29 mars 2024
spot_img
AccueilPolitiqueAdabu iṭṭef "igran d ikufan" (pétrole, lgaz, lbankat…), zun d anzel n...

Adabu iṭṭef « igran d ikufan » (pétrole, lgaz, lbankat…), zun d anzel n « l’arme alimentaire »

Système militaire algérien

Llan iberdan akken tamurt ad tqabel adabu i yeffɣen abrid. 

Deg umezruy n umaḍal, llan imedyaten di yal tamurt, di Tefrikt, di tmura n Urupa, di Marikan neɣ anda nniḍen, akken ad ikkes ɣef tmurt  uzaglu n yir adabu :

d tuffɣa n tikliwin n talwit deg izerban d iberdan, 

d aseɣli n uselway s ufus n laâsker (coup d’État), ekkes wa, ssali win ; d abrid ur nferru yiwet, 

- Advertisement -

D ṭṭrad s ubarud mgal adabu, ma tella tezmert taxsimt, 

d herrwel n uhuddu d nnger di yal amkan, 

d nnfaq aɣarim (désobéissance civile) n talwit, 

Akken, alamma yefka udabu fura/mayna, iǧǧa amkan-is, syin aselway ad irwel, ad ittwacudd neɣ ad immet (Benali di Tunes irwel, Ccah Pahlavi di Iran irwel, Mubarak di Maser ittwaṭṭef ɣer lḥebs, Ceausescu di Romania yettwaṭṭef yettwanɣa, Gueddafi di Libya immut yir lmut, atg.).

Tella yiwet, ulac adabu izemren ad iqqim ibedd lebda, ma dduklen at tmurt zun d yiwen, akken ad t-rẓen. Akken tebɣu tili tezmer-is s laâsker s ibeckiḍen, tamsulta, srabes iffren ineqqen, taɣdemt/justice n tilifu iddan ɣef ufus-is…

Sin ifadden ɣef ibedd yir adabu (win ur nelli d win i sbedden at tmurt s tafrent zeddigen), zemren ad siɣezfen tudert n udabu-nni : tazmert tameqqrant (laâsker, tamsulta, taɣdemt akked tikerkas-is), akked wadis n yemdanen (le pouvoir/l’arme alimentaire). Tamurt n Lezzayer tesddukel-iten i sin.

Amezwaru yettwassen deg umaḍal, d timrawin n tmura i yettwacudden iseggasen d iseggasen.

Wis sin, d tuqqna n tmurt s tgella/aɣrum, neɣ deg wadis (monopole du pouvoir alimentaire), d win i d awal-nneɣ.

D tamara ad nezzwer tamuɣli ɣer umezruy aqbur n Tmazɣa (1) (2).

Di yal amkan, si Libya ar Merruk (Nalut, Ɣadames, Awras, Atlas, Tigergert, Aheggar, Azawaḍ…), si leqrun imezwura, Imaziɣen llan qqazen tisrafin ddaw wakal, ifran deg udrar, bennun igadiren s uẓru deg skaren ikufan i tgella (irden, timẓin, tazart, tini d yal asafar nniden), di yal tallit llan wid ibedden d afrag ɣef igadiren-nni, d ikufan-nsen. D tagella-nni i d tilelli n timanit-nsen (autonomie), n tudert-nsen.

Di tallit n Ruman, mi bnan iɣerman deg izuɣar, smeɣren igran, taggara rẓan tilelli-nni n yemdanen illan zedɣen azaɣar. Illa wawal ittwassen « Numidya d iger n Roma/Numidie grenier de Rome ». Ayɣer ? 

Acku irden akk imegren deg izuɣar n tmurt tamaziɣt ad izger Illel Agrakal, ad t-fken i laâsker n Roma iteddun akkin, di ṭṭrad ɣer wayeḍ di Urupa ufella akken ad smeɣren tamurt-nsen. Laẓ iqqim-d i Yimaziɣen ikerzen, imegren irden-nni !

Tallit n Iwandalen akked Waâraben deffir-nsen, ur illi wayen nniḍen nnig ahuddu n iɣerman illan bedden, aserɣi n yigran illan, akked ṭṭrad ur nefri, leqrun d leqrun, tama tettnaɣ d tayeḍ.  

Tallit n Ṭerk, ɣas adabu-s ur issaɣ i tmurt, iwwet s tezmert-is akken ad yerẓ timanit n imezdaɣ n tmurt s tufffɣa n laâsker-is lawan n tkerza, n tmegra akken ad nɣen ifellaḥen n tmurt. Di tallit-nni i d-innulfa «lḥeq uzaglu» : ifellaḥen ad xellsen Ṭerk akken ad xedmen igran-nsen… taggara, ad d-asen iserdasen, ad awin irden-nni.

Yiwen umedya yettwassnen : di 1805, Dey Mesṭafa Paca (Mustapha Pacha) izzenz akk ayen d-tefka tmurt d irden i tmurt n Fransa, yedda d tagella i laâsker n Napoléon 1er iteddun ad ikcem tamurt n Maser (conquête de l’Egypte). Di temdinin n Lezzayer ikker laẓ d ameqqran, ɣellin medden am yizan deg iberdan.

Di tallit n Fransa, iserdasen-nsen ṭṭfen yal tamurt, ur sen-tensir tardast si tmurt n Lezzayer, igran yelhan akk n ikuluten.  Di ṭṭrad-nni n 1939-1945 i d-tban twaɣit ibeddlen tamurt, i d-iban wudem n ‘’l’arme alimentaire’’. Irden akk d-imegren di tmurt n Lezzayer iffeɣ tamurt n Lezzayer, d abrid ɣer Urupa, d tagella i laâsker yettnaɣen di Urupa. Tamurt n Lezzayer teqqim i laẓ ! (3)  

Deffir 1962, innulfa-d wayen nniḍen yugaren tallit n Ruman, n Ṭerk, n Fransa : d tuqqna n tmurt s tsertit ur neddi i tmurt (monopole du commerce), win yerran tagella d anzel swayes yeṭṭef Izzayriyen deg wadis : igran d yal asafar deg ifassen n udabu n ukaskiḍ !

Taggara,  d tudert n umerdax, ur izmir yiwen ad irwel i udabu ; tafejrit d idurra zdat ‘’suqq ufellaḥ’’. Tamurt n Russia iǧehden ugar, teṭṭef 70 iseggasen deg ubrid-nni, taggara tegrurej di 1991, am akken yegrurej uslaḍ n uẓru n taffza.

Taɣuri seg umezruy i wass-a :

Udem n udabu di Lezzayer, ur iqqim di tuqqna n zik n ‘’yigran d ikufan’’ ; innulfa-d wayen nniḍen. Ass-a adabu yeṭṭef isufar n ddaw tmurt (petrol d lgaz), iṭṭef lbankat d yal abrid n tdamsa akked tmura nniḍen. 

Ihi, d tazarezt/piège ur ngi tabburt i tuffɣa si ger ifasssen n udabu ?

Tagrawla tamezwarut, d tukksa n icuddan-nni yeqqnen aɣref n tmurt ɣer udabu. 

Zdat tɣennant n telqimt (l’arme alimentaire), yiwen ubrid i yellan : d timanit n wadis (autonomie alimentaire’’), iddukel akked timanit tadelsant (autonomie culturelle). I snat zdint, yiwet tettak afud i tayeḍ.

D ayen ibanen, amennuɣ n timanit n yal yiwen iddukel akked umennuɣ asertan (lutte politique) akken ad tbeddel abrid tmurt s tifranin iteddun am di tmura nniḍen i yaɣ-yifen.

Ass-a, d tazwayt-nni n timanit mgal adabu i yeqqimen deg ubrid, d tamnaṣeft ur tessaweḍ deffir tnekra n Hirak/Tanekra n furar 2019.

Tiwizi tameqqrant mgal aṭan n Covid tesban-d mazal tella tegmatt di tmurt, di yal annar anda yeffeɣ neɣ yefcel udabu, d Izzayriyen i ibedden ; Amedya amezwaru d asisi n yal ddwa akked tmacinin iskaren uksijan i yimuḍan n Covid.

Ugur ameqqran d-ibedden deg ubrid n timanit, ass-a zwaren ɣer-s yimeṭṭurfan inselmen (les islamistes) akken ad sbedden adabu tama n udabu (pouvoir parallèle) di Lezzayer. 

Zwaren deg ubrid n tdamsa n ddaw tmurt (économie souterraine, ‘’économie de bazar’’) akken ad bnun ‘’lxalifa ineslem’’ akken i bɣan. 

Ass-a, imeṭṭurfan teddun ddaw tmurt, tardast tardast yal ass, alamma ṭṭfen yal aẓar n udabu, s tedrimt tameqqrant n watmaten-nsen n Wagmuḍ (Saâudya, Qatar, Imarat, …). Zun d aḥemmal iteddun s tsusmi, s ufus n udabu. 

Di tsertit-nsen, illa umur ameqqran deg udabu iteddun zun d iqeddacen-nsen, yal ass ssekcamen Izzayriyen ɣer leḥbas, di yal tiɣremt, akken taggara ad sfeclen tanekra, ad kecmen tannemast n udabu.

Maca, d abrid ur qbilen imelyunen n Izzayriyen i d-ikkren s talwit, i bennu n Lezzayer n izerfan, n tlelli, n tugdut.

Azekka, tezmer ad tmil akka neɣ akkin…

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1) Asarag d-illan di ACB (Association de Culture Berbère), 27/04/2022, La victoire autrement, par l’autonomie et la création. Conférenciers : Ben Mohammed, Meziane Abane, Aumer U Lamara ; Animateur : Mustapha Harzoune.

2) Quelques dates des conséquences de l’arme alimentaire des gouvernants… depuis 2000 ans

  • L’accaparation des plaines (et ses récoltes) par Rome pour alimenter ses conquêtes en Europe et en Asie, causant des famines systématiques dans Tamazɣa,
  • La famine provoquée dans les villes (Alger particulièrement, Oran) par le dey Mustapha Pacha en 1805, qui a réquisitionné par la force tout le blé pour le vendre à l’armée française de Napoléon 1er pour  la logistique de sa conquêtre de l’Egypte.
  • La famine provoquée en Algérie par la France, de 1939 à 1945, pour alimenter les soldats des fronts de la guerre mondiale en Europe ; grande famine surtout en Kabylie, rationnement et marché noir. Les gens faisaient bouillir des herbes pour survivre.

3)  Tallit n laẓ n 1939-1945, tessefcel tamurt, terẓa imeɣnasen n PPA (akabar illa yettwakkes/dissous di 1939). Inna-d yiwen umeɣnas n tallit-nni  : « akabar n PPA immut, nekkni nefcel, nefka-d ulac,  « ini-yas i ulaxert ad yazzel !». Armi d 1943 i yeḥrared acemma ukabar n PPA, nuɣal ɣer tuddsa, nga anejmaâ amezwaru di Tizi Wezzu, di lkuca n Muḥend Areẓqi Makri.

1 COMMENTAIRE

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici