Site icon Le Matin d'Algérie

Tafsut mm idammen : i Kamel Irchen

Kamel Irchen

Tiyita n 2001 werɛad tejji! D tafsut mm idammen, d taberkant. I tewwi deg ilemẓiyen d tlemẓiyin, ur ttuhwanen. I tɛeyyeb, i teǧǧa di ṭṭerf n tmetti, i tesgujel, i tessettru, i tezza d tasiwin ar ass-a neggint!

Ulac win yettun neɣ ara yettun tiyita-m. Annaɣ a tafsut tettawiḍ-d ijeǧǧigen d tayri i tmura ugafa, ma d nekni tessuzleḍ-aɣ deg usawen, tessuẓleḍ idammen n ilemẓiyen-nneɣ! Amek ara-kem nettu! Xaṭi, ur ntettu, ulac smaḥ ulac.

Ɛeddan 21 d aseggas, ula d yiwen n wemcum ger yemcumen-nni, i ɣ-yenɣan arraw-nneɣ s yir lmut, i ɣ-iregmen, i ɣ-iḥeqqren, ur iɛedda di teɣdemt n Lezzayer neɣ tagraɣlant! Amek akka? Ulac ula d yiwet n twacult neɣ snat a sen-yessalin asawen s waɛrur i iqettalen d wid i ten-d isnedhen? Ulac tuddsiwin ara sen-yesseknen abrid n teɣdemt? A sen-yini, melba yes-wen, mebla lebɣi-nwen, s kunwi iwumi iruḥ win neɣ tin ɛzizen fell-awen, ḥsut ulac  argaz neɣ tuddsa ara yeddun fell-awen, ara wen-yekksen tuqqda n tasa. Ihi ala yes-wen kan ara-d tbin tidet, leqwanen akka i immugen.  A sen-yini yiwen ur yebɣi ttar, nexḍa i tazla idammen. I nebɣa d talwit, maɛna win i ɣ-tt igan ad ixelles. Ahat anza n ilemẓiyen-nneɣ yettwaɣeḍren yebɣa ad d isel d akken imcumen rekkun deg leḥbas, ssutren-d ssmaḥ, rran aḍar, ɛuhden ar tifsuyin i d iteddun ar -d ttawint ala ijeǧǧigen d tayri i ilemẓiyen.

21 iseggasen-aya ntezzi ntenneḍ, nettraju, ur yelli anda i nessaweḍ. Ass-a llan wid d tid iruḥen rnan ar mmi-tsen neɣ yelli-tsen. Ruḥen ur ḥḍiren i lexlaṣ n wid i sen-igezmen tasa . Ma d wid i d yeqqimen, sellen i yir awal, amzun drus i ten-yuɣen! Ixus kan ccah sufella d wawal-nni i iḥemmlen a t-sqedcen melmi i sen-tefka teswiɛt, nexdem akken nebɣa yerna “dezzu mɛa-hum”, dɣa aqel-aɣ deg-s!

Tineggura-ya llan kra qessiḥit, sugten-aɣ-d rregmat wid iwumi zur wudem, a k-qqaren:  amek di Lezzayer mmuten mettin u xemsin alef, ur d yelli uḥaseb n wid issaɣen times, kunwi 128 d aterras ilaq uḥaseb? Tlaq teɣdemt? Ttut lhem a ken-yettu!

Ihi nekni ur ntettu, ur nettsamaḥ! Ugaɣ, ur ẓrin ara, neɣ ur bɣin ara ad ẓren, d akken ilemẓiyen n tefsut mm idammen, ffɣen-d s ifassen d ilmawen, ffɣen-d ala s tgerjumin-nsen, ttsuɣun mgal tamuḥqranit, ugin timenɣiwt n watmaten-nsen si Masnsen almi d aneggaru. I Yebɣan d tilelli, tin akken yura s idammen-is Kamel Irchene deg lḥiḍ deg Iɛeẓẓugen.

D tawaɣit, bɣan 128 n ilemẓiyen yettwanɣan d luluf iɛeyben, a ten-rren ar wid yeṭṭfen amadaɣ neɣ lkazirnat! Ar widen yeččan tamurt, ar wid yeddmen neɣ yefkan leslaḥ, widen akken yezlan, yeqlan leṭṭwafen, yettɛeddan ɣef tlawin d yergazen! Ala, ilemẓiyen n 2001 mačči d imcumen-nni n 90. Ala, ilemẓiyen Iqbayliyen n tefsut taberkant, ur bɣin la ddula tineslemt la tin uɛessekri. Ur nɣin ur ukiren. I yugin d ddel, ugin tamuḥqranit yettwaẓẓan si 62 almi d asmi immuten, bɣan tilelli, bɣan tudert, bɣan taqbaylit ad yali wass fell-as. Ɣas truḥem ur ken-ntettu, yal aseggas s yes-wen i nbennu lsas, yal Aqbayli fell-awen d aɛessas.

Farid Benmokhtar

D aselmad di tesdawit Paris VIII.  

Quitter la version mobile