Tamirt/actualité n tmurt n Lezzayer teqqim tetezzi trennu « am tzizwit taderɣalt » :
- Ekkes aneɣlaf-a, terreḍ-d wayeḍ deg umkan-is, zun akken i iteddu uɣerrabu n tmurt ɣer sdat,
- Imdanen iqqnen di leḥbas, ur nɣin ur ukiren, ggunin, ur d-iwwiḍ wass n tlelli-nsen,
- Wid ittakren rennun, d aneɣlaf neɣ d jiniral, yal ass ttafen-d tiḥila akken ad rnun ad akren ugar,
- Wid d-iṭṭfen tasawent deg udabu, yal ass teẓẓgen-d pétrole akked lgaz akken ad ččen ugar wid ittakren,
- Ilmeẓyen yuysen, kkaten yal ass ad rewlen si tmurt, yal ass ttnadin aɣerrabu n tencirin neɣ n plastik akken ad zegren illel, ad ten-ččen din yiselman n yillel agrakal,
- Imeɣnasen n taârabt-tinneslemt yal ass qqazen deg udabu akken ad kecmen si yal iceqqiq, akken ad seddun tasertit-nsen… neɣ ad afen win ara yeṭṭfen tafḍist i tala n Aïn Fewwara !
Deg urekkel n tsertit n taârabt-tinneslemt, zwaren yakan imeɣnasen n FLN si 1962, skecmen tawekka deg uɣerbaz, di yal tadbelt, di tmenḍawt, rnan adar deg iseggasen-nni n 1980 mi ttarun d nutni s ufus-nsen tiplakin s taârabt.
Fehmen azal n wayen yuran di berra d win i d udem n tmurt (arabisation de l’environnement/ agama), ddan-as s teqseḥ d tmara, ddu neɣ efk-d lekwaɣeḍ-ik (1).
Tasertit izemren ad tqabel tin i yeswrewten di tmurt si 1962, d abeddel n wudem n tmurt deg wayen akk illan yura di berra, ar d-yaweḍ wass n ubeddel n tmenḍawt akked tsertit n Lezzayer tazzayrit.
Tadbelt n Lezzayer tufa-d taḥilet amek ara tekkes tafransit akked tmaziɣt akken ad tessekcem taârabt lfusḥa ugar :
- Tefra add d-ternu taglizit deg uɣerbaz (2), akked tira s teglizit deg ugama n tmurt,
- Tekker diɣ i yixerwiḍen s tifinaɣ, terra-tt gar ifassen n wid ur nessin tamaziɣt, taggara di yal amkan d tira ur ifehhem yiwen.
Ayen i d-ikksen ilha
D imezdaɣ n tmurt i izemren ad as-beddlen udem, di yal amkan anida i llan ddren. Ur telli d tasertit tameqqrant, ur telli d Tagrawla !
Di yal tiɣremt, di yal taddart, di yal tadbelt, ad tekcem tmaziɣt di tira n ugama, akken ad teg afrag, ad trekkel tutlayt tamaziɣt, ad terr tamurt i yimawlan-is.
Awal s wazal-is, ma iseggem wawal-nni !
Di zman n zik, nnan-as i umussnaw ameqqran, Confucius, afelsaf n tmurt n China (3) :
– Acu ara tgeḍ, ma tuɣeḍ amkan akk yufraren ?
Netta yerra-yasen,
– Ad beddleɣ ismawen !
D win i d asalu issefken ad t-aɣen Izzayriyen, zun d tiwizi, akken tamurt ad tbeddel udem, ad taɣ udem n yidles-is (4), ad d-teffeɣ si tkerkas deg tt-issekcem ukabar n Néo-FLN si 1962, win i yettrekkil ass-a umussu n taârabt-tinneslemt s yal udem n ikabaren-is i d-seqdacent tmura n Turk, Qatar, Emirats, Saudya…
Asalu ad idu ɣef sin yeḥricen : aseggem n wayen illan (ismawen akk i zelgen yifransiyen, akked wid irna FLN deffir Fransa), syin d tifin n yismawen imezwura akken ad aɣen amkan-nsen di tmurt-nsen.
Yiwen umedya kan s wazal-is :
Deg iseggasen n 1970, imeɣnasen n tseqqamut n FLN kkren ad beddlen isem n tiɣremt-nsen, Taxmart (Takhemaret), tin illan di twilayt n Tihert/Tiaret, akken ad t-arun « akken ilaq », s taârabt : « Aïn Xeḍra ».
Imezdaɣ n ddin kkren zun d yiwen, ur qbilen rray-nni n FLN. Ar ass-a teqqim s yisem-is amaziɣ.
D afrag sdat tsertit n taârabt-tinneslemt, akken udem n tmurt ad iqqim iddukel akked yidles d umezruy n tmurt.
D ayen illan deg ufus n yal yiwen, anida yella. Ulac ayen ifuten, am akken illa wawal s tutlayt n tcinwat : « abrid n 1000 km, ibeddu s usurif amezwaru ».
Aumer U Lamara
Timerna / Notes :
1. Yiwen umazan/député n FLN, d netta s timmad-is i iteddun di temdint n udrar, issenqad tiḥuna, ma uran s taârabt ɣef umnar nnig tebburt neɣ mazal. Iteddu, yufa yiwet tḥanut mazal ur turi s taârabt, ikcem, inna-yas i bab n tḥanut-nni :
– Ayɣer ur turiḍ s taârabt ayen i teznuzuḍ i txeddmeḍ ?
Akli, bab n tḥanut-nni, ixeddem aman/plombier, d netta i yellan issekcam aman i yizaddaɣen/immeubles imaynuten i tbennu ddewla di tmurt-nni ; nnig 20 ixeddamen xeddmen yal ass, akken ad zedɣen medden, ad swen aman. Akli yerra-yas i umazan-nni,
– Ur stufaɣ ara ad aruɣ nnig tebburt, tamurt akk ẓran ayen i xeddmeɣ, irnu ur ẓriɣ nek amek ara aruɣ Plomberie s taârabt !
Irra-yas umazan :
– Aru-yas : Debbaz rsas ! (frappeur de plomb/win ikkaten aldun !)
Yir nnif, lexsara ! Akken kan ad taru taârabt ɣef umnar
2. Zun taglizit mačči d tutlayt n temharsa. D Legliz i yellan d tamurt i iḥekmen ugar n tmura n umaḍal, si Marikan, Lhend ar Autralia, armi yas-gan isem : « Legliz, amenkud/empire iɣef ur iɣelli yiṭij » (l’empire sur lequel le soleil ne se couche jamais / The empire on which the sun never sets).
3. Quand on lui demanda ce qu’il ferait en premier lieu s’il était porté au pouvoir suprême, le philosophe Confucius répondit : « Je rectifierais les noms » (ad beddleɣ ismawen)
Confucius est un philosophe chinois, 551 – 479 avant JC.
Il est le personnage historique qui a le plus marqué la civilisation chinoise, et est considéré comme le premier « éducateur » de la Chine. Son enseignement a donné naissance au confucianisme, doctrine politique et sociale érigée en religion d’État dès la dynastie Han.
4. « Mal nommer les choses c’est ajouter au malheur du monde », Albert camus.