Site icon Le Matin d'Algérie

« Ma d tamsalt n pollution di tmurt, ma nniɣ-ak… ! »

Pollution

Deg ubrid, si temdint ɣer taddart/iɣrem, tikli ɣef uḍar, awal ittawi-d wayeḍ akked umeddakel n tikli. Nuɣ abrid d ilem, ur llin yexxamen, ur llin igarajen, ugar awal gar-anneɣ isuraf uḍar.

Tamurt tečča-tt tmes-nni n ɣect 2021. Anda wḍent wallen, teqqim-d tmerɣi-nni ur teffir tizzegzewt d-ikkren seg-wakal ; di yal tama isekla n uzemmur, n uslen d tasaft bedden d iberkanen, qquren, ntan ɣer igenni, ssagaden am di tẓegwa-nni n tmucuha. D tamuɣli ur nezmir ad tekkes di tmurt, akka d iseggasen ɣer zdat.

Mi sliɣ i taɣect n umeddakel, dduqseɣ, zun ffɣeɣ-d si tedyant-nni n Drakula, neɣ tin n ‘’uzekka-nni’’ (The day after).

– Twalaḍ s tiṭ-ik ayen iḍran di tmurt-nneɣ ! Amek ara neḥlu, neɣ ad teḥlu tmurt ?

Ur illi wawal n tririt i wawal n uɣilif. Nedda tikli-nneɣ, i sin zun nettwarez deg wawal, nga-d talast, ur t-nerri ɣer wussan-nni n temẓi, ussan n wuraren-nneɣ, n tkessawt di tẓegwa, n lgirra deg d-nekker.

Si tama-w, ur riɣ ad snedfeɣ ameddakel-iw ma leqqmeɣ-as awal ɣef tmes-nni yesnegren tamurt. Acku, ur kkisen wurfan, ur kkawen imeṭṭawen. Awal d-ittuɣalen yal tikkelt ɣur at taddart, sliɣ-as : « wten ad aɣ-snegren ! ».

Maca, ass-a, d leɣla n yal taɣawsa di tḥuna i yeṭṭfen tanemmast n wawal. Simmal trennu leɣla, talast ulac. Ayen wuɣur tegreḍ, mačči d azal n yiḍelli-nni. Suffeɣ kan tadrimt a win yesaân, ma d azawali ad itter, neɣ ad yečč idɣaɣen. Anda i teteddu ?

Ameddakel izzi-d tamuɣli-s ɣer yiɣallen akkin, inna :

– Tella kan yiwet, ma tezmer ad tdum akka, xerttum ulac ṭṭrad di tmurt-nneɣ. Ɣas akken, ad ak-iniɣ, ma tkemmel akka, simmal yettnerni lbaṭel d lexsas, azekka tezmer ad tekker, ad myeččen yemdanen. Ṭṭrad ur t-issarem yiwen, nessen-it i sin, deg-s i d-nekker, necfa-yas. Asmi tefra tin n Fransa, terna-d tin n Ben Bella di 1963, nenwa dayen, taggara tennulfa-d twaɣit n trebrabt n at ičumar, nkeccem ɣer yexxamen qbel ad iɣli yiṭij.

Ṭṭrad di Ukrainia i tekcem Russia s wuzzal, akked tigdi n lbumbat nukliyar n Putin yettban-d yuggej/ibaâd akkin zdat twaɣit n imeḥbas i yettwaṭṭfen di tmurt-nneɣ, nitni ur ẓrin ɣef wacu i ttwaṭṭfen, rnu afella tifextin n tsertit gar-anneɣ d Merruk, akked tlufa nniḍen di yal tiɣmert.

Mi nella nteddu deg ubrid ɣer taddart, simmal ittban-d ubrid yebberqaqec ɣef yiran, zelmeḍ yeffus ; llan ‘’imezdaɣ’’ ur nelli deg umkan-nsen, si yal tama d ammus n yal ini/couleur (1), n yal talɣa n plastik neɣ ukarṭun, neɣ n liminyu ; abrid-nni yellan icbeḥ, idwel zun d agudu.

Nniɣ-as i umeddakel.

– A Muh, innerna wammus deg ubrid. Zik illa zeddig webrid-nneɣ ?

– Ayen i twalaḍ drus. Nniɣ-ak, d la pollution ar aɣ-iččen, irnu nekkni nefka afus. Ula d times-nni i yaɣ-iččan deg useggas izrin, nefka afus deg-s nekkni, mi neqqim ur nferres tamurt, ur nferres iran n tuddar d tmizar, akked iberdan. Ula di temdint llan yexxamen yerɣan mi sen-d-tekcem tmes tanemmast. Ma nniɣ-ak ad aɣ-d-yawi ṭṭer ameqqran, ad aɣ-t-id-yawi !

– Amek, tenṭeq taddart ɣef wid d-ittawin ammus-a ɣer ubrid ? mačči iman-is i d-ittas wammus, i d-ttasen icekkaren, tibewwaḍin, tiqraâtin akked tkaniḍin n birra ?

– Tenṭeq taddart, maca am yidelli am ass-a, ur nezmir ad nesbedd iaâssasen deg ubrid i wid ur nessin lewqam, « anda teččen i ḍerrgen ».

Nniɣ-as,

– Ihi, win ittwaṭṭfen iḍegger ammus deg ubrid, issefk ad ixelles abrusi ameqqran. Akka neɣ ala ?

– Ur teqqim deg ubrusi neɣ lexṭeyya ay ameddakel, ma ur izwar lewqam, ma ur fhimen yemdanen ammus iteddu-d ɣer uqerru-nsen. Seg-mi tenṭeq taddart, ikker wawal, yal yiwen iqqar mačči d nek, taggara neɣsen iḍumman, kksen icekkaren-nni imeqqranen i srusun din, neɣ i ttḍeggiren si ṭṭaq n tkerrust-nsen wid iteddun di ṭunubilat yal ass. Ma d nnger n wammus wakali, mazal d-iwwiḍ wass-is.

D asirem ? d asurif amezwaru ɣer tezdeg n tmurt  azekka ?

Aumer U Lamara

Timerna / Notes

1) Tal/yal tawaɣit n iḍumman i neẓra deg ubrid-nni n taddart  : tikaniḍin akked tiqraâtin n birra (Beck’s, Heineken, Beaufort, Albraii, Bavaroise, 33 Export canette), tiqraâtin n plastik (Ifri, Ramy, Lalla Khedidja, Selecto), ibewwaḍen n dexxan n Marlboro, tipuciḍin n chips (Fritos, Crox,  Piuto Stick Frites), tibewwaḍin n yiẓem/jus (Bifa Drinks, Ifruit fraise, Fruty Briquette, Candia, Yago Yaourt Soummam, Tifra Lait), tibewwaḍin n lgaṭu (besto biscuit, Jacker gaufrettes),  igubliten n lqahwa (coffer break), tiḍebsiyin n plastik amellal, yiwet tpuciṭ n tserbiḍin Perous Baby wipes, tibidunin n zzit umutur 5W40, ticekkarin timeẓyanin n cemma, akked icekkaren n plastik n yal ini (iberkanen, imellalen, izegzawen, izeggaɣen…), ssaɣen i tmurt, ittawi-ten waḍu nnig wuzzu d umadaɣ, semḥallqen i yifurkan yerɣan, zun d annay n ‘’tmurt n pollution’’.

Quitter la version mobile