24 avril 2024
spot_img
AccueilIdéeTafsut n Imaziɣen n 1980 : d agadir ur nrettem !

Tafsut n Imaziɣen n 1980 : d agadir ur nrettem !

Printemps berbère
Tafsut n Imaziɣen n 1980

Tanekra n tefsut 1980 ad d-teqqim deg umezruy n Tamazɣa, acku d tanekra tamezwarut n Imaziɣen ɣef tutlayt-nsen d yidles-nsen ittwanekren, ittwagedlen di tmurt-nsen !

Isem n Mouloud Mammeri irna-yas ccan d ameqqran, acku d netta iwumi yettwakkes usarag di tesdawit n Tizi Wezzu ɣef Isefra iqbayliyen n zik (1), d adlis i d-iffɣen di yennayer 1980.

Adabu n Lezzayer yerra-t-id ɣef tebburt n temdint n Tizi Wezzu.

« Tafsut n tmanyin » (2) tga-d talast gar nnger d tudert, terna tbeddel tamuɣli ɣef tmagit/identité n tmurt n Lezzayer akked tmurt n Tamazɣa si talast ar talast : d yiwet tmurt, yiwen uẓar amaziɣ, ɣas amezruy atrar ibḍa-tent. Ur illi iɣisi ameqqran ; azekka/tiwecca zemrent ad dduklent.

Nezmer ad d-iniɣ, s wawalen n wass-a, ibeddel paradigme (3), acku neffeɣ si tallit n nnker, ɣas abrid mazal-it ɣezzif.

- Advertisement -

Tafsut taberkant n 2001 tɣemm deg idammen n tarwa n tmurt tamaziɣt imenɣi-nni n talwit i nejren yelmeẓyen n 1980. Tiɣri n 130 i yemmuten s rsas n udabu azzayri di 2001 d azamul azeggaɣ, i yuran ɣef lḥiḍ, s ufus-nsen akked idammen-nsen, awal-nni : « TILELLI ».

Ayen i d-ittwakksen ass-a (amezruy amaziɣ n tmurt, tutlayt tamaziɣt d taɣelnawt d tunṣibt, aselmed n tmaziɣt deg uɣerbaz akked tesdawit…), issefk ad yili d asurif kan amezwaru deg ubrid n bennu n Tamazɣa tameqqrant, s tutlayt-is tamaziɣt akked tutlayt darǧa i d-ilulen deg-s si leqrun ineggura.

Ma iḍelli Imaziɣen n yal tamurt tamaziɣt (Libya, ,Tunes, Lezzayer, Merruk, Muritanya, Mali,…) llan  bḍan, ur myussanen, ass-a myufan, myussanen, teddun ad gen amussu ur izmir yiwen ad issinef neɣ ad yerẓ, acku ibedd ɣef wayen illan, ɣef tidet.

Anwa i d acengu n Tmaziɣt, n Tamazɣa ?

Issefk yal yiwen/yiwet ad iẓer anwa i d axsim-is, anwa i d acengu. Aṭan ameqqran (amezwaru) n tmura n Tefrikt Ugafa/Afrique du Nord, d anekcum-nsen ɣer ugraw n Liga Arabya, zun tasertit n buberrak n taârabt-tinneslemt/arabo-islamisme, d win kan i d aẓar.

Di 1962, Lezzayer tilellit teqqen aḍar afus deg ugraw-nni, s ufus n tyuga n usekkak, ‘’Ben Bella – Gamal Abd Al-Nasser’’. Mačči d Izzayriyen d-iffɣen si ṭṭrad ameqqran, si Tlemsan ar Annaba, i yessutren ad kecmen di Liga Arabya.

Asalu-nni n Ben Bella idda deg-s ugar Bumediène akked wid akk illan d tigejda idis-is (Taleb Ahmed Ibrahimi, Mouloud Kacem Ait Belkacem, colonel Yahiaoui, Kharroubi…).

Si 1962 ar ass-a, ur telli yiwet temnaṭ n tmurt n Lezzayer i d-ikkren akken ad tennaɣ ɣef taârabt-tinneslemt. Am akken ulac isem n wugur gar Imaziɣen yeṭṭfen di tmaziɣt-nsen akked Imaziɣen irefden tutlayt darǧa.

Amedya n Ǧelfa ad d-iqqim d azamul : asmi terzef Naâima Salḥi ɣer temdint-nni akken ad d-tessenker ‘’Aâraben’’, tufa din Imaziɣen n Ǧelfa akked Kser Cellala, ṭṭerden-itt-d, tuɣal-d ɣer Bumerdes d tarewla, di yir tuɣalin.

Tasarut tefka-tt-id tnekra/lḥirak n furar 2019

Asekkak n taârabt-tinneslemt di Liga Arabya, di tikerkas n ‘’nuvambrya-badisiya’’ neɣ di tinneslemt tawahhabit n FIS/GIA/AQMI/RACHAD, iban am uzal.

Akken akk llan kecmen deg usalu n igelliden n Agmuḍ Aârab/Orient Arabe mgal tamurt n Lezzayer, ddan d ixuniyen n igelliden yeznuzun pétrole, zun zedlen di ‘’filiale’’ n Saudya/Qatari/Emirati Petroleum !

Tiɣri n Izzayriyen deg iberdan, di yal tama n tmurt, si Wehran ar Annaba, terra-d ssut nniḍen,  d win n umezruy n tmurt, d  win n tidet ur neffir iṭij s uɣerbal.

Anwa ur nesli di tikliwin ?

Di Lezzayer : « Qesba, Bab-Lwad Imaziɣen ! »

Di Qsenṭina : « Les Algériens d Imaziɣen, wa Lgaïd Salaḥ ddez mɛa-hum ! »

Wid iqqimen ass-a netḍen deg ubrid n tsertit n taârabt-tinneslemt (ugar deg-sen di tinneslemt tawahhabit), zun akken ‘’grand remplacement arabo-islamique’’ yefra, d nutni i yeqqazen tasraft i yiman-nsen, i yir taggara-nsen.

Ur zmiren ad hudden agadir ameqqran i d-tebna Tefsut Imaziɣen n 1980, akken ur zmiren ad ssinfen asalu-nni deg tedda tarwa n Tefsut  n 1980.

D awezɣi ad t-hudden !

Aumer U Lamara

Timerna /Notes :

1) Poèmes kabyles anciens (Isefra iqbayliyen n zik),  Mouloud Mammeri, éditions François Maspéro, Paris,  janvier 1980.

2) Ccerṭ  n tnekra/revendications di 1980 : snat n tgejda gar tiyaḍ :

  • Reconnaissance et promotion des langues populaires (tamaziɣt et arabe dialectal)
  • Respect des libertés démocratiques (pluralisme politique, liberté d’organisation, liberté syndicale, liberté d’information, …)

3) Le paradigme, en épistémologie, désigne un modèle cohérent s’appuyant sur une base théorique définie, une représentation du monde qui repose sur un courant de pensée dominant. Dans le langage courant, un paradigme n’est cité que si l’on veut en sortir. D’ailleurs, on dit souvent « vieux paradigme » comme pour mieux souligner qu’il faut vraiment le jeter.

https://www.lemonde.fr/m-actu/article/2013/10/25/juste-un-mot-paradigme_3501936_4497186.html

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents