29 mars 2024
spot_img
AccueilPolitiqueAyɣer/iwacu sserɣen tamurt n Leqbayel ?

Ayɣer/iwacu sserɣen tamurt n Leqbayel ?

S TMAZIƔT

Ayɣer/iwacu sserɣen tamurt n Leqbayel ?

Wid yesserɣen Adrar n Wuzzal (Mons Ferratus / Kabylie) ẓran ayɣer i t-sserɣen : akken ad t-snegren, ad snegren imezdaɣ-is, ad texlu tmurt wakali.

Wid iḥekmen ass-a di Lezzayer fkan afus i wid yesserɣen, akken ad rẓen tazmert n tnekra n talwit-hirak n furar 2019, acku d tamurt n Leqbayel i d tagejdit n tnekra. D ayen i fehmen wid iḥekmen, taggara ddan d iqeddacen i wid yesserɣen.

Am wid yesserɣen s times, am wid yessexraben s twaɣyin nniḍen (timenɣiwt n Ǧamal Bensmaïl s ifassen-sen, tikerkas n TV-nsen, asbibbi n tyita i ukabar n MAK, …), yiwen ubrid-nsen (ce sont des alliés objectifs), dduklen akken ad iqqim ibedd lebda udabu iwumi nnan yakan Izzayriyen, s twuɣa : « Pouvoir dégage – ad kksen akken llan – yetneḥḥaw gaɛ ! ».

Nebda-d awal-nnaɣ deg uɣmis Le Matin d’Algérie ɣef tmerɣi tameqqrant n tmurt s yal tuttra ɣef anwa i yesserɣen (1), nenna-d amek tella tuddsa i yessekren times di yal tama, swayes i skaren times-nni seg umkan ɣer wayeḍ, gemmaḍ-in gemmaḍ-a (2).

- Advertisement -

Maca, tagejdit n wawal-nnaɣ : ayɣer times i tmurt n Leqbayel ?

Illa wawal s tefransist : « à qui profite le crime (anwa ad isfaydin s twaɣit-a) ? ».

Nekkni ad newwet akken ad as-neg isem i win yesserɣen. Ur ntezzi deg wawal-nnaɣ : acengu i yesserɣen d agraw n tbedwit n taârabt-tinneslemt ; ass-a gan-as isem ‘’0 Kabyle’’, maca meqqer ugar, trebba-t-id tsertit n FLN si 1962.

Akken ad nefsi tundar, issefk ad nefk tamuɣli ɣer zdat, ɣer yimmal, anda tefka tiṭ-nsen, syin ad nerr tamuɣli ɣer umerzuy n tmurt n Lezzayer. D tamuɣli akkin akka.

Tamuɣli ɣer yimmal – scenario i heggan ɣer zdat wid yesserven :

Iswi-nsen : Ad ixlu wedrar n wuzzal (détruire et vider le bastion kabyle), ad ffɣen imezdaɣ-is, ad temḥu tmaziɣt di tmurt n Lezzayer (une politique génocidaire).

Ma texla tmurt n Leqbayel am akken i tt-qassen, mmuten neɣ bḍan imezdaɣ-is am ibawen ɣef lluḥ, ad asen-ikkes i yicenga wugur d-ibedden di tnemmast i tsertit-nsen : tamurt n Lezzayer ad tekcem aḍar afus di tbedwit n taârabt-tinneslemt ; ad tegzem Tmazɣa di tnemmast, ad igelled ‘’Lmeɣreb el Arabi’’ ddaw tecḍat n igelliden n Wagmuḍ (Qatar, Saâudya, Emirats). D ayen i nessen di tsertit-nni n Bouteflika azal n 20 iseggasen, maca ad isnerni. Ad inger usirem n Lezzayer tazzayrit, ad tenger tmaziɣt (amezruy, idles, tutlayt, taɣerma, …), ad nekcem deg unnar n ccwal ur nferru n tmura taârabin.

I ugraw n taârabt-tinneslemt, tamurt n Leqbayel, Awras akked Tamẓabt issefs ad negrent akken ad ‘’teddukel’’ tmurt taârabt, ad tessiweḍ ɣer wayen issarem Ɛuqba Ibnu Nafaɛ. D win i d iswi n yimserɣen n 2021.

Tamuɣli ɣer umezruy n tmurt :

Wid yesserɣen ɣran amezruy n tmurt n Lezzayer, lemden amezruy n unekcum n Fransa ɣer tmurt n Leqbayel di magu-yunyu 1857.

Mi yesddukel 35000 iserdasen deg Asyax Umeddur, maréchal Randon, gouverneur général d’Algérie, ifra abrid-is : Akken ad ikcem tamurt n la Kabylie, issefk ad yerẓ di tazwara tawsimt/taqbilt tameqqrant n tmurt n Leqbayel : ad ikcem At Iraten. Mi yeṭṭef ssuq n Larbaâ n At Iraten, syin idda d imenɣi yal ass armi yekcem At Illiten. Tamurt taqbaylit tekna zdat tezmert tameqqrant n Fransa. Fransa tekkes zdat-s ugur ameqqran akken ad tessehres (coloniser) tamurt n Lezzayer seg ixef ar yixef.

D tikli-nni n Fransa di 1857 i telmed tmurt n Spanya di 1920, asmi tedda ad tekcem tamurt n udrar n Arif (Rif). Spanya tezwar ad tekcem akal n At Waryaɣen, taqbilt tameqqrant n Arif, d tamurt n Abdelkrim n At Yusef Waâli (El Khettabi). Fran, ma rẓan At Waryaɣen, zemren ad kecmen adrar n Lqama akked Anwal, ad ṭṭfen akk tamurt. At Waryaɣen akked teqbilin nniḍen n Arif llan kkren, zwaren-ten ɣer udrar n Lqama, gan-d afrag ; ikker ṭṭrad ameqqran, snegren tazmert n Spanya (1920 – 1926).

Di 2021, wid yesserɣen tamurt n Leqbayel zwaren ad sserɣen At Iraten, syin ddan akka d wakka, zzuzuren lmut n times. Nnig 20 imukan n usiɣi ɣef yiwet tikkelt. Mačči d ḥamu, mačči d aḍu. Wid yesserɣen wten ad snegren tamurt.

Taɣuri si tmes isserɣen tamurt di 2021.

Snat temsal sbanent-d amek ur tessawed tyita n wid isserɣen :

• Izzayriyen n temnaḍin nniḍen ur ǧǧin tamurt n Leqbayel, usan-d si yal tama akken ad ssexsin times yuɣen, llan deg-sen wid yemmuten. Tallalt-nni tusa-d d afrag ameqqran i wid yesserɣen, terẓa tasertit-nsen n tɣennant. Iqbayliyen lemden ayen i ttun iseggasen d iseggasen : ad seggmen tamurt-nsen akken ur d-tettuɣal twaɣit-a.

• Timerɣi n tmurt ass-a ur tezmir ad tessenger tamurt n Leqbayel. Di tmurt-nni n 1857, d akal (tineqlin, tizemrin, igran…) i yessidiren imdanen, maca di 2021 mačči d akal i yessidiren imdanen. Ɣas llan ifellaḥen yettwaɣen ugar s tmes, wid iwumi rɣan isekla akked iɣersiwen-nsen, drus i yellan ; tadukli n tmurt ad ten-tall, ad sen-teɣrem ayen irɣan akked wuẓu n tzemrin d isekla nniḍen. D tiwizi iteddun di tuddar-nnaɣ ass-a.

• Ur issefk ad tḍerref iman-is tmurt n Leqbayel seg umussu ameqqran n talwit i yekkren di 2019. D win kan i d abrid yessuffuɣen akken ad tebnu azekka Lezzayer tazzayrit tamagdayt, d tamurt n tagmatt akked izerfan, s umezruy-is, s yidles-is n tidett, s tutlayin-is swayes ddren yemdanen. D win ara yesnegren tasertit n ‘’lxalifa n taârabt-tinneslemt’’. Azekka ad d-binen wudmawen akked yismawen n wid iseddan tawaɣit-a. Ulac ayen iffren di twaɣyin am ta.

Aumer U Lamara, physicien, écrivain

Timerna / Notes :

1) Anwa afus i yesserɣen tamurt :

https://lematindalgerie.comanwa-afus-i-yessergen-tamurt

2) D tuddsa taserdasit i yesserɣen tamurt :

https://lematindalgerie.comd-tuddsa…

3) Amsi d-ikcem Urumi adrar n Leqbayel di yunyu 1857, maréchal Randon ur isserɣ tizemrin deg At Yani :

« … Pendant deux jours pleins, les Beni-Yenni marchandent […] les détails de leur soummission. Ils prétextent de ne pas s’entendre entre eux, ne viennent que par fraction, ne souscrivent à rien, afin de laisser partir l’armée, sans avoir fait soumission positive. Mais le maréchal ordonne de couper quelques milliers de figuiers sur leur crête principale, et les fait avertir que, s’ils ne se rendent pas, il fera, dès le lendemain brûler les oliviers ». in récits de Kabylie, campagne de 1857, Emile Carrey, éditions DAL, p. 182.

Auteur
Aumer U Lamara, écrivain

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici