19 avril 2024
spot_img
AccueilPolitiqueTasertit n tekmamt n Poutine tefka aẓar di tmurt n Lezzayer

Tasertit n tekmamt n Poutine tefka aẓar di tmurt n Lezzayer

Tebboune et l'armée

Di tallit deg iserdasen n Rrus, deg ufus n Poutine, tthuddun sserɣayen yal ass timdinin akked tiɣermin n tmurt n Ukraine, ur nezmir ad nettu ayen iḍerrun yal ass di temdinin akked tuddar/tiɣermin n tmurt n Lezzayer, anda ttwarzen yemdanen, meẓẓi meqqer, d argaz d tameṭṭut, d imeḥbas ur ngi ayen iffɣen abrid n wezref.

Mačči yiwet temsalt ara d-tinim ?

D tidett, mačči yiwet temsalt, maca aṭan d yiwen uẓar : d adabu ur nbedd ɣef tugdut i d-igan afrag yal ass i wid ibedden ɣef udabu ; mačči win mi yehwa ad isserwet akken ira.

Tamsalt n Rrus tban am uzal : Poutin ikcem tamurt n Ukraine s wuzzal ameqqran akked nnig 100 000 iserdasen akken ad iḥkem tamurt-nni, ad isbedd adabu s ufus-is, wid ara ibedden d iqeddacen-is. I netta, tamurt n Urkaine d aḥric n tmurt n Rrus, am akken i yas-iga i tmurt n Crimée di 2014. Ifra wawal.

- Advertisement -

Maca, issefk ad yerr takmamt i yal win ad d-ineṭqen d axṣim n tsertit-is di tmurt n Rrus. Din, isbedd afrag ameqqran : d lḥebs i yal win ad iddun di tmeskant/manifestation deg ubrid, d lḥebs n 15 iseggasen i yal win ad yinin neɣ ad yarun tidett ɣef twaɣit iḍerrun di tmurt n Ukraine.

Poutine isbedd azref d tagejdit n tsertit-is, si ṭṭrad nni d-illan di tmurt n Tchetchenie si 1992, armi d tifrat-is deg idammen di 2000 (1) : win d-ineṭqen d arebrab, ad ittwacudd neɣ ad immet.

Deg usalu-nni deg yedda Poutine, si mi ibedd d aselway di 1999,  s usemres/useqdec n uzref (2), zun d anzel i yal win ad d-ikkren d axsim, i yedda udabu n Lezzayer ass-a. 

Ass-a, azref yedwel si tallit n Zeghmati, d anzel n tsertit n udabu : win d-ineṭqen neɣ igan tasertit deg ubrid n talwit, ad ittwaru d arebrab !

Zun yuɣal uqelmun ɣer iḍarren !

Ur yumin yiwen tiḥila-nni n udabu, am akken ur llin irebraben neɣ ‘’les nazis’’, di Tizi Hibel  (3) ! 

D tidett, llan irebraben di tmurt n Lezzayer, ttwassnen am akken tettwassen tsertit-nsen, d timeṭṭurfit n taârabt-tinneslemt ; idelli snegren tamurt, azekka zemren ad snegren ugar ma ufan abrid.

Deg wadeg adabu ad issihrew annar n tsertit, ad ildi tibbura n yal annar n umjaddel/débat, di TV, deg  yeɣmisen, degt igerwan n ikabaren n yemdanen akken ad tefrurex tugdut di talwit, netta yerra takmamt… ar asmi ad d-fflent tkuffta !

Di yal tamsalt, di yal tuddsa, di tsertit, tadamsa neɣ deg wayen nniḍen, llan sin iberdan : abrid n tugdut akked tlelli i yesnernayen di tgemmi akked talwit, akked ubrid n tmara akked tsusmi, win yunfen ad iffeɣ annar neɣ ad yettwarez di lḥebs (4) ; winna mačči d abrid yessuffuɣen. 

Ulac tasertit n tekmamt i yesnernan tamurt deg wayen ilhan.

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1) Après l’éclatement de l’URSS en 1991, Moscou doit faire face à l’indépendantisme des Tchétchènes, qui ont manifesté la plus vive opposition à la Russie qui ait jamais existé dans l’histoire soviétique. En 1991, la Tchétchénie, alors dirigée par le président Djokhar Doudaïev, proclame son indépendance et refuse de signer, en 1992, le traité constitutif de la fédération de Russie, après avoir adopté une constitution dans laquelle la Tchétchénie se déclare comme « un État souverain démocratique » avec la suprématie de la Constitution sur son territoire et l’indivisibilité de la souveraineté. C’est la guerre avec les Russes.

La seconde guerre de Tchétchénie opposa l’armée fédérale russe aux indépendantistes tchétchènes de 1999 jusqu’à la prise de Grozny en 2000, la capitale de la république, par les troupes russes. La guerre se solda par l’« extermination partielle » du peuple tchétchène et par l’intégration de la Tchétchénie dans la fédération de Russie. (wikipédia).

2)  Asirem-nni n ‘’l’internationale’’, yedwel d annar n laẓ, n imeṭṭawen akked idammen di tmura. Anda yella usirem-nni n ‘’L’internationale sera le genre humain… » ?

3) Ass-a d ass n 15 di meɣres, 60 iseggasen segmi yemmut di Lezzayer umyaru ameqqran Mouloud Feraoun, s rsas n trebrabt n OAS, wid-nni yesnegren tamurt qbel ad ffɣen tamurt. 

4) Il y a deux voies de management (et de gouvernement) : le management par la démocratie/consultation participative qui fait contribuer toutes les intelligences, et la voie du management par le stress (et la contrainte) ; ce dernier n’a jamais donné de bons résultats durables. 

 

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents