18 avril 2024
spot_img
AccueilPolitiqueLes putschistes, deg udabu i llan mačči gar wegdud

Les putschistes, deg udabu i llan mačči gar wegdud

S TMAZIƔT

Les putschistes, deg udabu i llan mačči gar wegdud

Mačči d Chakib Khelil, Farid Bejaoui, Amar Saadani, Ghali Belksir, Abdelmoumen Ould Kaddour, akked ibandiyen nniḍen i yukren imelyaren i d-ṭṭfen iḍelli d wass-a yimsulta n BRI, di yal tamdint n tmurt !

Mačči d ‘’les putschistes’’ i yeffren deg udabu, cudden arkasen, ssexdamen tikerkas akken ad ṭṭfen amkan n wid illan ass-a, ad rnun ad snegren ayen d-iqqimen di tmurt.

Mačči d at iqenduren akked tcucey n timeṭṭurfit tinneslemt i yesnegren yakan tamurt, i yenɣan nnig 200000 Izzayriyen, ass-a sluɣen tadamsa n ssuq uterki (ssuq ubazar) s yedrimen n tibbandit, s laânaya n yemrayen-nsen i yellan di Duḥa, Dubaï, akked tmura nniḍen.

Ass-a, BRI ṭṭfen-d Izzayriyen i iḥemmlen tamurt-nsen, ṭṭfen-ten-id deg yexxamen-nsen, di txeddimt-nsen neɣ gar warraw-nsen akked twaculin-nsen ; ṭṭfen-ten-id ifassen d ilmawen. Mačči deg umadaɣ s ibeckiḍen, mačči s icekkaren n imelyaren n takerḍa.

- Advertisement -

Wid d-ṭṭfen ass-a yimsulta n BRI akked imsulta nniḍen di yal tiɣremt, si Wehran, Tizi Wezzu ar Annaba, d imeɣnasen d-ikkren deg ubrid n talwit akken ad ibeddel wudem n tmurt n Lezzayer, ad yifrir yisem-is gar tmura, ad ǧǧuǧgen deg-s izerfan, d tamurt tamagdayt.

Tikli n udabu deg ubrid n takriṭ akked useqdec n teɣdemt (instrumentalisation de la justice), mačči d abrid issuffuɣen. Deg unnar n sinima, ɣaren-as ‘’erreur de casting’’, maca mačči di sinima i nella, di tallit deg ttwacudden yemdanen di leḥbas, ttwakksen i tarwa-nsen d twaculin-nsen. 

Tidett tban. Ulac adabu ibedden deg ubrid n izerfan ma ifadden-is d leḥbas akked ibeckiḍen. Tallit n Gestapo (1) tezri dayen, neẓra anda i tessuffeɣ twaɣit-is.

Lezzayer n wass-a ur telli teffer akkin, d tigzirt deg ugaraw Aṭlantik ; Lezzayer tella di tnemmast n umaḍal akked uẓeṭṭa n internet, ur iffir laâr n wid iṭṭfen anzel ass-a. Azekka, ma qqimen deg ubrid-a, laâr-nsen ad innerni, aɣelluy-nsen ad yiqriḥ ugar. Ma d afran deg ufus-nsen i yella.  

Si tama-nsen, Izzayriyen ur ggunin ad d-iffeɣ wayen ilhan seg udabu ibedden si 1962 ; nitni fernen abrid n tugdut di Lezzayer idduklen, d yiwet, s warraw-is akken llan. D tadukli-nni i d afud ur izmir ad yerẓ yiwen.

Azekka, d inekraf/imeḥbas yettwarzen ass-a ara yaɣen amkan, s tfenṭazit, deg ugraw aɣelnaw (APN) azedgan. 

A. U. L. 

Timerna / Notes :

1) La Gestapo, acronyme tiré de l’allemand Geheime Staatspolizei signifiant « Police secrète d’État », était la police politique du Troisième Reich. Fondée en Prusse par Hermann Göring, son pouvoir s’étendit ensuite, sous l’impulsion de Heinrich Himmler, à l’ensemble du Reich et des territoires envahis par ce dernier au cours de la Seconde Guerre mondiale.

Chargée de lutter contre les opposants internes ou externes, réels ou supposés, puis contre les adversaires du régime nazi ou les résistants dans les pays occupés, elle fut, par ses exactions, synonyme de terreur et d’arbitraire. (wiki).

Auteur
Aumer U Lamara

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents