Sergueï Lavrov, aneɣlaf n temsal n berra n Russia, irza ussan-a ɣer tmurt n Mali, am akken d-izzi i kra n tmura n Tefrikt. Di Mali, Russia tger aḍar afus akked udabu aserdas amaynut ibedden s « coup d’Etat », sin iseggasen-aya.
Lavrov iger-d iman-is, zun d bab n tifrat, akken ad ifru uguren illan gar Lezzayer akked Mali. Ɣas di Mali, illa wugur n irebraben inselmen n AQMI, GSIM/JNIM, maca ugur ameqqran d amussu n MLA (Mouvement de Libération de l’Azawaḍ) i yekkren i tlelli n temnaṭ tamacek/tamaziɣt n Azawaḍ. Ilmend ad iwwet d-yaf annar n tifrat akked MLA, adabu n Bamako inced-d iserdasen n Wagner/Africa Corp n Russia akken ad t-allen di ṭṭrad-is mgal at tmurt-is.
Maca, tamuɣli akked tsuddest/stratégie n Russia ddant akkin i ṭṭrad mgal irebraben, neɣ imeɣnasen n MLA. Asirem-nsen, d amek ara sersen aḍar deg wakal (akked ddaw wakal) n Mali, akken ad awin ayen illan deg-s d asafar ufrin : Uranium, ureɣ, nickel, akal ufrin/terres rares…
Russia, ma tekcem Mali akken iwata, issefk-as ad tessihrew. I nettat, akal n tiniri n Adrar n Ifuɣas, issefk ad iddukel akkel wakal n Aheggar, acku din i llan isufar iɣef tettnadi.
Awal n Lavrov n 15/10/2025, ur illi d win n tmurt ittnadin kan lehna gar tmura.
Inna : «Uguren illan ass-a gar tmura (n Tefrikt), ikka-d seg umezruy-nsen n temharsa, mi tent-bḍant tmura timeqqranin n Urupa, gezment iɣerfan, bḍant tiwsimin i yellan zik dduklent ». (1)
Awal asertan n Lavrov ifra : aɣref ameqqran amacek/amaziɣ izdɣen tamurt n Azawaḍ (Adrar n Ifuɣas) akked udrar n Aheggar, zun d yiwen… issefk azekka ad iddukel.
Ayen ur d-irni Lavrov, ɣas iqqim intel, iffer deg wawal-is : tamurt n Imucaɣ (« le monde Touareg ») issefk-as ad teddukel akk d aḥric n tmurt n… Mali, akken Russia ad tesfaydi akken iwata s wayen akk illan deg wakal, akked ddaw wakal. D ayen ibanen deg urar n Russia !
Ma yella ad teddukel tmurt n Imucaɣ, ad tezdi d yiwet, d ayen ilhan.
Maca, di ferru-s, llan sin iberdan : ad tezdi tmurt ad ternu ɣer Mali, zun d tiḥdert, neɣ ad tezdi akked Lezzayer, syin ad taf amkan-is di tmurt tamaziɣt tameqqrant, Tamazɣa, tin iwten si Lybia ar Merruk d Muritanya akkin ?
Dagi, issefk ad neksu awal :
Ur telli tuzzya deg wawal-nni : si 1963, Imucaɣ n Mali (akked Niger) llan di ṭṭrad mgal adabu n Bamako. Yal aseggas d ṭṭrad, yal aseggas adabu n Mali ad d-yefk iserdasen ɣer Kidal, Timbuktu, Gao akken ad nɣen imdanen Imucaɣ, ad serɣen ayen illan ibedd, ad snegren iqḍaren n ileɣman, ad glun imeḥbas. Si timunent n Mali di 22/092/1960, ur d-tris talwit ɣef Imucaɣ n Mali (ass-a llan azal n 800 000 ar umelyun n Imucaɣ, di Mali n 25 imelyan : 4 % n imezdaɣ.)
Maca, tamurt n Lezzayer, si 1962 ar ass-a, ur tefki iserdasen n ANP ara yenɣen Imucaɣ n Aheggar, di Tamenɣezt, Djanet neɣ Illizi… Ur illi ṭṭrad gar Imucaɣ n Lezzayer akked tedbelt n tmurt n Lezzayer, ɣas llan wuguren, ur mmuten yemdanen s ufus n ANP.
Asirem d tdukli n Imucaɣ akken ad zdin d yiwen uɣref, d ayen ilhan. Maca, Iberdan n tifrat-is mačči yiwen i yellan.
Nezmer ad d-nessuk tiṭ ɣef yal tareẓmi/solution izemren ad d-tili :
- Tafrent i Imucaɣ n yal tamnaṭ (Lezzayer, Libya, Mali, Niger), ma ran ad dduklen, ad zdin deg yiwet temnaṭ. D tin i d tasarut n tikli ɣer sdat, ma qeblen ad zdin.
- Tafrent n imezdaɣ n Azawaḍ, akken ad fernen : ad qqimen ddaw udabu n Bamako, neɣ ad ffɣen. Ma qqimen akken llan ass-a deg uwanak/Etat n Mali, d imal aberkan n iseggasen n ṭṭrad i lǧil d-iteddun, acku ur tefri ur tferru temsalt akked Bamako.
- Talalit n timanit akked bennu n udabu n Azawaḍ, di tmurt n Mali ; ad tili ddaw laânaya n ONU, akked ibeddi n iserdasen n tmura nniden ara yilin d afrag gar-asen d iserdasen n Mali, s ufus n ONU. Ar melmi akken ?
- Tazdit/union akked Imucaɣ nniḍen, atmaten-nsen n Aheggar, deg uwanak idduklen akked tmurt n Lezzayer, akked d tlalit n timanit n tidet ara yeseddun taneflit/developpement n temnaṭ/tmurt-nni.
Tifrat n talwit, mačči d ayen illan d awezɣi, ɣas ass-a d turdatin/hypothèses kan ; d abrid ara yessersen talwit i yimucaɣ n Azawaḍ, diɣ i tifrat n tlisa gar Lezzayer akked Mali.
Llan yakan imedyaten deg umezruy :
Abeddel n tmurt n yiwet temnaṭ, s rray n imezdaɣ-is, illa-d yakan deg umezruy. Ur nkeccem deg imedyaten n wid d-iḥellan akal s tezmert n ubarud : Bismarck i yekksen Alsace-Lorraine i Fransa di 1870, syin terra-tt-id Fransa di 1918, Hitler i d-ikksen tamnaṭ n Sudetes i tmurt n Tchecoslovaquie di 1939, syin ikker ṭṭrad ameqqran n 1939-1945, Poutine i d-ikksen tagzirt n Crimée i Ukrainia di 2014, …
Imedyaten n wid ifran s talwit (tafrent n imezdaɣ/referendum, urar n tadiplomasit gar snat tmura, neɣ ferru ddaw laânaya n ONU (arbitrage international). Iberdan mačči yiwen i yellan.
- Hong Kong : illa di Royaume-uni > ikcem ɣer China, war ṭṭrad, di 1997
- Macao : illa di Portugal > ikcem ɣer China (war ṭṭrad), di 1999.
- Tamnaṭ n Schleswig : tella di Danemark > tekcem ɣer Almania (s tafrent n imezdaɣ) di 1920,
- Sarre : tella di Fransa deffir 1945 > tekcem ɣer Almania s tafrent n imezdaɣ-is di 1957
- Lombardie : tella di Autriche > tekcem ɣer Telyan war ṭṭra, di 1866,
- Tigzirin Alandes : llant di tmurt n Sweden > kecment ɣer Finlande (s ccerṭ n timanit-nsent tadelsant akked uselmed n tutlayt taswidit),
- Texas : illa di Mexique > ikcem di USA, di 1845 ; tamurt n Texas teffeɣ seg uwanak/Etat n Mexique, d tamunant/indépendante, deffir ṭṭrad awezlan gar-a d Mexique, syin tekcem din kan, s lebɣi-s s tafrent n imezdaɣ-s, d awanak wis 28, deg uwanak ameqqran n USA.
Amek i iẓerr udabu n tmurt n Lezzayer tasertit n ucrured n Mali-Russia ɣer tlisa n tmurt ?
Anekcum n Russia ɣer unnar, ittban-d d ugur ameqqran, maca tasertit n Lezzayer teqqim kan s tmuɣli-nni n tifrat n Lezzayer, « Accords d’Alger » n 2015 (2), akken ad tessenteḍ ayen ur nezmir ad yezdi : aɣref amaziɣ n Azawaḍ akked udabu n Bamako, n Tefrikt Taberkant.
Amihi/danger ameqqran, ma ur d-ildi ubrid n tifrat, d anekcum azekka n Russia, s iserdasen n Wagner, ɣer Tamenɣezt, Djanet, Illizi… Ur telli d « tasertit tasugant »/politique-fiction.
Adabu n Lezzayer ibda, s tḥila, akken zun ad isdukel Izzayriyen, ad yeg afrag. Akka yal tikkelt di tmurt n Lezzayer : adabu ad d-immekti yella weɣref n Lezzayer.
Tikkelt-a, izwar (d asenfar kan ar ass-a) ad issihrew aselmed n tmaziɣt i yal tamnaṭ n tmurt n Lezzayer, ad ikkes tawaɣit n uselmed ‘’facultatif’’ zun d almud n wurar n snitra, mačči d tutlayt taɣelnawt-tunsibt. Immekta-d d akken Imucaɣ d Imaziɣen, issefk-asen aɣerbaz s tutlayt tamaziɣt (3) !
Tamurt n Lezzayer tesxes tasertit tamaynut iwatan di yal annar, tin ibnan ɣef tlelli d leqder n Izzayriyen :
D bennu n « Lezzayer tazzayrit », mačči d tiḥila n « Lezzayer tamaynut », tin ur iẓri yiwen d acu-tt !
D asalu ɣer tilelli n Izzayriyen ittwaḥebsen ɣef tikta-nsen, ad tili d tigawt tamezwarut.
D tifrat n wugur ameqqran n yir tudert n watmaten-nneɣ illan deg Azawaḍ ; d tamara ɣef tmurt n Lezzayer akken ad teg ayen iwumi tezmer akken ad d-taf tifrat-is, war ccwal, war ṭṭrad. Yak nnan, ma teddukel tmurt, acengu ur izmir ad d-ikcem, ur izmir ad d-yaf afus deg at tmurt…
Maca, yella wayen issewhamen : si tama ufella d Turk i d-issekcamen tuccar-is (4), zun ittalas di tmurt n Lezzayer, si tama n wadda d Russia i d-itteḥririden si talast n Mali.
Tikli-nsen i sin, armi ẓran zemren ad d-kecmen, illa wfus ?
Awal-nni yenna Yugerten ɣef Roma (5), ass-a ad d-yuɣal ɣef tmurt-is ?
Aumer U Lamara
Timerna / Notes :
1. Serguï Lavrov, interview 15/10/2025 au Mali :
« … les tensions actuelles trouvent leur origine dans le passé colonial, lorsque les puissances étrangères ont tracé les frontières « artificielles » séparant des peuples et des groupes ethniques auparavant unis ».
2. L’accord d’Alger, officiellement dénommé Accord pour la paix et la réconciliation au Mali, est un accord visant à mettre fin à la Guerre du Mali, signé le 15 Mai et le 20 Juin 2015 à Bamako — après des négociations menées à Alger — entre la République du Mali et la Coordination des mouvements de l’Azawad (CMA).
3. Le Matin d’Algérie 15/10/2025 :
« Tamurt tezwar ddin, tamaziɣt tezwar taârabt, tafransit… taglizit ».
Nura-d deg-s :
« … zun asali d-iffɣen iga d allal/instrument kan, akken ad issiweḍ ɣer wayen nniḍen, mačči ɣer ubrid d-ibanen afella. Ayen iffren, ala nutni i t-iẓran, acku d nutni kan i ibennun ahil, gar-asen, akken ad tiɣzif tallit n udabu-nsen… ».
Tasertit n Russia di tlisa n Lezzayer d Mali, tezmer ad tili d yiwet tmentilt/cause n tikli n udabu n Lezzayer, akken zun ad d-isdukel di tmurt Izzayriyen, d afud sdat wayen d-itedun, anekcum n Russia…
4. Ur ntettu awal-nni n unmahal/ambassadeur n Turk i yennan, di Lezzayer, « azal n 5 ar 20 % n Izzayriyen aẓar-nsen d Iṭerkiyen ». Zun, Turk ittalas di tmurt n Lezzayer !
Ẓert aɣmis Le Matin d’Algérie :
5. « Tiɣremt n usekkak, ad d-yas wass n nnger-is asmi ad taf bab-i » / Ville vénale, et qui ne tardera pas à périr si elle trouve un acheteur « . Yugerten.