Site icon Le Matin d'Algérie

« L’unité nationale » tella… deffir ifergan n yal lḥebs !

Prisons algériennes

Ulac akkin neɣ akka ! Ass-a d wid/tid akk illan deffir ifergan n leḥbas, cudden di yal tama n tmurt (Lezzayer, Tlemcen, Setif, Ouargla,  Kolea, Tizi Wezzu, Bgayet, atg…)  i igan azal i wayen yesdukulen tamurt ɣef tidet akked izerfan, mačči d ayen swayes yettmeddiḥ néo-FLN akked ibandiyen-is si 1962.

Aseqdec n teɣdemt akken ad sbibben ayen ur nelli i tarwa n tmurt (takriṭ/violence, tarebrabt, beṭṭu n tmurt, atg…), simmal itezzi-d zun d boomerang ɣef teɣdemt-nni i yellan ass-a d amezrag gar ifassen n wid ur nessarem ayen ilhan i tmurt, armi yas gan-isem at tmurt, « taɣdemt n tilifu ».

Ass-a, zun tufrar-d zzit ɣef wayen akk yesberken tamurt si tsertit n nnig 60 iseggasen :

Imeɣnasen n tmurt, wid iḥemmlen tamurt, wid i yessarmen ayen ilhan i tmurt ufan-d iman-nsen di leḥbas, bḍan ɣef warraw-nsen akked twaculin-nsen,

Wid yettakren di yal amkan anda llan d iqerra, tturaren s lqanun, serwaten s trafic de devises,  teččen idrimen n tmurt (détournement des subventions) i yettallen isufar n wučči (smid, lfarina, zzit…), ttawin akal akked tnezduɣin di yal amkan s imeddukal-nsen illan di twilayin n tmurt,  ass-a ṭṭfen tasawent, heddren tafenṭazit.

I tiṭ n uɣref, d nitni i d udem n udabu amaynut !

Wid iḥercen deg-sen ugar, xemten, heggan iman-nsen akken ad ččen aftat ameqqran d-iteddun : les concessions de distributions automobiles !

Adabu n wass-a, ur izmir ad iqqim di tnemmast. D tamara fell-as, ad ibedd ɣef izerfan n yal Azzayri, neɣ ad ikcem di tirkeft, ad yečč tamurt am akken temmečč si 1962. Anwa i d abrid-is ?

D tuttra i itezzin di tmurt, yal tikkelt ad d-kecmen adabu yemdanen imaynuten. Ar ass-a, yiwen ur as-yufi abrid, tettuɣal am zik-nni.

Maca, yiwen ubrid i yellan zdat udabu akken ad d-iffeɣ si yir tegnitt deg yella ass-a : d tilelli i wid akk yettwaṭṭfen ɣef tikta-nsen, di tnekra n hirak, deg umussu amaziɣ, di yal akabar ur nekcim annar n tekriṭ akked trebrabt : d amnistie générale !

D asurif amezwaru ara yernun ccan i tmurt n Lezzayer, tin izemlen yakan yal asaḍuf n izerfan n ugraw n ONU.

Ad yili d abrid i tsertit tamaynut ara yekksen asaḍuf 87 bis akked tecrurin nniḍen i yellan zun d ineccaben nnig iqerra n Izzayriyen.

Ma yeqqim udabu deg ubrid n wass-a, ad iqabel azekka iḥemmalen ur issin, acku « tella talast deg iẓemmi  n yal agdud» / «il y a toujours une limite de compression populaire »).

Aumer U Lamara

 

Quitter la version mobile