Site icon Le Matin d'Algérie

Belɛid meskin (Belɛid At Ɛli) : Tameddurt-is

Belaid At Ali

Ass n 12 mayu 1950, deg wexxam n wid ur nḥellu, deg yiwen n sbiṭar di tama tazelmaḍt n tmurt, yemmut Uqbayli meskin. Tenɣa-t tusut. Imḍel d aɣrib. Yiwen ur isli. Yiwen ur as-ifriḥ. Yiwen ur iqriḥ.

Anwa-t umexluq-a ? D Belɛid « bu tektabin », amaru n tmaziɣt. Tira-s meḍlent ur ɛad ddirent. Belɛid bu tmucuha. Amaru yezwar wiyiḍ. Fell-as i tura Camille LACǦSTE-DUJARDIN : « … d yiwen si Leqbayel yebḍan ɣef sin idelsan : idles n teqbaylit d win n trumit ». Meɛna nekk a-d-iniɣ : Belɛid, ul-is ɣer teqbaylit kan i yedda. Acku, lemmer i s-yehwa ad-yaru s tefransist am netta am wiyiḍ – fiḥel ma nebder-d ḥedd – yezmer. Zik zik yelmed tafransist i mi yemma-s tessɣer-itt di yal tama. Meɛna ɣas akken yemma-s tessɣer tafransist, arraw-is akk tesseḥfeḍ-asen taqbaylit. Amaẓuz maḍi d Belɛid, yettaru-tt.

Belɛid, ilul deg useggas n 1909 di Aẓru-Uqellal (deg At-Mangellat). Tameddit n wass qbel lɛica, yewwet lbarud deg uzrug. Daɣen tiɣratin : « Ilul-d wergaz, yerna-d ubeckiḍ » akken qqaren deg wawal. Yerna-d ɣef tlata warrac nniḍen d snat teḥdayin.

Yemma-s qqaren-as Dehbiya, nettat, akken i d-nenna : tesselmad tafransist. « D-ticixet ». Teɣra, acku di lawan nni yella baba-s (jeddi-s n Belɛid) ixeddem ɣer baylek (di lamiri). Tekcem ɣer uɣerbaz n teḥdayin di Taddart-Ufella (Larbɛa-n-At-Yiraten). Teɣra din ar mi tessaweḍ ɣer le brevet. Ar mi tewweḍ 17 iseggasen, teffeɣ ad-tessɣer.

Zik zik, sneflen-tt-id di taddart. Yuɣ-itt yiwen, d argaz n lɛali. Yeǧǧa-tt ad-texdem, ɣur-s lɛeqliyya d tatrart, tufrar-d ɣef lawan deg waydeg taqcict tettwarkeḍ. Ffɣen si tmurt, i mi Dehbiya ur tt-id-iṣaḥ ara ad-textir anda ar a-tessɣer. Tugi ad-tetruzi. Fkan-as amkan ttagin wid yetruzan. Ass mi ɛyan di lɣerba, am nettat am wexxam-is, uɣalen-d ar tmurt. Ïṭfen lqahwa di Micli. Din i d-ilul Belɛid, d wis-setta.

Nesmekta-d aḥric-a di tmeddurt n Belɛid, i wakken a-d-nini tin i t-id-irebban d lall n tmusni, ama s teqbaylit ama s tefransist. Belɛid ixtar !! S teqbaylit i yettaru.

Akken mazal-it d acawrar, ass mi izger ar Fransa, yewwi-t dadda-s Mbarek. Iqqim tlata, rebɛa iseggasen ar mi yessaweḍ ɣer ukayad amenzu : Aselkin , ugin-as a-t-isɛeddi.
ẓef xemseṭṭac iseggasen i yebda lemḥayen. Yuɣal-d ɣer Aẓru. Zewǧen-as akken d ameẓyan. Taqcict n taddart. Teqqim cwiṭ, twureb. Yuɣal tebra.

Zik zik i s ɛerqent i Belɛid meskin. Irwa jjiḥ di Micli netta d ilmeẓyen nniḍen, wid i wumi ɛerqent daɣen : dduminu, tissit seg walluy ɣer tmeddit, amenḍer di leqhawi d ttbernat.
Yiwen wass iṭawel-itt ar mi d Lezzayer. Ahat ad-yaf axeddim si leɛḍil i s d-sawalen ɣer lɛeṣker. Aqadum n tmenjert yaf din iman-is.

Cwiṭ kan rran-t d lkabran, amecwar yuɣal d sserǧan. Isseɣra, iwehha aṭas :ṣṣifa, ṭṭiɛa, tadṣa. Ulac anda ur iggar iman-is. Iɛeǧǧeb medden. Tafransist teţţazzal deg imi-s am aman. Tulawin ifka-yasent axeṣṣar. Yiwet, tezdeɣ di Bab-Lwad, temmut fell-as. Meɛna Belɛid icɛef. Yiwen webrid i tettɛeddi ɣef uccen.

Deg wussan-a yesɛedda di lɛeṣker i bdan neṭṭden-t akk leɛyub : ccemma, dexxan, ccrab. Dɣa ccrab yuɣ-as idammen. Sin iberdan i t-sseɣlin di legrad. Acku mi ar a-isew, ur yettaṭṭaf ara iles-is. Awal d aɛrab wayeḍ d aqbayli. Tettergigi-d tasa-s ɣef tmurt d tmeslayt-is.
Ass mi yebda ṭṭrad n Lalman d Urumi, ibda weḥric wis-tlata di tmeddurt n Belɛid. Aqbayli meskin idda di ssiyya. Ur ifaq, yaf-d iman-is di Tunes. Iḥezzem, igezzem rrṣas d ubeckiḍ di talast Mareth metwal Gabes. Din i s-ɣlin wuglan ass mi ihlek le scǧrbut. Iṭṭef-it si lqella n tgella, učči n tebwaḍin.

Yiwen wass deg useggas tlata u rebɛin, ceyyɛen takebbanit-is ɣer la Cǧrse. Netta idemmer, iwet-itt d ṣṣekran (akka i qqaren) armi i s-iqqar i weɣyul « ssek! » Iwwi-t umeɣrud ɣef yiwen yidis, tlata wussan, tlata wuḍan. Mi d-indekwal, yufa-d takebbanit d ayen tcerreg Ilel Agrakal. Belɛid, ata-n d ameẓẓerṭi… Igzem rrebg, ibubb tugdin : sya d afella, tudert-ines tezdeɣ-itt tergagayt, lḥebs ma yettwaṭṭef. Yernu ula d aṣurdi ulac-it. Rrwaḥ iruḥ, ikemmel-as. Izzenz llebsa nni n lɛeṣker. Yaɣ-d kra icelqan akkenni. Yuɣal d asibil. A-d-nesmekti, si zik i yessaram ad-iẓẓerṭi. Iɛemmed ad-ibaṣi.

Iṭṭef-as abrid ɣer temdint n Lezzayer, din ar a-tishil tuffra. Yaweḍ ɣer yiwen la aṣurdi la sin ; ulac aḥbib, ulac w’ ar a-t-irefden. Ittkukru akk medden ; win iwala a-s-yini d acengu, ittagad ula d tili-s. Ameẓẓerṭi, di ṭṭrad, ma ṭṭfen-t, ḥekkmen-as s lmut.

Yuɣal d aṭeyyar, ittmenṭar deg iberdan. Icubaɣ, tilkin, laẓ d ḥafi. Yura kra ɣef ayen isɛedda ussan nni : « Bujanber 1945, yeṣker deg iḍ nni deg Bab-Lwad », asemmiḍ, lehwa, ɛeryan jeryan, Ɣǧɣeye meskin (akka i t-ttlaqaben) ɛerran-t, ukren-as aserwal : « Mi d-ukiɣ, ufiɣ-d iman-iw akken i yi-d-tesɛa yemma ».

Anagar tabluzt tamellalt i s-ifka umeddakel-is « Bu llebsa tamellalt ». Amek ar a-xedmeɣ a Rebbi ? Amek ar a-ffɣeɣ azrug ? Atta-n tekker-d lall n wexxam. Mi yi d-twala, iffeɣ-itt leɛqel. Twet ad-tsuɣ « Abbuh! », yuɣal am akken ɣadeɣ-tt, tessusem, tekcem s axxam-is, tefka-yi-d tacekkart usebbaylu, sburreɣ-tt. Nemneɛ ! Ëellseɣ-ak tacekkart nni, ffɣeɣ.

« Sebɛa wussan i tt-ilsa ». Yuɣal yufa aḍellaɛ iqqers akk, iččur d tifawtin, ixaḍ-it. Yuɣal yeɛna iguduyen d les ɣǧubelles : ma d asebbaḍ idda, ma d amessak daɣen, ma d taɣenjawt tedda. Yufa ula d taferciḍt n lfeṭṭa wissen wi tt-iḍegren. Yufa liẓar ukawaču isburr-it amzun d abernus.

Tamart tečča-t, tilkin tcalint fell-as ; « yuɣal-asent d abulḍar » : d aklucar n tidet ! Ar mi d ass mi iḥqer iman-is, yeɛya di lmizirya-nni taberkant. Ulac lǧifa ur isfuḥ neɣ ur ičči : laẓ d lxuf d tiɣemdin deg uɛebbuḍ-is. Iṭṭef-itt d abrid ɣer tmurt, yufa yemma-s deg Aẓru ; akken kan izweǧ gma-s Ïeyyeb. Yemma-s, Nna Dehbiya, tewweḍ igenni si lferḥ. Temlal tasa d wi turew. Tasa-s ɣef Belɛid d tamehbult, d netta i « Berḍ n lɛecc » ; d amaẓuz. Yernu, seg wass mi meẓẓi ur izmir i iman-is.

Dɣa ula di tmurt laẓ ihba medden, yiwen ur imniɛ. Lqahwa n Micli, 5000 kan i d-tessekcam i waggur. Ïeyyeb yunag ɣer Lezzayer ma ad-yaf kra n temrest . Ma d Belɛid ikcem ad-ixdem di Lǧemɛa-Ufella, imir bennun dinna uggug n trisiti. Agelzim ur as-izmir ara, rrẓen ifassen-is ɣer ccɣel. Meɛna i mi yeɣra, ṭṭfen-t d aɛessas n lmexzen, yufa aɣrum yerna yedduri ɣef ijadarmiyen. Iqqar tiktabin, ikkat snitra. Waqila tfuk lmiziriya.

Awah ! Tawekka n tissit, akken kan irẓa laẓ, tuɣal-it-id. Ur izemmem useggas di Lǧemɛa-Ufella, iddem tiqarwalin-is, yuɣal ɣer taddart tikkelt nniḍen, ifassen d ilmawen. Ïeyyeb nnsen, ula d netta ɛerqent-as : ibra-yas i tmeṭṭut-is, iruḥ ɣer Fransa. Iqqim-d Belɛid netta d yemma-s. Meɛna, Nna Dehbiya, ula d nettat, wissen d acu-t waḍu i d-isuḍen deg-s. Texṣer-as ṭṭbiɛa, tuɣal d tifelfelt. Yal ass d imenɣi nettat d mmi-s ; aṭas i snezhen lǧiran. Qqaren-asen : « axxam iderwicen ». Akken i teḥma tdebbuzt gar-asen, Nna Dehbiya twureb ɣer weltma-s, di Buluɣin (Lezzayer).

Iqqim Belɛid iman-is, axxam d ilem ; ulac ula d imensi n yiwen yiḍ. Yerna tezga tergagayt fell-as. Ittquraɛ ijadarmiyen ; yal tikkelt mi ar a-ten-iwali agemmaḍ, ad-iffeɣ taddart. Ittagad akk at taddart ammar a-t-zzenzen.

Tewɛer tudert di lawan nni. Učči akk s buṭayma : yal aɛeggal s ukerṭun-is ; ɣur-s azal s wayes ar a-yedder. Leqbayel msakit teɣli-d fell-asen yiwet n lmiziriya, d taberkant. Ulac win ar a-irefden wayeḍ. Leswaq d ilmawen. Wid isɛan lmal, ččan-t neɣ a-t-awin wiyiḍ d taseglut. Mmɣen medden ɣef tmizar ; yuɣal lawan ubelluḍ d ubazin ɣef widak nniqal ǧǧan. Ma d igellil werǧin i t-ffiɣen.

Ma d Belɛid « akken llan medden a-nili ». Iḥmeẓ agus-is, timaqaqin-is ulint-tent tiqqad. Ittaru i medden tibratin, ttaken-as-d ayen i wumi zemren. Meɛna ur zmiren ara. « Dacu ar a-k-d-yefk laẓ ? »

Illa yiwen d aḥbib-is akken i d-kkren, si temẓi ɛedlen aṭas. Ɣas akken ula d netta ixuṣ, issasay-as-d kra n tbaṭaṭatin, kra n weɣrum, kra n wurawen n leɛdes. Dacu i d tawant ? Teɛreq-as. Yernu ulac uglan : ur izmir ara ad-iffeẓ iniɣman, am netta am medden. Isseknaf-iten d aseknef, ad-ilqiqen. Axir-as igirru wala mummu n tiṭ-is. Dexxan ittwanas-it deg iḍ mi yettɛeẓẓir ɣef isefra, tullizin , timucuha.

Dɣa deg useggas nni yesɛedda weḥd-s deg Aẓru, aseggas-nni n lmiziriya taberkant, laẓ tugdin d iɣeblan, deg useggas-nni n tlata u rebɛin i yebda tira s tmeslayt « n bu ḥafi ». Idles « uberraḥ di ssuq » . Yura aṭas d asefru, kra n tmucuha am « Tafunast igujilen », « Tamacahutt uwaɣezniw ». Yura daɣen yiwen umaɛraḍ [tirmit] ɣef lexḍubegga. Netta werǧin ixḍeb akken ilaq.

Akken tebɣu tili ddunit, tettzerzir, tseffeḍ, teqreḥ. Nna Dehbiya teɛya di temdint, isawel-as-d uɛessas n wexxam. Tuɣal-d s Aẓru. Ïeyyeb daɣen ikfa fell-as uɣrum di Ɣaris, ibren-d ar tmurt. Ifreḥ nezzeh Belɛid s nnekwa n gma-s, i mi netta iteddu mebla lekwaɣeḍ. Ireṭṭel-as-tt Ïeyyeb. Iǧǧa-t cwiṭ lxuf. Iṭawel-itt ar mi d Micli ; ulac anda ur igir ara iman-is : ittaru tincirin i tḥuna, ixeddem di ttberna… Yiwen wass iṣker, yaf-d iman-is di lḥebs ɣef yisem n Ïeyyeb nnsen. Imneɛ, ur as-faqen ara d ameẓẓerṭi. Iqqim kra n wussan « i tili », iffeɣ-d. Yuɣ lḥal netta d yemma-s msamaḥen ; ttemlaɛin, ikfa imenɣi gar-asen. A-d-nini : waqila deg ussan-nni kan i yessen lehna di ddunit-is akk. Ičča, iswa, yura, ɣur-s nnekwa s wayes iteffeɣ. Wanag ayen isɛedda d wayen i t-yurǧan d ǧahennama.

Lḥaṣun tafamilt-a amzun si ṭikuk i d-cettlen. Yiwen wass ikker-d Ïeyyeb, yiwen ur ibni, yiwen ur as-iɛeggen, iṭṭef abrid ar Ɣaris, amzun d kra i s-d-iṣuden di tmeẓẓuɣt. Iwwi nnekwa-s. Ur ɛad i tezdim tewwurt, Nna Dehbiya tenna-d « a Lezzayer ».

Ma d Belɛid ula i d-nini. Yeɛya di tudert am ta : ulac adrim, ulac aḥbib, ulac nnekwa. « Welleh ma ɛawdeɣ-as-tt ! Akken i d-tusa, tusa-d ; lmut wala tudert am ta. Akka i d tamurt. Tismin, laẓ, akewwec, tilkin. Ffeɣ ɣer berra ad timɣureḍ ». Meɛna anda ar a-yerr ? Anda-tt tlelli i tudert ? Ussan-nni i yebges ad-yinig, iǧǧa tamurt, illi tawwurt i ǧahennama s ufus-is.

Nna Dehbiya teǧǧa aqcic deg uxxam amezwaru. Ittusemma d gma-s n Belɛid. Qqaren-as Muḥend Saɛid. Illa di Merruk, yuɣ tarumit, isɛa taḥanut. « Ulac anda nniḍen, ɣer Muḥend Saɛid kan ar a-rreɣ ». ẓas akken ur t-issin ara, meɛna « gma-k d gma-k, ɣas d mmi-s n yemma-k ». Ahat a s-d-yaf amkan, i mi leqraya iɣra. Iṭṭef-itt d abrid ar Bgayet ɣef uḍar. Dinna insa kra n wuḍan di leqhawi.

Syin, yiwen ur iẓri amek iwweḍ ar mi d Ujda ɣer tama n tlisa n Merruk. D tamacint i yeṭṭef neɣ d lbabur ? Deg Ujda ar mi d Ribaṭ iwet-itt ɣef uḍar. Din yaf dadda-s Muḥend Saɛid. Issels-it, isečč-it, issens-it aṭas. Yura kra imagraden deg yiwen ujernan s tefransist. Ar mi d yiwen wass, Muḥend Saɛid yufa « lɛebd-a mačči d lxelq ».
Tikkelt nniḍen atta-n terwi fell-as. Yuɣal s amenḍer. Yeɛna abrid ar tmurt ɣef uḍar, meɛna « tamurt tebɛed wansi d-teṭṭilli » :
Anda llan wid ikerrzen
Akal, idɣaɣen
D lkifan neɣ d luḍa
Anda llan wid yemmuten
S ttesliliw meḍlen
Mi ɣlin f nnif d tameɣra
Anda llan igerfiwen
Lbaz, ilef d wuccen
Anda telliḍ a lɣaba ?

Tikli d ussan d uḍan. Yuɣal irza-d fell-as laẓ. Ikcem lḥebs mačči tikkelt neɣ snat ɣef tissit d umenḍer. Iggan berra, d iṭij neɣ d lehwa, deg iɛecciwen, ddaw tqenṭyar. Ma ibzeg ad-tekkaw llebsa fell-as ; ikcem-it busemmaḍ, yuɣ-itt di tdawsa-s . Ittwet : teṭṭef-it tawla, times tettenfufud di tedmert, la tuberculǧse tegguni-t, la tettraǧu melmi ar a-d-teẓdem fell-as. Yernu beɛden Igawawen : « Din i yi-ittraǧu uẓekka ».

1947 : Yuɣal am Sidna Yub, yuser aksum ; ḥaca iɣsan i d-yegran. Ula d acebbub yeɣli-yas anẓad anẓad. Ikcem lḥebs di Merruk, tikkelt tamezwarut di Ujda ; ẓẓɛen-t-id ɣer Lezzayer. Iɛedda-d Meɣniya, iḥrured-d ɣef uḍar ar mi d Talimsan. Mi yewweḍ ar Üeyn-Lḥut ɣer tama n Talimsan, yura :

« Amek i d-ffɣeɣ si Meɣniya lexmis iɛeddan ; mi d-ukiɣ, ufiɣ-d iman-iw d ameḥbus ? Sekreɣ, ur cfiɣ ara mi kecmeɣ. Nnan-d d medden i yi-skecmen ». Asikritari-nni n kulmiṣar, d ilemẓi, d argaz n lɛali, iluɛa-yi-d ɣer lbiru-ines, inna-yi-d : « A gma, ta d tikkelt tis-tlata i k-id-ɛebban ɣer da tsekreḍ. ériɣ d iman-ik kan i tḍurreḍ. Tettsewwireḍ ayen s wacu ttesseḍ i mi tettaruḍ tibratin, yernu tettagmeḍ-d i medden.

Fehmeɣ teɣriḍ aṭas, yernu aṭas i tekkateḍ di ddula. Nekkni, ccɣel nneɣ d la ɣǧlice, tessneḍ d acu… Yernu, neẓra-k ur tesɛiḍ ara lekwaɣeḍ ; ahat d ameẓẓerṭi i telliḍ, neɣ ahat seg widak-a ittcewwilen tamurt. Neẓra daɣen ẓẓɛen-k-id si Merruk. Ma tuɣeḍ awal-iw, ddem lqecc-ik, ayya ! Da tamdint meẓẓiyet, ulac amḍiq i uberrani. Aweḍ ɣer Talimsan, dinna yiwen ur d-issikid ɣur-k. Ad-tafeḍ iman-ik. Hatta tbeyyiḍt n tmacint, hata-n uɣaki n dexxan. Ma d tadrimt ula i k-xedmeɣ. »
Idda yid-s yiwen ubulis armi d la gare, issuli-t ɣer ufagu. ẓef rebɛa n tmeddit, iwweḍ ar Talimsan, aḍellaɛ gar ifassen deg umur n tbalizt.

Di ssuq n Talimsan izzenz rbaɛṭac igirruyen i s-d-iqqimen. Yuɣ-d cwiṭ n weɣrum, acku aɛebbuḍ amcum ibda yekkat abendayer. Iṭṭes berra. Azekka-nni ilqeḍ-d tibexsisin, ifter yes-sent. Yufa-d axeddim : d aɛessas uɛerqub. Aḥlil win ur neẓri ! Tewɛer ddunit mi a-k-teṭṭef di tmurt taberranit bla lekwaɣeḍ, bla aṣurdi. Ma d llebsa ɣur-s tajellabt d taḥercawt.

Bab uɛerqub-nni ur as-d-issuter ara isem-is neɣ ansi i d-ikka. Tajerniḍt ulac maḍi : 750 F i waggur ; 25 Fr deg wass akk d snat teḥbulin n weɣrum n temẓin, akk d cwiṭ n izegza. Meɛna, Belɛid yufa anda ar a-iddari si laɛḍil. Ma d amɛellem-is lefhama mačči ɣer-s i d-tsewweq : ulac ajernan, ulac taktabt. Irra-tt i tbeṣlin d ṭumaṭic i mi acemma ur as-d-igri.
Kra n wussan kan, rebɛa neɣ xemsa di ddurt, irra-d idammen. Skecmen-t ɣer sbiṭar n Wehren, inṭer aṭas. « Di sbiṭar, učči yelha yal tiremt : tuget tgella ar mi tugar deg iguduyen. Ziɣ win illuẓen iẓra d acu i teswa tawant ! » ẓas akken aṭan-is d win ur nḥellu, tuɣal-it-id cwiṭ terwiḥt. Irfed iman-is, yuɣal ɣer tɣuri d tira. Ittaru kra yekka wass.

Dacu ɣef irɣa : d idlisen umezruy d ijernanen d-ittawin ɣef liḥala di tmurt-is.
Ussan-nni dɣa, « Ajernan n Lezzayer » issufuɣ-d kra imagraden ɣef tmurt n Leqbayel. Mi ten-iɣra Belɛid, ibren uẓar gar wallen-is. Ifqeɛ aṭas : « Ihwa-yas kan i M.B. iger iman-is anda ur as-ilaq. Ulac amusnaw neɣ amesjernan i izemren ad-aɣ-d-issiked mebla tiḥraymit… Aṭas i sen-ittensaren. ẓef akken ttwaliɣ, ḥaca Aqbayli i ilaqen ad-yaru fell-aɣ, acku d netta i terza tiyita… »

Ur iẓri ara Belɛid meskin, dɣa ussan-nni kan, deg useggas n 1950, Ferɛun yura-d « Mmi-s igellil » , meɛna wa d awal kan.

Imuḍan akk illan di sbiṭar, azgen ameqran d irumyen. Yif-iten aṭas di leqraya, yif-iten daɣen akken isawal tafransist. Nutni qqaren tiktabin n Tarzan, netta iqqar idlisen n la ɣsychǧlǧgie. Mi ten-iqqar, snejlayen fell-as tugdin d uḥebber :
Ay atma fuken wussan
S leḥbab akken llan
I inefɛen, ala aheggi.
« Waqila ussan-a lemmer ad-xtireɣ gar idlisen d lqahwa neɣ dexxan, d idlisen ar a-awiɣ […] A wi yufan idlisen ɣef umezruy n Lezzayer, a-ten-yerwu ! Ad-iẓer kra yellan deg iẓuran-is.
Ass mi qqareɣ di lakul, mi d-tewweḍ tmeɣri umezruy d lemḥasba… Acuɣer ? Qqaren-iyi ayen ur ibɣi wul. Ma d tura, mi ssawḍeɣ rebɛin iseggasen − meɛna amzun d amɣar n tmayin deg wakken ɣliɣ − la ttḥuffuɣ amezruy. »

Di sbiṭar ɣas akken mačči d urar, izerri lḥal s uɣiwel. Ittaru tibratin d ifezriren, awal inṭeḍ ɣer gma-s. « Aṭas i yettektilin, ulac am yemma-k n leḥqiq » :
« A tabrat ikteb ufus-iw
Tawiḍ yakk ul-iw
Tawdeḍ ɣer wid n tasa ».
Ussan-nni i yura iktayen-is . Mi yeɛya di tira, ittɣimi d imuḍan nniḍen, iṭṭilli ɣer iɣeblan nnsen. Ttemyeḥkun timsal : wa yeǧǧa arraw-is, wa yeǧǧa imawlan-is. Dɣa Belɛid meskin, tergagi tasa-s : wissen amek teḍra d yemma-s ?
Ikkat ar mi s-fkan taxxamt i iman-is, rnan-as-d ṭṭabla.

« Mi ttaruɣ, mačči d urar i tturareɣ. Ur iyi d-iqqim ara aṭas di ddunit, meɛna ussan ilaq ad-frurxen. ériɣ aṭan-iw d acu-t, ulac ṭṭmeɛ d ayen. Taqcict-nni i yi-d-ijuban taxxamt-a, tḥuma-yi aṭas, d yelli-s n leḥlal ; tḥuma aṭas ama deg aṭan n tteǧǧa ama deg win n tasa. Tettawi-yi-d ijernanen, ijeǧǧigen, trennu-d yid-s acmumeḥ. Cubaɣ-tt d tajeǧǧigt n rreman di tmazirt Igawawen.  »
Tesnefsusi-yas cwiṭ tiyersi.

Ceyyɛen-t ɣer sbiṭar n Sig (di Lwilaya n Mɛesker). A-s-tiniḍ icab iwellef, mačči 41 iseggasen di leɛmer-is. Izwi maḍi, aksum ur d-igri fell-as. « D ayen ur d-iqqim wara ». Ccibani i s-sawalen ! Ula d tikli tewɛer fell-as. Ikna lqedd-is d axeṣṣar !
Iwret snitra n yiwen umuḍin d ameẓyan. Seg mi iffeɣ seg Aẓru-Uqellal ur tt-yurar. ẓas akken tteǧǧa-s teɣli, iḍuḍan-is mazal ḥercen. Snehqiqen-tt d ssixṭa. Ccna-s ɣef tmurt yessehbal medden :
Ay adrar igawawen
Lexyar deg ismawen
Win ɣef i ttruɣ di lɣerba.
Mi iɣil immut d ayen, tezreɛ-t-id terwiḥt. Sebɛa wagguren i yesɛedda di sbiṭar n Sig. Yiwen wass iḥulfa i iɣallen-is cuffen cwiṭ : « Aqbayli meskin izga isserɣ ayen ɣef irɣa
Ayen isɛa d iẓuran… Üni nexdem ssiyya i mi kra n wanda i tt-nger, teqqur. Werǧin i tdum ṣṣaba, neɣ tameddurt ad-tɣellel ».
ẓer taggara yaf-d iman-is di sbiṭar n Mɛesker : din d sbiṭar n wid yettmettaten. D inig aneggaru. Deg-s yiwen uḍar di laxert yakan. Kra umuḍin ar a-ikecmen ɣur-s, ur d-iteffeɣ ara ḥaca ma yekfen s liẓar bu tfawtin. Meɛna tamḍelt n weɣrib ur treḥḥu yiwen. Yiwen ur ittru fell-as, ḥaca win turǧa am netta.

Si laɛḍil, Belɛid izga ustilu gar ifassen-is, ikna ɣef zzmamat-is : timucuha, tullizin, aǧernan-is… « Bɣiɣ ad aruɣ kra iwulmen a-t-id-ǧǧeɣ ». Üeggu d leḥzen ǧǧan-t maḍi. Iduz.

Meɛna mi ar a-d-ittmekti yemma-s, ittrunday aṭas. D netta i d ameɛzuz-is, d amaẓuz. Ur as-irra lxir ula yiwen wass. Aṭas i tegrareb fell-asen. Dima ittaru-yas, iẓra kra n wayen iḍran di tmurt.

Ass mi iwet udfel issaweḍ rebɛa iɣallen, iɣumm tizeɣwin iffeɣ-it leɛqel : amek ar a-ffɣen imeksawen ? Dacu ar a-yečč lmal ? Dacu ar a-ččen imdanen ?

Ass n 12 di mayu, immut Belɛid zedɣen sin imdanen, sin wulawen : ul amezwaru, yurez-it ɣer wakal d idurar, tayri n tmurt akken tebɣu tili. Yurew-d yess zzmamat-is. Ul wis sin iḍegger-it ɣer yinig n tmura nniḍen, aḍu n tikli d uqlileḥ, igla-yas-d s daɛwessu d imeṭṭawen :
1947 : Ujda,
1948 : Talimsan,
1949 : Wehren, Sig,
1950 : Mɛesker.
« tamacahutt-is tfuk ». Tebda tin n wayen i d-iǧǧa. Meɛna ta daɣen tilufa-s weḥd-s.

Tira sɣur Ɛmer Mezdad

Quitter la version mobile