udem aberkan n wanda tessaweḍ tsertit n wid iḥekmen tamurt si 1962. Acku, d systeme  yebnan di 1962 i yellan ar ass-a, ɣas ttbeddilen wudmawen d yismawen.

Di 2002, ur nezmir ad neqqim kan di tmuɣli-nni n wurfan akked tsusmi, neɣ awal  : « d tawaɣit ! Tettɣiḍ tmurt !, ‘’c’est malheureux’’ ! ». Issefk asurif ɣer sdat, akken ad injer usalu izemren ad issuffeɣ ɣer tallit nniḍen. 

Mačči d abrid i yuɣ udabu n wass-a s tsertit-is n ‘’dialogue inclusif’’… akked wid ifkan afus di tsertit n néo-FLN akked barbes-FLN, gar-asen wid yessazlen idammen n Izzayriyen di tallit taberkant. 

- Advertisement -

Tasertit izemren ad tbeddel udem i tmurt, d tin ara yaɣen abrid amaynut, tin ara ibeddlen « paradigme » n udabu ɣef uẓar :

Tamezwarut ad d-ffɣen akk wid yettwarzen di leḥbas ɣef tikta-nsen, akken ad kecmen annar n bennu amaynut. Ma iḍelli, tanekra n Hirak ur d-tefki iqerra d-yufraren, d imeḥbas n wass-a i d iqerra n tnekra.

Urar n tsertit ad ibeddel ɣef uẓar, ad ikkes udabu uffir n at ukakkiḍ, ad d-bedden wid/tid fernen Izzayriyen di tefranin deg ur illi usekkak. 

Ad yali uɣerbaz n tmurt n Lezzayer s tutlayin n tmurt-is di tmurt-is, ad iddu umezruy ur deg illi usekkak i bennu n tmussni n tafat, mačči n tidderɣelt n taârabt-tinneslemt.

Ad ikkes wanzel n teɣdemt i yekkaten Izzayriyen, ad tbedd teɣdemt  tilellit n izerfan, mačči d taqeddact neɣ d amezrag deg ufus n wid illan deg udabu (taɣdemt ‘’n tilifu’’).

Ad tebnu tdamsa/économie n tidett, tin ifkan azal i umahil (valeur travail) akken ad innerni simmal, akken isufar n petrole d lgaz ad d-rnun kan d afud i tneflit n tmurt.

Ad teldi tebburt di yal annar akken iminigen/imezgaren neɣ ‘’diaspora i yellan di tmura tiberraniyin (Urupa, Marikan, Kanada…), ad d-kecmen s tmussni-nsen d tedrimt-nsen, ur sen-teggen ifergan d wuguren i ten-isserwalen.

Ad tebnu tsertit tamaynut iteddun ad tezdi timura n Tamazɣa (Tunes, Lezzayer, Merruk, Muritanya….) deg ugraw n Tamazɣa tameqqrant. 

Asurif amezwaru d tifrat n wuguren illan ass-a di Libya. Ma dduklen d agraw (Tunes, Lezzayer akked Merruk), zemren ad tt-frun ferru iwatan, syen ad sersen talwit i bennu n tedbelt n Libya. Ma yessefk ad kecmen iserdasen n ugraw, d ayen ilhan. D tallalt n tmara, mačci d tamhersa n Libya. 

Llan imedyaten deg umezruy : asmi yekcem Vietnam ɣer tmurt n  Cambodge, si mi yerẓa adabu n ‘’Khmers izeggaɣen’’ i yesnegren tamurt-is, issers adabu amaynut, iffeɣ-d si tmurt-nni (1). Yiwen ur izzim ɣef Vietnam deg ugraw n tmura yedduklen (ONU).  

D asalu i ẓran akk Izzayriyen i d-ikkren di yal tikli n tegrawla n talwit. Maca, d adabu kan i d-ibedden  d ugur, zun d tamrit  di tnemmast n ubrid.

Mačči s tmeɣra n lɣida d iḍebbalen deg wass n 5 yulyu 2022 ara frunt temsal…

Aumer U Lamara

Timerna / Notes.

1) Le 25 décembre 1978, 150 000 soldats vietnamiens envahissent le territoire cambodgien et écrasent l’Armée révolutionnaire du Kampuchéa (Khmers rouges de Pol Pot) en seulement deux semaines. Le 8 janvier 1979, la République populaire du Kampuchéa est créée. 

 

1 COMMENTAIRE

  1. Skud ur nezr’ara dacu i d aQvayli, dacu i d aZdayri, dacu-y-agh, acimi 1871 iga pshutt, 1954 rebelote (nezdi timellalin d uxerriv), 1980, 1994-94-2001, ur ,megger timzin si taqacuct, ad ntezzi akkayi kan, ad nverren am tvernint.

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents