20 avril 2024
spot_img
AccueilIdéeTasraft tɣez i "Lezzayer n lkazirna"  !

Tasraft tɣez i « Lezzayer n lkazirna »  !

S TMAZIƔT

Tasraft tɣez i « Lezzayer n lkazirna »  !

Yiwen ur izmir ad issenger amussu i d-ilulen si qbel furar 2019

Tikli n udabu akken ad iččar leḥbas s tarwa n tmurt, tezgel di tazwara-s. Yiwen ur izmir ad issenger amussu i d-ilulen si qbel furar 2019, seg iẓuran akked wazwu n tmurt.

Tamezwarut n tmezwura, adabu n wass-a ur d-ilmid si tmura nniḍen i yuɣen abrid n takriṭ/violence akked udebbuz (dictature). D yir anelmad. Timura-nni zwarent sersent yal tikkelt taknaẓri-nsent (leur idéologie) akken ad nehren yis agdud, ɣer wanda sarmen ad awḍen. Taknaẓri n national socialisme n Hitler (nazisme) tugar-itent akken llant deg umezruy.

Di Lezzayer, mačči s tḥilett n ‘’Lezzayer tamaynut’’ ur nelli, ara uraren ɣef 45 imelyunen n Izzayriyen.  

- Advertisement -

Tis snat, aseqdec n teɣdemt akked timsulta i yellan gar ifassen-nsen ur izmir  ad d-yeg afud i tsertit ur nelli. 

Ass-a, am imsulta, am imezzurfa, ttbanen-d d ‘’les gangsters’’-nni n Marikan. I tiṭ n Izzayriyen, ur llin d iɣil n udabu ittuqadren, maca bedden d afus n terbaât i yesseqdac wa, neɣ i yesedduy win i d-inetlen si texnaqt, akken ad yaɣ adabu azekka. D agraw n ‘’les putschistes’’. 

Tamurt irebḥen, tin ibedden ɣef izerfan, tagejdit-is d taɣdemt ur nbeṭṭu gar imezdaɣ n tmurt. Mačči d abrid-nni i tuɣ teɣdemt n Lezzayer s nnig 300 imeḥbas/inekraf ass-a, akked temrawin n wid yeqqen usaḍuf n tmara n ‘’contrôle judiciaire’’.

Tis tlata/kraḍ, adabu ikkat ad yeg iɣisi di tmurt n Lezzayer idduklen. Mačči d ayen illan d amaynut. 

Tamurt n Leqbayel (Kabylie) d tanemmast n tmurt n Lezzayer, tuɣ-d aẓar si nnig 30 n leqrun n umezruy, terna teṭṭef amur ameqqran seg yidles akked tutlayt n imezwura. D nettat i yellan ass-a d asɣen ameqqran akked Tmazɣa-nni ɣef yemmurt Yugerten. Ass-a, tiḥila n udabu akken ad tt-ibḍu gar-as d temnaḍin nniḍen n tmurt, ad as-d-tezzi zun d tiyita n uzduz ɣer gar wallen.

Urar n udabu ẓran-t akk imeɣnasen n hirak-tanekra di yal tama, di yal tiɣremt n tmurt. 

Tis rebaâ/kuẓ, d tuttra : 

Adabu i d-iwwin abrid ‘’deḥdaḥi’’, akken ad icudd neɣ ad igdel awal i yal win iẓerren abrid yemgaraden, d ameɣnas d-iffɣen s talwit ɣer ubrid ad isuɣ, d aneɣmas i yuran akken iẓra tamsalt mačči akken i yas-d-nnan ad tt-yaru, d yal Azzayri i yeskecmen iman-is di lecɣal n tmurt-is (« délit d’ingérence dans les affaires intérieures de son propre pays i »), adabu-ya ur iddi deg ubrid n tsertit akken teddun di tmura nniḍen. 

Anda yella wugur ?

Si tmuɣli-nnaɣ, tikli n udabu ass-a tekka-d seg uẓar n udabu di 1962, si tmuɣli yefran :  ‘’tamurt d lkazirna’’. 

D tasuddest taserdasit (stratégie militaire) i yesedduyen adabu n Abdelmadjid Tebboune. Akken bɣun uraren s wegdud, neɣ ad d-sbedden azekka aneɣlaf amezwaru ara d-suffɣen seg uqelmun-nsen, d wa neɣ d win, aẓar n udabu yiwen-is, ur ibeddel : « Ddu neɣ efk-d lekwaɣeḍ-ik ! ».

Ad d-yas wass-is i « Lezzayer n lkazirna’ »…

Auteur
Aumer U Lamara

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents