29 mars 2024
spot_img
AccueilIdéeAdabu yefren abrid n “yir aɣelluy”

Adabu yefren abrid n “yir aɣelluy”

S TMAZIƔT

Adabu yefren abrid n “yir aɣelluy”

Yal adabu ibedden mgal izerfan, leḥbas akked tikerkas ur izmir ad iqabel ma yeɣli-d wayen meqqren ɣef tmurt. Llan ugut n imedyaten deg umaḍal, anda yeɣli udabu acku ur izmir ad iqabel ṭṭrad neɣ tawaɣit tameqqrant.

Adabu n ukaskiḍ iḥekmen Argentina (1976 – 1983), isseɣli-d igenni ɣef tmurt, inɣa nnig 50000 n yemdanen. D ṭṭrad d-illan di 1978 mgal Legliz, ɣef temsalt n tegzirin Malvinos (Iles Malouines), i d-iglan aɣelluy n udabu, syin sbedden adabu amagday (démocratisation).

Amedya aneggaru d tadyant n Tchernobyl di 1986 i d-iglan s uhuddu n URSS (Union Soviétique) di 1989. Awal n Gorbatchev iqqim-d d azamul : « zemreɣ ad d-iniɣ, tadyant n laksida n Tchernobyl, i ɣef ur nebni, teldi-d tabburt i tukksa n URSS ».

Tadyant-nni tefka-d udem n udabu n kuminist i yebnan si nnig 70 iseggasen, ɣef tikerkas, ixerwiḍen, taḥraymit, taâssast n wa ɣer wa, lbaṭel, war tidett. Ittwassen deg umaḍal wawal-nni n uɣmis n Moscou, La Pravda : ‘’tout va bien’’, armi d-inteḍ aɣmis El Moudjahid !

Adabu n tmurt n Lezzayer tewwet-it tidderɣelt, d butellis ur nḥellu. 

- Advertisement -

Ibna ɣef uqeẓẓul n yir tazmert si tazwara-s, di 1962, inwa ad teqqim akken i tella. Sin iseggasen n tnekra n ugdud (2019-2021) di yal tiɣremt n tmurt, deg ubrid n talwit swayes zuxxen Izzayriyen di tmura, akken ad ibeddel udabu, ad d-ittwakkes i yat ukakskiḍ, ad yers azekka ɣef tefranin n tidett, netta yezzi-d s uzagur, issuffeɣ-d tidebbuzin akked ibeckiḍen, iggar irennu ɣer leḥbas tarwa n tmurt  n Lezzayer. 

Adabu iḍegger sin iseggasen ur d-nettuɣal ; d wid izemren ad beddlen udem n tmurt, si tillas ɣer tafat, d wid ad d-irren asirem i Yizzayriyen !

Tezgel tyita ur d-tettuɣal, anda tamurt ad taɣ abrid n tugdut di talwit (« c’est une occasion unique de perdue », i nnan kra).

Ass-a, adabu n tizzegzewt akked tizzegzewt (kaki et bleu), ur izmir ad iffer ayen illan s tafrent n APN n 12 di yunyu. Gar tafrent n yiseɣ i yessuter s talwit lhirak-tanekra, tin ara yesbedden tugdut d wawal, adabu yefren tafrent n tikerkas, netta akked imeṭṭurfan inselmen. 

D nitni, taggara, ara yeččen iqerra n ‘’les généraux’’, ad rnun ad skecmen tamurt di yir tallit n takriṭ/violence akked yal tawaɣit nniḍen ad d-ikecmen seg wagmuḍ anemmas (Moyen-Orient).

Ɣas imeṭṭurfan inselmen (MSP, FIS…), am at udabu, yiwen ufus i ten-isseqdacen (tigeldiwin n Qatar, Saudya, Emirats, …), azekka afus-nni ad ifren wid i t-iqerban/yudsen ugar : d Mokri akked Bengrina ara yaɣen tanemmast ; wid yellan ass-a deg udabu, Tebboune akked wiyaḍ, ad mecḥen taɣebbart n yir aɣelluy !     

Ass-nni iqerb-d, ad teqqim tmurt di tuzzma, yal yiwen ad iwwet ad tt-isbibb i wayeḍ : « mer neẓra akka ara teffeɣ ! ».

A. U. L.

Timerna / Notes :

1) Dictature militaire en Argentine (1976-1983) : elle a fait près de 30 000 « disparus », 15 000 fusillés, 9 000 prisonniers politiques, et 1,5 million d’exilés pour 32 millions d’habitants, ainsi qu’au moins 500 bébés enlevés aux parents disparus et élevés par des familles proches du pouvoir. 

Auteur
Aumer U Lamara, écrivain

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici