Site icon Le Matin d'Algérie

Football, tikerkas, tadrimt akked… icuddan n leḥbas !

Chanegriha et la coupe arabe

–  » … Ur nufi anwa aqaleb/modèle ideg nezmer ad nerr adabu n tmurt n Lezzayer ; akken i tḥesbeḍ, mačči akken ! ».

D awal n uget imeɣnasen i d-ikkren zdat udabu n tmurt n Lezzayer, amzun adabu-nni yessefk ad as-qqnen tabzimt tasertant/étiquette politique, am akken llan akk iduba n tmura n umaḍal (1). 

Tidett tettwassen : tzemreḍ ad tferneḍ ameddakel, aḥbib, maca ur tezmireḍ ad tferneḍ axsim neɣ acengu. D win i d-tefka tegnitt i yellan, ddu-yas akken i tufiḍ. 

D yir talalit-is si 1962 i yas-igan abrid-is , armi ibedd ass-a d aâttir ɣef tmurt n Lezzayer. 

Ur issefk timsirin seg yedlisen n tussna tasertant/science politique akken ad nefhem ayen illan, ayen deg nedder s tmara si 1962.

Ad d-nesmekti kan kra n twaɣyin, d ayen ittwassnen ɣur yal Azzayri :

– Ibedd s uqeẓẓul ɣef uzzal ameqqran n EMG n Boumediène, yiwen ukabar/parti unique, yiwen wawal (win nsen kan) ;

– Isbedd tadiktaturt n Ben Bella, ittarra imdanen ɣer leḥbas ;

– Isbedd tamsulta tuffirt (police politique), tekcem zun d tawekka di tmurt, si lbusta ar uɣerbaz, win d-inetqen ad ittwarfed,

– Irra tadrimt n tmurt d ayla-s, isserwat akken ira,

– Issenger aɣerbaz akked tesdawit s tsertit n taârabt-tinneslemt,

– Iwwet ad issenger amezruy n tmurt, am umezruy aqbur n iẓuran n Tmazɣa, am umezruy n tegrawla n 1954,

– Isnulfa-d yal tawaɣit s userjen n tifranin, s yal asekkak akken ad iṭṭef imukan n ‘’tugdut’’ ur nelli,

– Ičča tamurt, iseččay nnig umelyun n iserdasen akked imsulta ur nxeddem i lfayda n tmurt,

– Irza tadrimt n tmurt, armi ixeddamen ur zmiren ad seččen, ad dawin, ad sselsen tarwa-nasen

– Issekcem tamurt ddaw udabu n useqqamu n tmura n Wagmuḍ Aârab, zun Lezzayer d tarbit-nsen,

– Ibennu irennu leḥbas akken ad iqqen din tarwa n tmurt, wid d-ikkren ɣef izerfan-nsen, ur nɣin, ur ukiren,

– Ibḍa tamurt d iḥricen, yal yiwen iẓerr izzayriyen am netta zun d icenga,

– Ikkes asirem i tarwa n tmurt armi smenyifen yemdanen ad zegren aman n yillel di teflukin, ad zedren di tnemmast-is, wala ad qqimen di tmurt-nsen…

– Isedduy tiḥila s football akked yal tikerkas, akked ad isgen tamurt …

D ayen illan, d ayen i ẓran Izzayriyen yal ass, nebla ma ɣran idlisen n tsertit.

Tuttra i d-iqqimen i yal Azzayri : « Izmer udabu n Lezzayer ad ibeddel tikli, ad iddu azekka i wammud/lfayda n tmurt ? ».

Udem d-ittbanen agguren-a ineggura, ur illi d win iteddun ad ikcem deg usalu n udabu amagday, win n leqder n izerfan, win ad ildin tibbura n leḥbas akken ad d-ffɣen wid yettwarzen acku kkren-d s talwit ɣef izerfan n Izzayriyen.

Udem d-ittbanen, d win iteddun ad imdel ugar tibbura d-iqqimen ldint, akken ad d-isseɣli qawsas ɣef tmurt, am di tallit-nni n Houari Boumediène. Wid illan imir, ẓran.

Aṭan n tmurt mazal yettimɣur : ass-a wid iḥekmen sdduklen tikerkas s yal asafar, urar s tedrimt n tmurt, anbac s tezmert n iserdasen n tmurt akken ad sigden imdanen (awal-nni n « exercices à balles réelles » yal ass), acuddu n tarwa n tmurt ɣer leḥbas.

Ur illi d udem n udabu izemren ad d-iffeɣ si teẓgi, i tafat, akken ad tbeddel tudert n Izzayriyen.

Tidett, ur issefk  i yiwen ad iggani ayen ad d-yasen sɣur udabu yellan ass-a. Tamurt tefka-d udem nniḍen : teddukel d yiwet ɣas wten ad tt-bḍun, tezdi deg umezruy-is, deg yidles-is (2), terna ugar s imeḥbas-is i d-ikkan si yal tiɣremt, si yal tamdint.

D ifadden n umussu ad d-yeflalin ass-a neɣ azekka.

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1) Illa udabu anemlay/socialiste, azduklan/communiste, amagday, adiktatur, n tzelmaṭ, n tafusit/ tayfust, fasciste, n tgelda, atg.

2) Yennayer 2022 yezdi tamurt, si Tlemcen ar Annaba, nnig tezmert n wid ikkaten ad t-rren d ‘’adriz n qarqabu’’, akked wid yettmeddiḥen berra n unnar s ‘’Yennayen d leḥram’’. Teffeɣ-asen afus.

Quitter la version mobile