20 avril 2024
spot_img
AccueilPolitiqueAdabu, tazmert n yilef(1) akked izerfan 

Adabu, tazmert n yilef(1) akked izerfan 

S TMAZIƔT

Adabu, tazmert n yilef(1) akked izerfan 

Adabu « ad iwwet s wayen yezmer, tidebbuzin, lḥebs akked taɣdemt, akken ad issezri tafrent n APN di yunyu d-iteddun »

Di yal tamurt igan iseɣ ɣef yiman-is, tazmert n udabu d tasertit i tmussni yufraren deg iɣerbazen d tesdawiyin, d tadamsa d-issekcamen yal lxir i tmurt, d tazmert akked sbitarat zeddigen i yettqabalen yal aṭan. Mačči d idurra n iserdasen s idebbuzen d ibeckiḍen, imruden, iblandiyen akked tmesrufag d-issurugen times seg igenni mgal tuddar d tiɣermin n tmurt-is.

Tamurt n Lezzayer ur tuɣ abrid n yiseɣ acku adabu-s ur d-yufrar seg yidles n tmurt.

Adabu ibedden di 1962 (agraw n Wejda) ilul-d di lbiru n Gamal Abdelnaser di Lqahira, mačči di tẓegwa n imennuɣen n ALN mgal Fransa tamhersant. Asalu d-inejren seg uswir n Ifri-Uzellagen (congrès de la Soummam) di 1956 gan-as tasfrat di tazwara-as.

D win i d ugur amezwaru ; ayen d-irnan si 1962 ar ass-a, d aselqem kan n usekkak amezwaru.

- Advertisement -

Tasuddest/stratégie n udabu n wass-a tban ur teffir : ‘’ad iwwet s wayen yezmer, tidebbuzin, lḥebs akked taɣdemt, akken ad issezri tafrent n APN di yunyu d-iteddun », ad yaččar leḥbas ma terra tmara, ad iwwet s rsas, ad ineɣ ma terra tmara. D ayen gan yakan di 1988 ; d ayen iwumi yulsen di tefsut taberkant di 2001.

Ma nesddukel akk tihila i seddan si tazwara akken ad qqimen, ad ačaren yedlisen, seg useqdec n ucengu n berra neɣ n agensu, s ukmaz i tinneslemt timeṭṭurfit (islamisme), s usiged n yal tamnaṭ n tmurt (Kabylie, Touaregs, …) akken ad malen wiyaḍ ɣer tama-nsen… ass-a snulfan-d ‘’tarebrabt n ukabar n MAK’’ ! D laâr, neɣ d ammus ugertil, ur ittirid ur iseffeḍ. 

Adabu iwweḍ ɣer tseddart-nni taneggarut n ‘’ayen ufiɣ ad wteɣ yis’’.   

Wid ittberrihen ass-a i udabu akken ad iqader izerfan, ad ibeddel tikli, akken daɣ ad iqader yal azref i tezmel tmurt n Lezzayer zdat ugraw n ONU, ur nefhim ma umnen s wayen nnan yal tikkelt, neɣ rnan-as kan awal i yir tallit. 

Tamuɣli-nnaɣ : adabu n wass-a ur illi d ababu wukud izmer ad yili wawal neɣ amjaddel. Adabu n wass-a d asekkak icudden tamurt. Ur izmir ad yili usuter n yal tamsalt deg uxsim ma tewweḍ ɣer talast.

Sin imedyaten i nessen llan deg umezruy n tmurt-nnaɣ :

1) deg 1u Nunamber 1954, tiɣri n tnekra ur telli d asuter deg udabu n Fransa ; d ‘’Tiɣri i Ugdud Azzayri’’ (Appel au peuple algérien) ; d tiɣri n Izzayriyen i yizzayriyenn nniḍen akken ad kkren ɣef yiman-nsen.

Ayen issawḍen imeɣnasen-nni yuran tiɣri, d war tafat n tsertit i d-intin si qbel 1926 (talalit n ENA/Etoile Nord-Africaine) ; 30 iseggasen n usuter di Fransa akken ad tekkes tasertit tamhersant, Fransa ur d-tefki udem !

2) Defffir 1954, si mi ‘’yeffeɣ waâbar amezwaru’’, d tamedyazt i d-ikecmen annar deg ubrid n timunnent, tbedd d afud i wegdud d-ikkren, i tegrawla.

Tlata wawalen n Dda Sliman Azem sgerwlen tamurt : « Effeɣ ay ajrad tamurt-iw ! ». Tlata wawalen sdduklen, zdin zun d yiwen agdud Azzayri i yezwaren ɣer tegrawla, dduklen zun d yiwen i tnekra. 

Awalen-nni n Dda Sliman wwin-d amaynut : ur qqimen deg usuter deg udabu n Fransa ; awalen-nni d aẓeggi n win yerfan, d lamer (ordre), igzem ifra wawal-is : effeɣ si tmurt-iw !

Timlilit n yidles n tmurt, win i d-ifka umezruy, akked yidles imeqqin ittnernin ass-a di tmurt-nnaɣ zemren ad siherwlen abrid i tegrawla n talwit i nessaram.

Di tmuɣli-nnaɣ, ulac amgared gar « Effeɣ ay ajrad tamurt-iw » akked « Yetneḥḥaw gaâ » i d-inna s neyya-s ilemzi-nni tameddit n wass di tiɣremt n Lezzayer.

Aumer U Lamara

Timerna / Notes

1) D tamussni n imezwura : ur izmir yiwen ad iqqen ilef akken ad iseddu tazmert-is i tkerza (ayen ilhan, mačči d afeggel). 

 

Auteur
Aumer U Lamara, écrivain

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents