vendredi, 24 octobre 2025
AccueilNotre sélectionAzawaḍ (Mali) : acrured n Russia akken azekka ad d-tekcem Aheggar/Hoggar… ? 

Azawaḍ (Mali) : acrured n Russia akken azekka ad d-tekcem Aheggar/Hoggar… ? 

Date :

Dans la même catégorie

«Le Prénom» d’El Mouhoub Mouhoud : un témoignage entre mémoire, identité et héritage

Dans Le Prénom. Esquisse pour autohistoire de l’immigration algérienne,...

Délinquance et barbarie :  démantèlement du gang de « Hichem El Wahrani » à Tipaza

​L'affaire qui a secoué les réseaux sociaux en Algérie...

Algérie : gouverner sans le peuple

Les dirigeants algériens semblent dotés d’une qualité exceptionnelle, presque...
spot_imgspot_img
- Advertisement -

Sergueï Lavrov, aneɣlaf n temsal n berra n Russia, irza ussan-a ɣer tmurt n Mali, am akken d-izzi i kra n tmura n Tefrikt. Di Mali, Russia tger aḍar afus akked udabu aserdas amaynut ibedden s « coup d’Etat », sin iseggasen-aya.

Lavrov iger-d iman-is, zun d bab n tifrat, akken ad ifru uguren illan gar Lezzayer akked Mali. Ɣas di Mali, illa wugur n irebraben inselmen n AQMI, GSIM/JNIM, maca ugur ameqqran d amussu n MLA (Mouvement de Libération de l’Azawaḍ) i yekkren i tlelli n temnaṭ tamacek/tamaziɣt n Azawaḍ. Ilmend ad iwwet d-yaf annar n tifrat akked MLA, adabu n Bamako inced-d iserdasen n Wagner/Africa Corp n Russia akken ad t-allen di ṭṭrad-is mgal at tmurt-is.

Maca, tamuɣli akked tsuddest/stratégie n Russia ddant akkin i ṭṭrad mgal irebraben, neɣ imeɣnasen n MLA. Asirem-nsen, d amek ara sersen aḍar deg wakal (akked ddaw wakal) n Mali, akken ad awin ayen illan deg-s d asafar ufrin : Uranium, ureɣ, nickel, akal ufrin/terres rares…

Russia, ma tekcem Mali akken iwata, issefk-as ad tessihrew. I nettat, akal  n tiniri n Adrar n Ifuɣas, issefk ad iddukel akkel wakal n Aheggar, acku din i llan isufar iɣef tettnadi.

Awal n Lavrov n 15/10/2025, ur illi d win n tmurt ittnadin kan lehna gar tmura. 

Inna : «Uguren illan ass-a gar tmura (n Tefrikt), ikka-d seg umezruy-nsen n temharsa, mi tent-bḍant tmura timeqqranin n Urupa, gezment iɣerfan, bḍant tiwsimin i yellan zik dduklent ». (1)

Awal asertan n Lavrov ifra : aɣref ameqqran amacek/amaziɣ izdɣen tamurt n Azawaḍ (Adrar n Ifuɣas) akked udrar n Aheggar, zun d yiwen… issefk azekka ad iddukel.

Ayen ur d-irni Lavrov, ɣas iqqim intel, iffer deg wawal-is : tamurt n Imucaɣ (« le monde Touareg ») issefk-as ad teddukel akk d aḥric n tmurt n… Mali, akken Russia ad tesfaydi akken iwata s wayen akk illan deg wakal, akked ddaw wakal. D ayen ibanen deg urar n Russia !

Ma yella ad teddukel tmurt n Imucaɣ, ad tezdi d yiwet, d ayen ilhan. 

Maca, di ferru-s, llan sin iberdan : ad tezdi tmurt ad ternu ɣer Mali, zun d tiḥdert, neɣ ad tezdi akked Lezzayer, syin ad taf amkan-is di tmurt tamaziɣt tameqqrant, Tamazɣa, tin iwten si Lybia ar Merruk d Muritanya akkin ?

Dagi, issefk ad neksu awal :

Ur telli tuzzya deg wawal-nni : si 1963, Imucaɣ n Mali (akked Niger) llan di ṭṭrad mgal adabu n Bamako. Yal aseggas d ṭṭrad, yal aseggas adabu n Mali ad d-yefk iserdasen ɣer Kidal, Timbuktu, Gao akken ad nɣen imdanen Imucaɣ, ad serɣen ayen illan ibedd, ad snegren iqḍaren n ileɣman, ad glun imeḥbas. Si timunent n Mali di 22/092/1960, ur d-tris talwit ɣef Imucaɣ n Mali (ass-a llan azal n 800 000 ar umelyun n Imucaɣ, di Mali n 25 imelyan : 4 % n imezdaɣ.)

Maca, tamurt n Lezzayer, si 1962 ar ass-a, ur tefki iserdasen n ANP ara yenɣen Imucaɣ n Aheggar, di Tamenɣezt, Djanet neɣ Illizi… Ur illi ṭṭrad gar Imucaɣ n Lezzayer akked tedbelt n tmurt n Lezzayer, ɣas llan wuguren, ur mmuten yemdanen s ufus n ANP.

Asirem d tdukli n Imucaɣ akken ad zdin d yiwen uɣref, d ayen ilhan. Maca, Iberdan n tifrat-is mačči yiwen i yellan. 

Nezmer ad d-nessuk tiṭ ɣef yal tareẓmi/solution izemren ad d-tili :

  • Tafrent i Imucaɣ n yal tamnaṭ (Lezzayer, Libya, Mali, Niger), ma ran ad dduklen, ad zdin deg yiwet temnaṭ. D tin i d tasarut n tikli ɣer sdat, ma qeblen ad zdin.
  • Tafrent n imezdaɣ n Azawaḍ, akken ad fernen : ad qqimen ddaw udabu n Bamako, neɣ ad ffɣen. Ma qqimen akken llan ass-a deg uwanak/Etat n Mali, d imal aberkan n iseggasen n ṭṭrad i lǧil d-iteddun, acku ur tefri ur tferru temsalt akked Bamako.
  • Talalit n timanit akked bennu n udabu n Azawaḍ, di tmurt n Mali ; ad tili ddaw laânaya n ONU, akked ibeddi n iserdasen n tmura nniden ara yilin d afrag gar-asen d iserdasen n Mali, s ufus n ONU. Ar melmi akken ?
  • Tazdit/union akked Imucaɣ nniḍen, atmaten-nsen n Aheggar, deg uwanak idduklen akked tmurt n Lezzayer, akked d tlalit n timanit n tidet ara yeseddun taneflit/developpement n temnaṭ/tmurt-nni.

Tifrat n talwit, mačči d ayen illan d awezɣi, ɣas ass-a d turdatin/hypothèses kan ; d abrid ara yessersen talwit  i yimucaɣ n Azawaḍ, diɣ i tifrat n tlisa gar Lezzayer akked Mali.

Llan yakan imedyaten deg umezruy :

Abeddel n tmurt n yiwet temnaṭ, s rray n imezdaɣ-is, illa-d yakan deg umezruy. Ur nkeccem deg imedyaten n wid d-iḥellan akal s tezmert n ubarud : Bismarck i yekksen Alsace-Lorraine i Fransa di 1870, syin terra-tt-id Fransa di 1918, Hitler i d-ikksen tamnaṭ n Sudetes i tmurt n Tchecoslovaquie di 1939, syin ikker ṭṭrad ameqqran n 1939-1945, Poutine i d-ikksen tagzirt n Crimée i Ukrainia di 2014, …

Imedyaten n wid ifran s talwit (tafrent n imezdaɣ/referendum, urar n tadiplomasit gar snat tmura, neɣ ferru ddaw laânaya n ONU (arbitrage international). Iberdan mačči yiwen i yellan.

  • Hong Kong  : illa di Royaume-uni > ikcem ɣer China, war ṭṭrad, di 1997
  • Macao : illa di Portugal  > ikcem ɣer China (war ṭṭrad), di 1999.
  • Tamnaṭ n Schleswig : tella di Danemark > tekcem ɣer Almania (s tafrent n imezdaɣ) di 1920,
  • Sarre : tella di Fransa deffir 1945 > tekcem ɣer Almania s tafrent n imezdaɣ-is di 1957
  • Lombardie : tella di Autriche > tekcem ɣer Telyan war ṭṭra, di 1866,
  • Tigzirin Alandes : llant di tmurt n Sweden > kecment ɣer Finlande (s ccerṭ n timanit-nsent tadelsant akked uselmed n tutlayt taswidit),
  • Texas : illa di Mexique > ikcem di USA, di 1845 ; tamurt n Texas teffeɣ seg uwanak/Etat n Mexique, d tamunant/indépendante, deffir ṭṭrad awezlan gar-a d Mexique, syin tekcem din kan, s lebɣi-s s tafrent n imezdaɣ-s, d awanak wis 28, deg uwanak ameqqran n USA.

Amek i iẓerr udabu n tmurt n Lezzayer tasertit n ucrured n Mali-Russia ɣer tlisa n tmurt ?

Anekcum n Russia ɣer unnar, ittban-d d ugur ameqqran, maca tasertit n Lezzayer teqqim kan s tmuɣli-nni n tifrat n Lezzayer, « Accords d’Alger » n 2015 (2), akken ad tessenteḍ ayen ur nezmir ad yezdi : aɣref amaziɣ n Azawaḍ akked udabu n Bamako, n Tefrikt Taberkant.

Amihi/danger ameqqran, ma ur d-ildi ubrid n tifrat, d anekcum azekka n Russia, s iserdasen n Wagner, ɣer Tamenɣezt, Djanet, Illizi… Ur telli d « tasertit tasugant »/politique-fiction.

Adabu n Lezzayer ibda, s tḥila, akken zun ad isdukel Izzayriyen, ad yeg afrag. Akka yal tikkelt di tmurt n Lezzayer : adabu ad d-immekti yella weɣref n Lezzayer.

Tikkelt-a, izwar (d asenfar kan ar ass-a) ad issihrew aselmed n tmaziɣt i yal tamnaṭ n tmurt n Lezzayer, ad ikkes tawaɣit n uselmed ‘’facultatif’’ zun d almud n wurar n snitra, mačči d tutlayt taɣelnawt-tunsibt. Immekta-d d akken Imucaɣ d Imaziɣen, issefk-asen aɣerbaz s tutlayt tamaziɣt (3) !

Tamurt n Lezzayer tesxes tasertit tamaynut iwatan di yal annar, tin ibnan ɣef tlelli d leqder n Izzayriyen :

D bennu n « Lezzayer tazzayrit », mačči d tiḥila n « Lezzayer tamaynut », tin ur iẓri yiwen d acu-tt !

D asalu ɣer tilelli n Izzayriyen ittwaḥebsen ɣef tikta-nsen, ad tili d tigawt tamezwarut. 

D tifrat n wugur ameqqran n yir tudert n watmaten-nneɣ illan deg Azawaḍ ; d tamara ɣef tmurt n Lezzayer akken ad teg ayen iwumi tezmer akken ad d-taf tifrat-is, war ccwal, war ṭṭrad. Yak nnan, ma teddukel tmurt, acengu ur izmir ad d-ikcem, ur izmir ad d-yaf afus deg at tmurt… 

Maca, yella wayen issewhamen : si tama ufella d Turk i d-issekcamen tuccar-is (4), zun ittalas di tmurt n Lezzayer,  si tama n wadda d Russia i d-itteḥririden si talast n Mali. 

Tikli-nsen i sin, armi ẓran zemren ad d-kecmen, illa wfus ?

Awal-nni yenna Yugerten ɣef Roma (5), ass-a ad d-yuɣal ɣef tmurt-is ?

Aumer U Lamara 

Timerna / Notes :

1. Serguï Lavrov, interview 15/10/2025 au Mali : 

« … les tensions actuelles trouvent leur origine dans le passé colonial, lorsque les puissances étrangères ont tracé les frontières « artificielles » séparant des peuples et des groupes ethniques auparavant unis ».

2. L’accord d’Alger, officiellement dénommé Accord pour la paix et la réconciliation au Mali, est un accord visant à mettre fin à la Guerre du Mali, signé le 15 Mai et le 20 Juin 2015 à Bamako — après des négociations menées à Alger — entre la République du Mali et la Coordination des mouvements de l’Azawad (CMA).

3. Le Matin d’Algérie 15/10/2025 :

« Tamurt tezwar ddin, tamaziɣt tezwar taârabt, tafransit… taglizit ».

Nura-d deg-s : 

« … zun asali d-iffɣen iga d allal/instrument kan, akken ad issiweḍ ɣer wayen nniḍen, mačči ɣer ubrid d-ibanen afella. Ayen iffren, ala nutni i t-iẓran, acku d nutni kan i ibennun ahil, gar-asen, akken ad tiɣzif tallit n udabu-nsen… ».

Tasertit n Russia di tlisa n Lezzayer d Mali, tezmer ad tili d yiwet tmentilt/cause n tikli n udabu n Lezzayer, akken zun ad d-isdukel di tmurt Izzayriyen, d afud sdat wayen d-itedun, anekcum n Russia…  

4. Ur ntettu awal-nni n unmahal/ambassadeur n Turk i yennan, di Lezzayer, « azal n 5 ar 20 % n Izzayriyen aẓar-nsen d Iṭerkiyen ». Zun, Turk ittalas di tmurt n Lezzayer !

Ẓert aɣmis Le Matin d’Algérie : 

5. « Tiɣremt n usekkak, ad d-yas wass n nnger-is asmi ad taf bab-i » / Ville vénale, et qui ne tardera pas à périr si elle trouve un acheteur « . Yugerten.

Dans la même catégorie

«Le Prénom» d’El Mouhoub Mouhoud : un témoignage entre mémoire, identité et héritage

Dans Le Prénom. Esquisse pour autohistoire de l’immigration algérienne,...

Délinquance et barbarie :  démantèlement du gang de « Hichem El Wahrani » à Tipaza

​L'affaire qui a secoué les réseaux sociaux en Algérie...

Algérie : gouverner sans le peuple

Les dirigeants algériens semblent dotés d’une qualité exceptionnelle, presque...

Dernières actualités

spot_img

3 Commentaires

  1. Inid awal amectoh af Ldjayer IYAXLAN Tamurt n Iqvayliyen …

    Qarih didi

    Ihi kemel selfas i ldjayer taqjunt …
    Axam is ur s izmir Ahaggar itef as amezir …

    Ahlil imazighen U kartone …

  2. Sans doute est-ce connu des habitués, mais au cas où, je me permets de signaler qu’une traduction vers le français est possible sous Google Translate en saisissant l’url de l’article original et en choisissant de faire reconnaître la langue par Google. En l’espèce, Google m’a proposé une traduction française assez fluide en provenance de « l’occitan » (pas compris). Si ça peut servir…

  3. Pour le concept de l’expression « Coup d’État » je vous propose :

    1. « Tiyiti n uwanek »

    « Awanek » étant déjà proposé (1) comme néologisme pour « État ».
    « Tiyiti », substantif dérivé de la racine verbale « wwet ».

    Suivent quelques exemples composés avec « tiyiti » :

    – Tiyiti n uyejdur
    – Ah a tiyiti iyi-rsen !
    – Akken i as-inna urẓaẓ : « Wwet-it (tussna n warẓaẓen) aqbel mayella teγli, mayella teγli dayen !
    – Sseččen-as tiyiti…
    – Tiyiti i ičča…
    – Tiyiti n uzzal
    – Wwten-aγ

    2. « Taruẓi n uwanek »

    (1) Notamment par Mammeri dans « Poèmes kabyles anciens » :
    awan (état, situation, cas). Ce qui va donner « awanek » dans l’Amawal.

    Rr tamawt: tanemmirt inek s tussda imi i tesseqdaceṭ taqbaylit deg tira inek.

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici