Site icon Le Matin d'Algérie

Taourirt-Akfadou, taddart deg udrar, d tinigit n tallit

Taourirt Akfadou

D isem-is i d awal-is…! Tawrirt, d “tiɣilt n umadaɣ “akken i d as-yenna unaẓur Zedek Mouloud, tres am teftilt yeḍwan, yeskanayen tafat i wiyiḍ.

Yenna-as daɣen yiwen akken n umedyaz n taddart-a S. Hannat: Bdiɣ abrid s tikli- ufiɣ-d tasekkurt teqqim- lhiba i as-yefka rebbi- tagi d tawrirt n at ṭṭmin. War cekk d Taddart n Tewrirt, tezga-d deg ummas n tɣiwant n Ukeffadu lɛerc n At Mensur imesdurar, tqubbel adrar n ğerğer win akken i d-yettaken abeḥri i turett. Taddart-a am tid n leqbayel akkit, ur tzad ur tenqis! D abernus kan amellal i yedlen fell-as win akken yessiɣisen i usemmiḍ d tmiqqas n yideflawen.

  Abrid ma yewwi-k-id s wadda d afella, akken kan ara teffɣeḍ Sidi ɛic deg tegrawt n Summam, ur tleḥḥud ara aṭas azal n 18 n yikilumiṭren ad k-id-iqabel uɣlad n uzwu qsada s Akfadu ɛlayen, Akfadu-nni yecna Lwennas: Limmer ad d-yenṭeq Ukeffadu-la Summam d sswaḥel. Adewwar-a ddrus n tuddrin yesɛa, ad ilint azal n 14 akkenni.

Ma nerra taɣda n tmuɣli yal taqbilt deg tmurt n leqbayel tesɛa tawrirt zun akken ttwasummrent deg yiwen wass deg tallit-nsent ɣer ddunit, neɣ ad as-tiniḍ mmsefhament gar yitran akken ad ğğuğgent lwaḥid deg wakal n Tmazɣa, ula d Imaziɣen anda llan ssawaren akka; tawrirt- tiwrir-awrir…Maca akken ad ilint lemgirda deg usismel n tudrin, yal tawrirt irennu-d sdat-is yisem n lɛerc neɣ n teqbilt anda temmal.

  Akka i yella lḥal! Taddart n tewrirt iɣef i d-nettmleslay  tecbeḥ s yiɣerman-is ur nelḥiq 900, tbedd, tezdi s yiwen uẓeṭṭa n tegmat ayeckit! D Taɣerma iɣef ilaq imdanen ad lemden ɣur-s, maci d zzux abeɛda d nnefxa. Tuddsa-ines tebna s yiwen lqaleb inmetti d win akken iɣef d-yura Karl Marx deg yinig-is ɣer tmurt n leqbayel deg yiseggasen 1893, mazal ar tura tajmaɛt tbedd, beddu-ines yella-d deg tazwara n yiseggasen n 30 ar wass-a d wussan. ɣur-s taɣessa i yeṭṭfen am tin n zik; tiwizi, lejmaɛ, ajemmuɛ, lxedma n tejmaɛt yal imalas am ccetwa am unebdu…Dɣa simmal tettimɣur, imezdaɣ-is ttimɣuren yid-s ad asen-tiniḍ d igerdan yettnernin deg wass ɣer wass deg yirebbi n yemma-sen.

Iseggasen-a ineggura nnulfan-ten-d tdukkliwin tidelsanin, ula d nutni snulfan tidukkla deg yiseggasen n 1998 i yellan gar tmezwura deg tɣiwant n Ukeffadu. Gar yimezwura i d-yesnulfan tameɣra n taddart[i] ar tura mazal-itt teṭṭef aẓar deg uheggi n yirmad idelsanen, isnemttiyen d twennaḍt yecban : Yennayer, amenzu n meɣres…

Akkin d afella i tikkelt tamezwarut deg umaḍal i as-tuɣal tejmilt i Matoub Lounes[ii] seld lmut-is kra n wagguren kan, ur yelḥiq useggas mi as-rran tajmilt sɣur yimezdaɣ-a n tewrirt anda ccnan aṭas n yinaẓuren yecban: Kheloui Lounes, Ali Ferhati, Hamid Matoub…

Aya d amezruy ur d-nekfil ar wass-a n wussan, d taddart-a akk i d tamezwarut i isebden tajmilt n wannuz d temzikent i yuɣalen i Lounes Matoub.

Taddart-a n Tewrirt i usmekti kan, asmi ḍran yibaxixen-nni n tmes i yeglan s waṭas n txessar deg tmurt n Leqbayel labeɛda tamnaḍt n Tizi-Wezzu. Imezdaɣ n taddart-a llan gar yimezwura i d-yegren tiɣri i tafust akken ad bedden ɣer tama n wid tečča txessart, aṭas n leqdic i d-ḥerklen lawan-nni imi ddukklen am yiḍuḍan ufus, sawḍen tiɣri akk i lɛerc akken ad kkin deg tejmaɛt n tallelt.

Tawrirt d tasuddut n ufud d tebɣest deg yal mi ara yili leqdic. Ma nezzi-d ɣer tezdeg d useḥbiber ɣef twennaḍt, jerden iman-nsen i tikkin deg temsizelt n taddart zeddigen deg ugezdu n Bgayet imi tiẓrigin yezrin ḥellan-d amḍiq wis semmus deg usenfar-a, ar tura mazal-iten la qeddcen afus deg ufus akken ad sazdgen taddart xersum deg teẓrigt-a tamaynut ara yilin deg unebdu-a.

 Ayɣer isem-a “Tawrirt n at ṭṭmin”?  imezwura-nsen mi yeffɣen seg taddart, ddan-d yid-sen yimsenden d leɛnaya, ɣef waya ccudent am akken d ṭṭmana imi taddart-a terɣa uqbel times n yiseggasen-a yečcan tamurt s tebrekt d wurɣu.

 Akka i d Taddart n Tewrirt Akfadu, d amedya deg twizi yettaken lemtul d lemɛani i wiyiḍ, d tigemmi n talsa yettaken azmul agraɣlan deg wayen xeddmen. Telha tdukkli d tegmat, segmuyen-d asirem yettuɣalen d lwizi deg usefru ɣef tudrin n Djerdjer .

Azzedine Abdous

[i] Fête traditionnelle du village

[ii] Premier hommage à Matoub juste après 05 mois de son assassinat.

Quitter la version mobile