Anwa i yettun ? Di tazwara n iseggasen n 1970, adabu n Lezzayer ifka ameqqran n UGTA (Abdelkader Bennikous) ɣer Fransa akken ad imlil ixeddamen izzayriyen. Di temlilit-nni (di la Mutualité ?), inna-yasen :
– Ur tegget anezgum, ma ulac amahil/lxedma di Fransa, aql-aɣ deg wawal n wastag/négociation akked tmura nniḍen n Urupa, akken ad ken-nefk ad txedmem di tmura-nni !
Adabu yella iteddu ad izzenz ixeddamen izzayriyen si Fransa akkin, ɣer tmura nniḍen…
d tamezgunt n Kateb Yacine i yuɣalen d tilawt : « Mohamed prends ta valise, ruḥ awi-yaɣ-d les devises ! ».
Assaɣ/lien illan gar Lezzayer akked Fransa isdukel imelyan n yemdanen si yal tama, d assaɣ n umezruy, n idammen n twaculin illan akka illan akkin, n yidles icerken imdanen akked tutlayt tafransit i d-teǧǧa temhersa n nnig 130 iseggasen, maca tella d afud i tmussni akked tussna n yal annar.
Assaɣ gar Lezzayer akked Fransa ur issefk ad iqqim gar ifassen n isertan i yesseqdacen taɣennant (si tama n Fransa), neɣ wid isseqdacen amezruy ur gin ur ssinen nutni (si tama n Lezzayer) akken kan ad qqnen tamurt, ad qqimen din, ad ẓẓun tuẓẓal deg udabu n ‘’taârabt-tinneslemt’’, taggara kra deg-sen ad wten ad tt-id-ǧǧen d lwert i warraw-nsen.
Izri n tsertit illan gar Lezzayer akked Fransa ur iqqim zeddig si 1962. Illa wammus deg-s, tella tɣennant akked tḥila, uzzlen idammen. Mačči d abrid n wubdis/luḍa ideg tedda si 1962.
Gar Lezzayer akked Fransa illa « passif » d ameqqran, win ur izmir yiwen ad t-iffer. Issefk ad d-yifrir ɣer tafat, yal yiwen ad t-yissin akken ur tturaren ugar wid « ijebbden amrar », ɣef iqerra n iɣarimen/citoyens n tmura si yal tama.
Ad nezwir si tama n tmurt n Lezzayer
Adabu ibedden si 1962, d win ur ngi ṭṭrad, ibedd s wid illan ffren asmi ɣellin yergazen akked tilawin sdat ujajiḥ n tmes n Fransa ɣef tlelli n tmurt n Lezzayer. Nutni ufan-d taḥilet, akken « ad seddun ṭṭrad ifran acḥal aya », d imjahden n 19 Mars, neɣ n « la 25eme heure ».
Di tḥila-nsen, sbedden Fransa zun d acengu n berra, i tiṭṭ n Izzyariyen, d lexyal kan akken ad ḥekmen-yis i lebda.
Si 1962, adabu irekkel, issemɣer takti-nni, zun d tanicca : « si Fransa kan i yezmer ad d-yas ucengu , ad iwwet akken yufa ad d-ikcem tamurt », armi yessaweḍ Izzayriyen ẓerren sdat wallen-nsen iɣerruba/ibaburen n jiniral de Bourmont (1) wḍen-d sdat yiri n waman n Sidi freǧ.
D taḥit-nni i yebnan tasertit iddan di Lezzayer, si 1962 ar ass-a.
Kra n imedyaten kan :
- Fkan amur ameqqran n temsulta tasertant (SM) ɣer Fransa akken ad aâssen, ad gen afrag i ‘’yicenga n tmurt’’, wid-nni yeffɣen : Mohamed Khider, Krim Belkacem, Mohamed Boudiaf, Tahar Zbiri, Hocine Aït Ahmed, …), akken ur d-keccmen s tezmert tameqqrant, akken ad gen « coup d’Etat ». Nutni ẓerren tamurt n Fransa d « base logistique » mgal adabu n Lezzayer. Maca, anwa i yenɣan Mohamed Khider, Krim Belkacem, Ali Mecili… ?
- Tamsulta tasertant teẓḍa tissist di yal tama n Fransa akken ixeddamen Izzayriyen ur ddukulen, ur d-slalayen ikabaren, wid ur nelli ddaw tecḍat n néo-FLN, wid izemren azekka ad ṭṭfen adabu s « coup d’Etat », neɣ s tnekra n tmurt.
- Adabu yeslal-d tiddukla n « Amicale des Algériens en Europe » akken ad tcudd ugar Izzayriyen, terna nettat teslal-d « les barbouses », zun d iserdasen i yekkaten Izzayriyen s tdebbuzin, di yal timlilit ur nelli ddaw tecḍat-is nettat. D imelyan n tedrimt n Lezzayer i yemmeččen seg ufus n iqeddacen n Amicale, ass-a yal yiwen iḥella i yiman-is ayen iwumi yezmer (tinezduɣin, idrimen…).
Amicale tewweḍ armi tesseqdec tifranin n FLN akken ad d-tesnulfu tadukli ur nelli, s tuḥsift d tɣennant ur nettwaqbal : « ad tebuṭiḍ akken nebɣa, neɣ ur tkeccmeḍ ɣer tmurt, ur tẓerreḍ arraw-ik » i yasen-qqaren i yixeddamen. At Amicale llan srusun asekkil « V » (a voté) ɣef nekwa n yergazen , akken ad sigden imdanen !
- Adabu islal-d di Fransa ayen ur nettwaqbal akken imeqqranen ad d-suffɣen idrimen n tmurt n Lezzayer s tḥila : Snulfan-d lbanka i takerḍa n tmurt (Union méditerranéenne de banque) ; asmi yeffeɣ wawal, mačči d ayen ara yeffren, kksen lbanka-nni, immečč wayen iffɣen.
- Snulfan-d takerḍa tunnigt deg wayen illan d tagejdit n tmurt, tamahelt n tmurt. D ayen ittwassnen ur iffir : « scandale de la paierie de l’ambassade d’Algérie », anida ffɣen yedrimen imeqqranen. Ar ass-a ur d-tefrari tafat, ur iẓri yiwen anwi-ten wid igan tawaɣit-nni. Anwi i yefkan tadrimt akken ad immet s rsas Ali Mecili di tnemmast n Paris, di 1987 ?
- Deg iseggasen n 1990, adabu n FLN ikcem-as-d uxsim deg unnar i yella yeṭṭef-it iman-is kan : imeṭṭurfan inselmen, irebraben n GIA, GSPC… wten ad d-snekren ṭṭrad mgal Fransa s lbumbat, akken ad aɣen amkan n udabu n FLN. GIA idda deg usalu-nni n FLN n 1957, win i yeskecmen ṭṭrad deg wakal n Fransa, s lamer n Abane Ramdane (la 7eme wilaya).
Deg iseggasen ineggura innulfa-d umaynut :
- Aseqdec n yilmeẓyen ‘’bi-nationaux’’ akken ad ten-srekcen i tsertit n Fransa. Yiwen umedya yettwassnen, d aẓeggi-nni i gan i nnacid n tmurt n Fransa (sifflement de la Marseillaise) acḥal n tikkal, deg unnar Stade de France, di Paris.
- Asnulfu n waɣzen/amẓiw si tlalit n ukabar MAK ; d win i cuffen yeɣmisen n Lezzayer akked ‘’les services’’, armi d-ẓerren Izzayriyen tarbaât-nni n MAK zun d « la 6eme flotte n Marikan » iteddun ad tekcem tamurt n Lezzayer ! Ass-a diɣ, win ittwaṭṭfen acku yenna awal neɣ yura ayen iwala netta d abrid i tmurt, neɣ ufan ttwira ibedd idis n yiwen n MAK, din kan ad as-snetḍen tacrurt/étiquette n MAK, zun d arebrab, illa netta deg-s neɣ ur illi, ulac awal, d abrid ɣer lḥebs.
- Aseqdec deg unnar n tdamsa akken ad d-snulfun tidukliwin n Izzayriyen ara d-islalen tadamsa tamaynut s imussnawen illan di Fransa akked wanida nniḍen. Yal tikkelt, d ibandiyen i ikeccmen d imezwura deg unnar-nni, ma sraḥen tella tedrimt tameqqrant ara akren. Tadyant n « Forum mondial de la diaspora », attan mazal-itt teḥma ! D tawaɣit.
- Irna-d umaynut ussan-a seg ufus n wid iran ‘’ad uraren’’ s umezruy, ad d-snekren ‘’la 7eme wilaya’’, ad srekcem Izzayriyen illan di Fransa, s useqdec n uẓeṭṭa n internet akked ‘’réseaux sociaux’’, mgal Izzayriyen ur nelli deg ubrid n udabu. Ma zemren, azekka ad rnun ɣer sdat, ad d-snekren diɣ ṭṭrad-nni yellan zik gar FLN akked MNA, win i yellan di tallit-nni n ṭṭrad gar 1954 d 1962. Ass-a qqimen kan deg wawal n tekriṭ di Tiktok akked instagram, azekka ad awḍen ɣer tdebbuzin n Amicale akked rsas n imezwura.
- Si ASTN ar ISTN : Taḥilet n 1962 d afella, tettkemmil ass-a s tsertit n ISTN (interdiction de sortie du territoire national) illan deg ufus n teɣdemt. Tidet-is, zun d afrag akken Izzayriyen ur teffɣen ɣer Fransa akken ad d-smeɣren syin akabar neɣ amussu ara yerrẓen adabu illan di Lezzayer. Iḍelli d ASTN (autorisation de sortie du territoire national), si 1965 ar 1979 (?), tin illan akken kan ur teffɣen Yizzayriyen ɣer Fransa akken ad kecmen d imeɣnasen… di « la 6eme flotte », s ufus n Fransa akked USA !!! Mačči d tasertit kan, tewweḍ ɣer schizophrénie !
Si tama n Fransa
Si tama n Fransa tefra temsalt. Yal win di Fransa i yekkaten akken ad isluɣ assaɣ illan gar Fransa akked Lezzayer, akken ur d-tettrus talwit akked tagmat, ikkat kan tamurt n Lezzayer, ur ikkat tamurt-is.
- Amur ameqqran seg ugraw n tfusit (la droite) iṭṭef tuḥsift i ukabar De Gaulle si 1962, iwwet akken yufa akken ad issexreb assaɣ illan gar Lezzayer akked Fransa. D tazmert i yas-tt-ikksen, am akken beddlen yemdanen deg unnar n tsertit. Ass-a qqimen d ifnayen/adversaires n Lezzayer, maca ḥdaǧen tadamsa, ad nzen yisufar-nsen, ḥdaǧen lgaz akked pétrole n Lezzayer.
- Tafusit timeṭṭurfit (extrême-droite) ur teqbil timunent n Lezzayer, tesseqdec ayen d-iqqimen si tezmert n OAS akken ad tkemmel ṭṭrad mgal… ixeddamen izzayriyen i tẓerr zun d imeɣnasen-nni n FLN-ALN n Tfidiralit n Fransa. Acḥal i nɣan deg iseggasen-nni n 1970, di Paris, Lyon, Marseille… ɣas tenɣes tekriṭ/violence n ixuniyen n OAS mgal Izzayriyen, ur tengir i lebda, tezmer ad d-tuɣal.
- Ass-a, ikabaren n tfusit timeṭṭurfit, am Rassemblement National (RN) am Reconquête n Zemmour, sbedden taɣennant mgal iberraniyen zun d tagejdit, maca d aɣebbar s allen kan ; acengu-nsen d Izzayriyen, mačči d iberraniyen nniḍen. Terna-d tilufa-s tinneslemt timeṭṭurfit/islamisme tessemɣer taɣennant ugar. Tasertit-nsen tewwet kan iminigen n Tamazɣa (ddan Imerrukiyen akked Itunsiyen deg uḥemmal n tɣennant-nsen).
- Tazelmaṭ n Fransa tekkat akka, tekkat akkin. Deg iseggasen n 1990, adabu anemlay n Mitterrand ildi tabburt i yirebraben akken ad kecmen Fransa, ad smeɣren agraw akken ad ṭṭfen adabu di Lezzayer. Ass-a, ikabaren n tizzelmeṭ (PS, PC, Insoumis…) teddun zelmeḍ-yeffus akken taggara ad tesfaydi tmurt-nsen seg wayen ara ibeddlen di tmurt n Lezzayer.
- Din i yella umgared d ameqqran gar tikli n udabu akked imeɣnasen n Fransa i yekkaten i lfayda n tmurt-nsen, akked Izzayriyen ikeccmen di yal iceqqiq i yufan deg udabu, akken kan ad ččen tamurt-nsen.
Mazal d-ldint tebbura i tsertit iwatan gar Lezzayer akked Fransa akken ad tifrir tagut, ad d-iqqim wassaɣ am win ittilin di yal tamurt gar inaragen/lǧiran izzewren talwit akked leqder gar-asen.
Mačči d agraw n inmazrayen/historiens n Lezzayer akked Fransa ara d-ildin tabburt-nni ; issefk yal tamurt ad tezwir ad tefreḍ/ad tḍumm deg uxxam-is.
Abrid iwatan, d imelyan n Izzayriyen-Ifransiyen (Franco-Algériens) ara t-ildin ; ur illi umkan i ‘’Grand vizir’’ (2) neɣ i yal yiwen ‘’ijebbden amrar’’ ɣer tama-s.
Aumer U Lamara
Timerna / Notes :
1. Général de Bourmont (1773-1846) : est un général français du Premier Empire, fait maréchal de France… et commandant en chef de l’expédition d’Alger en 1830.
Nommé par le roi général en chef du corps expéditionnaire contre la régence d’Alger et dont il avait conçu et préparé le projet suivant précisément le plan établi en 1808 par l’officier du génie Vincent-Yves Boutin (envoyé sur place comme espion par Napoléon qui envisageait cette expédition), il débarque sur le sol algérien accompagné de ses quatre fils, le 14 juin 1830. L’armée aborde à Sidi-Ferruch, livre les 19 et 24 juin les deux batailles de Staoueli, et fait capituler Alger le 5 juillet 1830.
2. Ẓer tadiwennit n Benjamin Stora deg uɣmis TSA, 03/02/2025 :
https://www.tsa-algerie.com/benjamin-stora-a-tsa-maintenant-lalgerie-a-aussi-le-droit-de-riposter-2