28 mars 2024
spot_img
AccueilCulture"Amek ara yili yiwen/yiwet ass-a d amaziɣ" ?

« Amek ara yili yiwen/yiwet ass-a d amaziɣ » ?

Tamazgha

« Amek ara yili yiwen/yiwet ass-a d amaziɣ » ? D adlis amaynut n La Sorbonne. D adlis iteddun ad ikkes amur si tagut-nni yedlen ireglen abrid n Tamazɣa.

Nnig 20 imussnawen i d-idduklen di temlilit n tesdawit La Sorbonne, di tnemmast n Paris, akken sdduklen tamussni-nsen, di yal annar : amezruy, idles, tutlayt, tasertit di yal tamurt , d tuttra ɣef uzekka n Imaziɣen…
Si temlilit-nni, ass-a ilul-d udlis d ameqqran, akken ad yili d azamul n tmussni yellan, zun d tigejda ireṣṣan, ad yili daɣ d amezrag n talwit deg ufus n yal Amaziɣ iteddun deg ubrid n tilelli n tmurt-is.

Tazwart n udlis ur teǧǧi ugzir, tefra-tent :

Tuttra tamezwarut i d-igla wedlis-a, d amek zemren Imaziɣen akked yidles-nsen ad ilin, ad idiren s tmagit-nsen di tmurt deg llan, ideg d-lulen, akken daɣ ad ilin di yal tamurt n timinigt/diaspora deg ttidiren ass-a.
Di yal tamurt, Imaziɣen issawalen tamaziɣt (berbérophones), uɣen tama wadda (minoritaires), zun d irbiben deg yidles, di tmurt-nsen. Di tnemmast n lqern wis 20, am imeɣnasen n Tefrikt n Ugafa (nationalistes nord-africains), am yal adabu d-ilulen deffir timunent, mi tefra temhersa n Fransa ɣef tmurt-nni, tin iwumi beddlen isem rran-tt d « El Meɣreb », zun urgan beddlen laṣel, uɣalen d Aâraben !

- Advertisement -

Awal, neɣ takti n « timura taârabin »/« pays arabes » akked Tiddukla taârabt (« Ligue arabe ») lulent-d di Lqahira di 1945.

Di 1947, imeɣnasen n Taferka n Ugafa sutren tallalt i tmurt n Maṣer akked tmura n Wagmuḍ aârab, send ad kkren ad nnaɣen tamurt n Fransa. Ccert amezwaru n Maṣer akked Tiddukla taârabt ifra  qbel ad ten-allen : tasertit-nsen (n nationalistes nord-africains) akked tesnakta/idéologie-nsen, issefk ad ddunt deg usalu n taɣelnaẓri taârabt/ nationalisme arabe .
Si ccert-nni i d-ilul di 1947 di Lqahira, ‘’Lbiru n Lmeɣreb aârab’’ (« Bureau du Maghreb arabe »), syen irnan-d di 1948 « ugraw n teslelli n Lmeɣreb aârab » (Comité de Libération du Maghreb arabe ») i d-islal umaziɣ Abdelkrim El Khettabi. Isem n Berbérie-nni n zik, Barbarie, s taârabt am s tefransist, inger yisem-is !

Seg iseggasen n 1950, taɣelnaẓri taârabt/nationalisme arabe, illa ibedd d asirem ameqqran n wid iṭṭfen adabu di tmura n ‘’Lmeɣreb’’, wten s yal tazmert-nsen di yal anabaḍ d-ilulen si deffir n temhersa, di 1956 akked 1962, akken ad saârben (arabiser) iɣerfan-nsen deg ubrid i yebdan yakan si tallit n tinneslemt (moyen âge).

Tikli-nni terna isuraf ɣer zdat seg iseggasen n 1970, s timeṭṭurfit tinneslemt tamaynut akked tsalafit i d-ikecmen si tmura n igelliden n wagmuḍ (monarchies du Golfe) i yesmeɣren tadrimt s petrole n ddaw wakal-nsen.
Si tama n tmura n Urupa, imussnawen-nsen, s tmuɣli iteddun mgal tasnakta tamhersit (par anti-colonialisme), ddan d iqeffafen deg usalu n imussnawen n Tiddukla taârabt, nekṛen aɣref amaziɣ akked yidles amaziɣ di Tferka n Ugafa. Taggara rnan refden awal-nni : « d tamhersa n Fransa i d-isnulfan tamsalt tamaziɣt, i d-isnulfan Imaziɣen ! », rnan ssut-nsen ɣer win n iwunak/Etats aâraben.

Send ad nekcem deg ubrid ɣezzifen, di processus ur nessaweḍ, win iteddun i bennu n tmagit akked yidles amaziɣ yuɣalen di rrif, ittuḥeqren seg iseggasen n 1960, issefk ad ifru wawal : d tidett, tamhersa n Fransa tga i wid issawalen tamaziɣt (berbérophones) (tutlayt-nsen, laâwayed-nsen d ccifan-nsen), am akken i tga i wid yessawalen taârabat (arabophones/darǧa). Amek dɣa i tezmer Fransa ad teqbel Imaziɣen di tmurt i tekcem nebla ma teqbel tutlayt-nsen ?

Di tazwara, mi tekcem Fransa Taferka n Ugafa, terra imezdaɣ-is d « Aâraben », syen terna, deffir temhersa n Teṛk, tesedda awal n « Kabyles », Iqbayliyen, akk Imaziɣen n idurar illan tama n tiɣremt n Lezzayer.

Fransa tesseqdec s tiḥḥerci amgared yellan deg yidles (différences culturelles) gar imezdaɣ n tmurt. Fransa tga am akken gant akk tmura nniḍen ikecmen di temhersa s wuzzal. Maca, Fransa ur d-tesnulfa Imaziɣen, ur d-tesnulfa tutlayt akked yidles amaziɣ. Fransa tewwet ad tesseqdec tamaziɣt, maca teffeɣ-as meqlubi ɣef wanda i tessarem ad taweḍ (ad tebḍu tamurt tamaziɣt). Fransa ur tenwi di tsertit-is, ur illi di lbal-is, ur tewwiḍ ad tesmuzeɣ Taferka n Ugafa ; maca tesnerna kan di tikli n taârabt di Tferka n Ugafa, s yal afud, d aɣerbaz, d tadbelt, d yal tamussni akked d nnger ixellun tudrin n tmurt, imgiǧan-nni ikeččmen rennun yal ass ɣer tɣermin timeqqranin (exode rural).

Pr. Pierre Vermeren

Isental/thèmes n udlis :

Imaziɣen deg umezruy : ayɣer i sen-tdel tsusmi ?
Amek i yella wurar n Fransa, s tsertit n ‘’politique berbère’’, syen tettu-ten deffir tallit n temhersa.

Tutlayt tamaziɣt di teɣdemt, di tmurt n Merruk, di tallit n temhersa (1930-1956)
Lezzayer – Merruk : tasertit tamaynut di ddra n tmaziɣt

Tamaziɣt di Merruk n 1956-1960 : tasertit n useqdec d usmenteg deffir timunent n 1956.
Tanekra n tmurt n Arif mgal Lmexzen di Merruk (1958 – 1959).
Udem n Abdelkrim (El Khettabi) deg waktay n Irifiyen ass-a.
Tanekra n FFS di tmurt n Lezzayer (1963 – 1965).
Tafsut n Imaziɣen, tekkes icuddan i yiles.
Amek i ddren Yiznaten d Imaziɣen di tsusmi.
Imaziɣen di tminigt/taɣribt n Fransa (diaspora) si 1970.
Asekfel n yidles amaziɣ deg umezruy aqbur n Merruk, di tallit n send tinneslemt.
Awanek/Etat n tmurt n Lezzayer zdat tnekra tamaziɣt, d wayen i tesseqdac ass-a (tasekla, asiẓreg, médias…).

Tikli n zelmeḍ yeffus n tsertit n Merruk zdat tnekra tamaziɣt deg ubrid n tɣara tunṣibt (reconnaissance, officialisation).

Tiɣri n tmaziɣt (‘’Manifeste Amazigh’’) n 2000 di Merruk, d abrid n tnekra tamaziɣt zun d tin ibnan ɣef ‘’laṣel’’ (à la limite de ‘’l’ethnisation’’).
Udem d war udem n imeɣnasen Imaziɣen di tmurt n Azawaḍ (Mali).
Tanekra tamaziɣt di Libya : tekkes tsusmi ?
Tamurt n Spanya akked Imaziɣen-is : amedya n Katalunya akked tiɣremt n Mellila (di Merruk).
Tamuɣli tamirant/n wass-a n yal timetti tamaziɣt.
Akalas n umezruy (repères chronologiques) n umussu amaziɣ, di tmurt n Lezzayer, Merruk akked Fransa…

Timerna / Notes.

1) Comment peut-on être Berbère ? Amnésie, renaissance, soulèvements. Ouvrage collectif dirigé par Pr. Pierre Vermeren, actes du colloque de la Sorbonne de 2015. 22 contributions de chercheurs de divers domaines. Editions Riveneuve, Paris 2022.

Liste des contributeurs : P. Vermeren, T. Yassine, K. Hoffman, S. Chaker, R. Agrour, M. Wanaïm, M. Monjib, M.R. Madariaga, M. Seridj, S. Doumane, A. Planeix, H. Chabani, A. Hicham, R. Achab, A. El Khatir (Afulay), L. Bouyaakoubi, M. Lafay, M. Fois, M. Tilmatine, M. Ouchtaine.

Aumer U Lamara

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici