2 mai 2024
spot_img
AccueilCultureBelɛid meskin (Belɛid At Ɛli) : Tameddurt-is

Belɛid meskin (Belɛid At Ɛli) : Tameddurt-is

Belaid At Ali

Ass n 12 mayu 1950, deg wexxam n wid ur nḥellu, deg yiwen n sbiṭar di tama tazelmaḍt n tmurt, yemmut Uqbayli meskin. Tenɣa-t tusut. Imḍel d aɣrib. Yiwen ur isli. Yiwen ur as-ifriḥ. Yiwen ur iqriḥ.

Anwa-t umexluq-a ? D Belɛid « bu tektabin », amaru n tmaziɣt. Tira-s meḍlent ur ɛad ddirent. Belɛid bu tmucuha. Amaru yezwar wiyiḍ. Fell-as i tura Camille LACǦSTE-DUJARDIN : « … d yiwen si Leqbayel yebḍan ɣef sin idelsan : idles n teqbaylit d win n trumit ». Meɛna nekk a-d-iniɣ : Belɛid, ul-is ɣer teqbaylit kan i yedda. Acku, lemmer i s-yehwa ad-yaru s tefransist am netta am wiyiḍ – fiḥel ma nebder-d ḥedd – yezmer. Zik zik yelmed tafransist i mi yemma-s tessɣer-itt di yal tama. Meɛna ɣas akken yemma-s tessɣer tafransist, arraw-is akk tesseḥfeḍ-asen taqbaylit. Amaẓuz maḍi d Belɛid, yettaru-tt.

Belɛid, ilul deg useggas n 1909 di Aẓru-Uqellal (deg At-Mangellat). Tameddit n wass qbel lɛica, yewwet lbarud deg uzrug. Daɣen tiɣratin : « Ilul-d wergaz, yerna-d ubeckiḍ » akken qqaren deg wawal. Yerna-d ɣef tlata warrac nniḍen d snat teḥdayin.

Yemma-s qqaren-as Dehbiya, nettat, akken i d-nenna : tesselmad tafransist. « D-ticixet ». Teɣra, acku di lawan nni yella baba-s (jeddi-s n Belɛid) ixeddem ɣer baylek (di lamiri). Tekcem ɣer uɣerbaz n teḥdayin di Taddart-Ufella (Larbɛa-n-At-Yiraten). Teɣra din ar mi tessaweḍ ɣer le brevet. Ar mi tewweḍ 17 iseggasen, teffeɣ ad-tessɣer.

Zik zik, sneflen-tt-id di taddart. Yuɣ-itt yiwen, d argaz n lɛali. Yeǧǧa-tt ad-texdem, ɣur-s lɛeqliyya d tatrart, tufrar-d ɣef lawan deg waydeg taqcict tettwarkeḍ. Ffɣen si tmurt, i mi Dehbiya ur tt-id-iṣaḥ ara ad-textir anda ar a-tessɣer. Tugi ad-tetruzi. Fkan-as amkan ttagin wid yetruzan. Ass mi ɛyan di lɣerba, am nettat am wexxam-is, uɣalen-d ar tmurt. Ïṭfen lqahwa di Micli. Din i d-ilul Belɛid, d wis-setta.

- Advertisement -

Nesmekta-d aḥric-a di tmeddurt n Belɛid, i wakken a-d-nini tin i t-id-irebban d lall n tmusni, ama s teqbaylit ama s tefransist. Belɛid ixtar !! S teqbaylit i yettaru.

Akken mazal-it d acawrar, ass mi izger ar Fransa, yewwi-t dadda-s Mbarek. Iqqim tlata, rebɛa iseggasen ar mi yessaweḍ ɣer ukayad amenzu : Aselkin , ugin-as a-t-isɛeddi.
ẓef xemseṭṭac iseggasen i yebda lemḥayen. Yuɣal-d ɣer Aẓru. Zewǧen-as akken d ameẓyan. Taqcict n taddart. Teqqim cwiṭ, twureb. Yuɣal tebra.

Zik zik i s ɛerqent i Belɛid meskin. Irwa jjiḥ di Micli netta d ilmeẓyen nniḍen, wid i wumi ɛerqent daɣen : dduminu, tissit seg walluy ɣer tmeddit, amenḍer di leqhawi d ttbernat.
Yiwen wass iṭawel-itt ar mi d Lezzayer. Ahat ad-yaf axeddim si leɛḍil i s d-sawalen ɣer lɛeṣker. Aqadum n tmenjert yaf din iman-is.

Cwiṭ kan rran-t d lkabran, amecwar yuɣal d sserǧan. Isseɣra, iwehha aṭas :ṣṣifa, ṭṭiɛa, tadṣa. Ulac anda ur iggar iman-is. Iɛeǧǧeb medden. Tafransist teţţazzal deg imi-s am aman. Tulawin ifka-yasent axeṣṣar. Yiwet, tezdeɣ di Bab-Lwad, temmut fell-as. Meɛna Belɛid icɛef. Yiwen webrid i tettɛeddi ɣef uccen.

Deg wussan-a yesɛedda di lɛeṣker i bdan neṭṭden-t akk leɛyub : ccemma, dexxan, ccrab. Dɣa ccrab yuɣ-as idammen. Sin iberdan i t-sseɣlin di legrad. Acku mi ar a-isew, ur yettaṭṭaf ara iles-is. Awal d aɛrab wayeḍ d aqbayli. Tettergigi-d tasa-s ɣef tmurt d tmeslayt-is.
Ass mi yebda ṭṭrad n Lalman d Urumi, ibda weḥric wis-tlata di tmeddurt n Belɛid. Aqbayli meskin idda di ssiyya. Ur ifaq, yaf-d iman-is di Tunes. Iḥezzem, igezzem rrṣas d ubeckiḍ di talast Mareth metwal Gabes. Din i s-ɣlin wuglan ass mi ihlek le scǧrbut. Iṭṭef-it si lqella n tgella, učči n tebwaḍin.

Yiwen wass deg useggas tlata u rebɛin, ceyyɛen takebbanit-is ɣer la Cǧrse. Netta idemmer, iwet-itt d ṣṣekran (akka i qqaren) armi i s-iqqar i weɣyul « ssek! » Iwwi-t umeɣrud ɣef yiwen yidis, tlata wussan, tlata wuḍan. Mi d-indekwal, yufa-d takebbanit d ayen tcerreg Ilel Agrakal. Belɛid, ata-n d ameẓẓerṭi… Igzem rrebg, ibubb tugdin : sya d afella, tudert-ines tezdeɣ-itt tergagayt, lḥebs ma yettwaṭṭef. Yernu ula d aṣurdi ulac-it. Rrwaḥ iruḥ, ikemmel-as. Izzenz llebsa nni n lɛeṣker. Yaɣ-d kra icelqan akkenni. Yuɣal d asibil. A-d-nesmekti, si zik i yessaram ad-iẓẓerṭi. Iɛemmed ad-ibaṣi.

Iṭṭef-as abrid ɣer temdint n Lezzayer, din ar a-tishil tuffra. Yaweḍ ɣer yiwen la aṣurdi la sin ; ulac aḥbib, ulac w’ ar a-t-irefden. Ittkukru akk medden ; win iwala a-s-yini d acengu, ittagad ula d tili-s. Ameẓẓerṭi, di ṭṭrad, ma ṭṭfen-t, ḥekkmen-as s lmut.

Yuɣal d aṭeyyar, ittmenṭar deg iberdan. Icubaɣ, tilkin, laẓ d ḥafi. Yura kra ɣef ayen isɛedda ussan nni : « Bujanber 1945, yeṣker deg iḍ nni deg Bab-Lwad », asemmiḍ, lehwa, ɛeryan jeryan, Ɣǧɣeye meskin (akka i t-ttlaqaben) ɛerran-t, ukren-as aserwal : « Mi d-ukiɣ, ufiɣ-d iman-iw akken i yi-d-tesɛa yemma ».

Anagar tabluzt tamellalt i s-ifka umeddakel-is « Bu llebsa tamellalt ». Amek ar a-xedmeɣ a Rebbi ? Amek ar a-ffɣeɣ azrug ? Atta-n tekker-d lall n wexxam. Mi yi d-twala, iffeɣ-itt leɛqel. Twet ad-tsuɣ « Abbuh! », yuɣal am akken ɣadeɣ-tt, tessusem, tekcem s axxam-is, tefka-yi-d tacekkart usebbaylu, sburreɣ-tt. Nemneɛ ! Ëellseɣ-ak tacekkart nni, ffɣeɣ.

« Sebɛa wussan i tt-ilsa ». Yuɣal yufa aḍellaɛ iqqers akk, iččur d tifawtin, ixaḍ-it. Yuɣal yeɛna iguduyen d les ɣǧubelles : ma d asebbaḍ idda, ma d amessak daɣen, ma d taɣenjawt tedda. Yufa ula d taferciḍt n lfeṭṭa wissen wi tt-iḍegren. Yufa liẓar ukawaču isburr-it amzun d abernus.

Tamart tečča-t, tilkin tcalint fell-as ; « yuɣal-asent d abulḍar » : d aklucar n tidet ! Ar mi d ass mi iḥqer iman-is, yeɛya di lmizirya-nni taberkant. Ulac lǧifa ur isfuḥ neɣ ur ičči : laẓ d lxuf d tiɣemdin deg uɛebbuḍ-is. Iṭṭef-itt d abrid ɣer tmurt, yufa yemma-s deg Aẓru ; akken kan izweǧ gma-s Ïeyyeb. Yemma-s, Nna Dehbiya, tewweḍ igenni si lferḥ. Temlal tasa d wi turew. Tasa-s ɣef Belɛid d tamehbult, d netta i « Berḍ n lɛecc » ; d amaẓuz. Yernu, seg wass mi meẓẓi ur izmir i iman-is.

Dɣa ula di tmurt laẓ ihba medden, yiwen ur imniɛ. Lqahwa n Micli, 5000 kan i d-tessekcam i waggur. Ïeyyeb yunag ɣer Lezzayer ma ad-yaf kra n temrest . Ma d Belɛid ikcem ad-ixdem di Lǧemɛa-Ufella, imir bennun dinna uggug n trisiti. Agelzim ur as-izmir ara, rrẓen ifassen-is ɣer ccɣel. Meɛna i mi yeɣra, ṭṭfen-t d aɛessas n lmexzen, yufa aɣrum yerna yedduri ɣef ijadarmiyen. Iqqar tiktabin, ikkat snitra. Waqila tfuk lmiziriya.

Awah ! Tawekka n tissit, akken kan irẓa laẓ, tuɣal-it-id. Ur izemmem useggas di Lǧemɛa-Ufella, iddem tiqarwalin-is, yuɣal ɣer taddart tikkelt nniḍen, ifassen d ilmawen. Ïeyyeb nnsen, ula d netta ɛerqent-as : ibra-yas i tmeṭṭut-is, iruḥ ɣer Fransa. Iqqim-d Belɛid netta d yemma-s. Meɛna, Nna Dehbiya, ula d nettat, wissen d acu-t waḍu i d-isuḍen deg-s. Texṣer-as ṭṭbiɛa, tuɣal d tifelfelt. Yal ass d imenɣi nettat d mmi-s ; aṭas i snezhen lǧiran. Qqaren-asen : « axxam iderwicen ». Akken i teḥma tdebbuzt gar-asen, Nna Dehbiya twureb ɣer weltma-s, di Buluɣin (Lezzayer).

Iqqim Belɛid iman-is, axxam d ilem ; ulac ula d imensi n yiwen yiḍ. Yerna tezga tergagayt fell-as. Ittquraɛ ijadarmiyen ; yal tikkelt mi ar a-ten-iwali agemmaḍ, ad-iffeɣ taddart. Ittagad akk at taddart ammar a-t-zzenzen.

Tewɛer tudert di lawan nni. Učči akk s buṭayma : yal aɛeggal s ukerṭun-is ; ɣur-s azal s wayes ar a-yedder. Leqbayel msakit teɣli-d fell-asen yiwet n lmiziriya, d taberkant. Ulac win ar a-irefden wayeḍ. Leswaq d ilmawen. Wid isɛan lmal, ččan-t neɣ a-t-awin wiyiḍ d taseglut. Mmɣen medden ɣef tmizar ; yuɣal lawan ubelluḍ d ubazin ɣef widak nniqal ǧǧan. Ma d igellil werǧin i t-ffiɣen.

Ma d Belɛid « akken llan medden a-nili ». Iḥmeẓ agus-is, timaqaqin-is ulint-tent tiqqad. Ittaru i medden tibratin, ttaken-as-d ayen i wumi zemren. Meɛna ur zmiren ara. « Dacu ar a-k-d-yefk laẓ ? »

Illa yiwen d aḥbib-is akken i d-kkren, si temẓi ɛedlen aṭas. Ɣas akken ula d netta ixuṣ, issasay-as-d kra n tbaṭaṭatin, kra n weɣrum, kra n wurawen n leɛdes. Dacu i d tawant ? Teɛreq-as. Yernu ulac uglan : ur izmir ara ad-iffeẓ iniɣman, am netta am medden. Isseknaf-iten d aseknef, ad-ilqiqen. Axir-as igirru wala mummu n tiṭ-is. Dexxan ittwanas-it deg iḍ mi yettɛeẓẓir ɣef isefra, tullizin , timucuha.

Dɣa deg useggas nni yesɛedda weḥd-s deg Aẓru, aseggas-nni n lmiziriya taberkant, laẓ tugdin d iɣeblan, deg useggas-nni n tlata u rebɛin i yebda tira s tmeslayt « n bu ḥafi ». Idles « uberraḥ di ssuq » . Yura aṭas d asefru, kra n tmucuha am « Tafunast igujilen », « Tamacahutt uwaɣezniw ». Yura daɣen yiwen umaɛraḍ [tirmit] ɣef lexḍubegga. Netta werǧin ixḍeb akken ilaq.

Akken tebɣu tili ddunit, tettzerzir, tseffeḍ, teqreḥ. Nna Dehbiya teɛya di temdint, isawel-as-d uɛessas n wexxam. Tuɣal-d s Aẓru. Ïeyyeb daɣen ikfa fell-as uɣrum di Ɣaris, ibren-d ar tmurt. Ifreḥ nezzeh Belɛid s nnekwa n gma-s, i mi netta iteddu mebla lekwaɣeḍ. Ireṭṭel-as-tt Ïeyyeb. Iǧǧa-t cwiṭ lxuf. Iṭawel-itt ar mi d Micli ; ulac anda ur igir ara iman-is : ittaru tincirin i tḥuna, ixeddem di ttberna… Yiwen wass iṣker, yaf-d iman-is di lḥebs ɣef yisem n Ïeyyeb nnsen. Imneɛ, ur as-faqen ara d ameẓẓerṭi. Iqqim kra n wussan « i tili », iffeɣ-d. Yuɣ lḥal netta d yemma-s msamaḥen ; ttemlaɛin, ikfa imenɣi gar-asen. A-d-nini : waqila deg ussan-nni kan i yessen lehna di ddunit-is akk. Ičča, iswa, yura, ɣur-s nnekwa s wayes iteffeɣ. Wanag ayen isɛedda d wayen i t-yurǧan d ǧahennama.

Lḥaṣun tafamilt-a amzun si ṭikuk i d-cettlen. Yiwen wass ikker-d Ïeyyeb, yiwen ur ibni, yiwen ur as-iɛeggen, iṭṭef abrid ar Ɣaris, amzun d kra i s-d-iṣuden di tmeẓẓuɣt. Iwwi nnekwa-s. Ur ɛad i tezdim tewwurt, Nna Dehbiya tenna-d « a Lezzayer ».

Ma d Belɛid ula i d-nini. Yeɛya di tudert am ta : ulac adrim, ulac aḥbib, ulac nnekwa. « Welleh ma ɛawdeɣ-as-tt ! Akken i d-tusa, tusa-d ; lmut wala tudert am ta. Akka i d tamurt. Tismin, laẓ, akewwec, tilkin. Ffeɣ ɣer berra ad timɣureḍ ». Meɛna anda ar a-yerr ? Anda-tt tlelli i tudert ? Ussan-nni i yebges ad-yinig, iǧǧa tamurt, illi tawwurt i ǧahennama s ufus-is.

Nna Dehbiya teǧǧa aqcic deg uxxam amezwaru. Ittusemma d gma-s n Belɛid. Qqaren-as Muḥend Saɛid. Illa di Merruk, yuɣ tarumit, isɛa taḥanut. « Ulac anda nniḍen, ɣer Muḥend Saɛid kan ar a-rreɣ ». ẓas akken ur t-issin ara, meɛna « gma-k d gma-k, ɣas d mmi-s n yemma-k ». Ahat a s-d-yaf amkan, i mi leqraya iɣra. Iṭṭef-itt d abrid ar Bgayet ɣef uḍar. Dinna insa kra n wuḍan di leqhawi.

Syin, yiwen ur iẓri amek iwweḍ ar mi d Ujda ɣer tama n tlisa n Merruk. D tamacint i yeṭṭef neɣ d lbabur ? Deg Ujda ar mi d Ribaṭ iwet-itt ɣef uḍar. Din yaf dadda-s Muḥend Saɛid. Issels-it, isečč-it, issens-it aṭas. Yura kra imagraden deg yiwen ujernan s tefransist. Ar mi d yiwen wass, Muḥend Saɛid yufa « lɛebd-a mačči d lxelq ».
Tikkelt nniḍen atta-n terwi fell-as. Yuɣal s amenḍer. Yeɛna abrid ar tmurt ɣef uḍar, meɛna « tamurt tebɛed wansi d-teṭṭilli » :
Anda llan wid ikerrzen
Akal, idɣaɣen
D lkifan neɣ d luḍa
Anda llan wid yemmuten
S ttesliliw meḍlen
Mi ɣlin f nnif d tameɣra
Anda llan igerfiwen
Lbaz, ilef d wuccen
Anda telliḍ a lɣaba ?

Tikli d ussan d uḍan. Yuɣal irza-d fell-as laẓ. Ikcem lḥebs mačči tikkelt neɣ snat ɣef tissit d umenḍer. Iggan berra, d iṭij neɣ d lehwa, deg iɛecciwen, ddaw tqenṭyar. Ma ibzeg ad-tekkaw llebsa fell-as ; ikcem-it busemmaḍ, yuɣ-itt di tdawsa-s . Ittwet : teṭṭef-it tawla, times tettenfufud di tedmert, la tuberculǧse tegguni-t, la tettraǧu melmi ar a-d-teẓdem fell-as. Yernu beɛden Igawawen : « Din i yi-ittraǧu uẓekka ».

1947 : Yuɣal am Sidna Yub, yuser aksum ; ḥaca iɣsan i d-yegran. Ula d acebbub yeɣli-yas anẓad anẓad. Ikcem lḥebs di Merruk, tikkelt tamezwarut di Ujda ; ẓẓɛen-t-id ɣer Lezzayer. Iɛedda-d Meɣniya, iḥrured-d ɣef uḍar ar mi d Talimsan. Mi yewweḍ ar Üeyn-Lḥut ɣer tama n Talimsan, yura :

« Amek i d-ffɣeɣ si Meɣniya lexmis iɛeddan ; mi d-ukiɣ, ufiɣ-d iman-iw d ameḥbus ? Sekreɣ, ur cfiɣ ara mi kecmeɣ. Nnan-d d medden i yi-skecmen ». Asikritari-nni n kulmiṣar, d ilemẓi, d argaz n lɛali, iluɛa-yi-d ɣer lbiru-ines, inna-yi-d : « A gma, ta d tikkelt tis-tlata i k-id-ɛebban ɣer da tsekreḍ. ériɣ d iman-ik kan i tḍurreḍ. Tettsewwireḍ ayen s wacu ttesseḍ i mi tettaruḍ tibratin, yernu tettagmeḍ-d i medden.

Fehmeɣ teɣriḍ aṭas, yernu aṭas i tekkateḍ di ddula. Nekkni, ccɣel nneɣ d la ɣǧlice, tessneḍ d acu… Yernu, neẓra-k ur tesɛiḍ ara lekwaɣeḍ ; ahat d ameẓẓerṭi i telliḍ, neɣ ahat seg widak-a ittcewwilen tamurt. Neẓra daɣen ẓẓɛen-k-id si Merruk. Ma tuɣeḍ awal-iw, ddem lqecc-ik, ayya ! Da tamdint meẓẓiyet, ulac amḍiq i uberrani. Aweḍ ɣer Talimsan, dinna yiwen ur d-issikid ɣur-k. Ad-tafeḍ iman-ik. Hatta tbeyyiḍt n tmacint, hata-n uɣaki n dexxan. Ma d tadrimt ula i k-xedmeɣ. »
Idda yid-s yiwen ubulis armi d la gare, issuli-t ɣer ufagu. ẓef rebɛa n tmeddit, iwweḍ ar Talimsan, aḍellaɛ gar ifassen deg umur n tbalizt.

Di ssuq n Talimsan izzenz rbaɛṭac igirruyen i s-d-iqqimen. Yuɣ-d cwiṭ n weɣrum, acku aɛebbuḍ amcum ibda yekkat abendayer. Iṭṭes berra. Azekka-nni ilqeḍ-d tibexsisin, ifter yes-sent. Yufa-d axeddim : d aɛessas uɛerqub. Aḥlil win ur neẓri ! Tewɛer ddunit mi a-k-teṭṭef di tmurt taberranit bla lekwaɣeḍ, bla aṣurdi. Ma d llebsa ɣur-s tajellabt d taḥercawt.

Bab uɛerqub-nni ur as-d-issuter ara isem-is neɣ ansi i d-ikka. Tajerniḍt ulac maḍi : 750 F i waggur ; 25 Fr deg wass akk d snat teḥbulin n weɣrum n temẓin, akk d cwiṭ n izegza. Meɛna, Belɛid yufa anda ar a-iddari si laɛḍil. Ma d amɛellem-is lefhama mačči ɣer-s i d-tsewweq : ulac ajernan, ulac taktabt. Irra-tt i tbeṣlin d ṭumaṭic i mi acemma ur as-d-igri.
Kra n wussan kan, rebɛa neɣ xemsa di ddurt, irra-d idammen. Skecmen-t ɣer sbiṭar n Wehren, inṭer aṭas. « Di sbiṭar, učči yelha yal tiremt : tuget tgella ar mi tugar deg iguduyen. Ziɣ win illuẓen iẓra d acu i teswa tawant ! » ẓas akken aṭan-is d win ur nḥellu, tuɣal-it-id cwiṭ terwiḥt. Irfed iman-is, yuɣal ɣer tɣuri d tira. Ittaru kra yekka wass.

Dacu ɣef irɣa : d idlisen umezruy d ijernanen d-ittawin ɣef liḥala di tmurt-is.
Ussan-nni dɣa, « Ajernan n Lezzayer » issufuɣ-d kra imagraden ɣef tmurt n Leqbayel. Mi ten-iɣra Belɛid, ibren uẓar gar wallen-is. Ifqeɛ aṭas : « Ihwa-yas kan i M.B. iger iman-is anda ur as-ilaq. Ulac amusnaw neɣ amesjernan i izemren ad-aɣ-d-issiked mebla tiḥraymit… Aṭas i sen-ittensaren. ẓef akken ttwaliɣ, ḥaca Aqbayli i ilaqen ad-yaru fell-aɣ, acku d netta i terza tiyita… »

Ur iẓri ara Belɛid meskin, dɣa ussan-nni kan, deg useggas n 1950, Ferɛun yura-d « Mmi-s igellil » , meɛna wa d awal kan.

Imuḍan akk illan di sbiṭar, azgen ameqran d irumyen. Yif-iten aṭas di leqraya, yif-iten daɣen akken isawal tafransist. Nutni qqaren tiktabin n Tarzan, netta iqqar idlisen n la ɣsychǧlǧgie. Mi ten-iqqar, snejlayen fell-as tugdin d uḥebber :
Ay atma fuken wussan
S leḥbab akken llan
I inefɛen, ala aheggi.
« Waqila ussan-a lemmer ad-xtireɣ gar idlisen d lqahwa neɣ dexxan, d idlisen ar a-awiɣ […] A wi yufan idlisen ɣef umezruy n Lezzayer, a-ten-yerwu ! Ad-iẓer kra yellan deg iẓuran-is.
Ass mi qqareɣ di lakul, mi d-tewweḍ tmeɣri umezruy d lemḥasba… Acuɣer ? Qqaren-iyi ayen ur ibɣi wul. Ma d tura, mi ssawḍeɣ rebɛin iseggasen − meɛna amzun d amɣar n tmayin deg wakken ɣliɣ − la ttḥuffuɣ amezruy. »

Di sbiṭar ɣas akken mačči d urar, izerri lḥal s uɣiwel. Ittaru tibratin d ifezriren, awal inṭeḍ ɣer gma-s. « Aṭas i yettektilin, ulac am yemma-k n leḥqiq » :
« A tabrat ikteb ufus-iw
Tawiḍ yakk ul-iw
Tawdeḍ ɣer wid n tasa ».
Ussan-nni i yura iktayen-is . Mi yeɛya di tira, ittɣimi d imuḍan nniḍen, iṭṭilli ɣer iɣeblan nnsen. Ttemyeḥkun timsal : wa yeǧǧa arraw-is, wa yeǧǧa imawlan-is. Dɣa Belɛid meskin, tergagi tasa-s : wissen amek teḍra d yemma-s ?
Ikkat ar mi s-fkan taxxamt i iman-is, rnan-as-d ṭṭabla.

« Mi ttaruɣ, mačči d urar i tturareɣ. Ur iyi d-iqqim ara aṭas di ddunit, meɛna ussan ilaq ad-frurxen. ériɣ aṭan-iw d acu-t, ulac ṭṭmeɛ d ayen. Taqcict-nni i yi-d-ijuban taxxamt-a, tḥuma-yi aṭas, d yelli-s n leḥlal ; tḥuma aṭas ama deg aṭan n tteǧǧa ama deg win n tasa. Tettawi-yi-d ijernanen, ijeǧǧigen, trennu-d yid-s acmumeḥ. Cubaɣ-tt d tajeǧǧigt n rreman di tmazirt Igawawen.  »
Tesnefsusi-yas cwiṭ tiyersi.

Ceyyɛen-t ɣer sbiṭar n Sig (di Lwilaya n Mɛesker). A-s-tiniḍ icab iwellef, mačči 41 iseggasen di leɛmer-is. Izwi maḍi, aksum ur d-igri fell-as. « D ayen ur d-iqqim wara ». Ccibani i s-sawalen ! Ula d tikli tewɛer fell-as. Ikna lqedd-is d axeṣṣar !
Iwret snitra n yiwen umuḍin d ameẓyan. Seg mi iffeɣ seg Aẓru-Uqellal ur tt-yurar. ẓas akken tteǧǧa-s teɣli, iḍuḍan-is mazal ḥercen. Snehqiqen-tt d ssixṭa. Ccna-s ɣef tmurt yessehbal medden :
Ay adrar igawawen
Lexyar deg ismawen
Win ɣef i ttruɣ di lɣerba.
Mi iɣil immut d ayen, tezreɛ-t-id terwiḥt. Sebɛa wagguren i yesɛedda di sbiṭar n Sig. Yiwen wass iḥulfa i iɣallen-is cuffen cwiṭ : « Aqbayli meskin izga isserɣ ayen ɣef irɣa
Ayen isɛa d iẓuran… Üni nexdem ssiyya i mi kra n wanda i tt-nger, teqqur. Werǧin i tdum ṣṣaba, neɣ tameddurt ad-tɣellel ».
ẓer taggara yaf-d iman-is di sbiṭar n Mɛesker : din d sbiṭar n wid yettmettaten. D inig aneggaru. Deg-s yiwen uḍar di laxert yakan. Kra umuḍin ar a-ikecmen ɣur-s, ur d-iteffeɣ ara ḥaca ma yekfen s liẓar bu tfawtin. Meɛna tamḍelt n weɣrib ur treḥḥu yiwen. Yiwen ur ittru fell-as, ḥaca win turǧa am netta.

Si laɛḍil, Belɛid izga ustilu gar ifassen-is, ikna ɣef zzmamat-is : timucuha, tullizin, aǧernan-is… « Bɣiɣ ad aruɣ kra iwulmen a-t-id-ǧǧeɣ ». Üeggu d leḥzen ǧǧan-t maḍi. Iduz.

Meɛna mi ar a-d-ittmekti yemma-s, ittrunday aṭas. D netta i d ameɛzuz-is, d amaẓuz. Ur as-irra lxir ula yiwen wass. Aṭas i tegrareb fell-asen. Dima ittaru-yas, iẓra kra n wayen iḍran di tmurt.

Ass mi iwet udfel issaweḍ rebɛa iɣallen, iɣumm tizeɣwin iffeɣ-it leɛqel : amek ar a-ffɣen imeksawen ? Dacu ar a-yečč lmal ? Dacu ar a-ččen imdanen ?

Ass n 12 di mayu, immut Belɛid zedɣen sin imdanen, sin wulawen : ul amezwaru, yurez-it ɣer wakal d idurar, tayri n tmurt akken tebɣu tili. Yurew-d yess zzmamat-is. Ul wis sin iḍegger-it ɣer yinig n tmura nniḍen, aḍu n tikli d uqlileḥ, igla-yas-d s daɛwessu d imeṭṭawen :
1947 : Ujda,
1948 : Talimsan,
1949 : Wehren, Sig,
1950 : Mɛesker.
« tamacahutt-is tfuk ». Tebda tin n wayen i d-iǧǧa. Meɛna ta daɣen tilufa-s weḥd-s.

Tira sɣur Ɛmer Mezdad

3 Commentaires

  1. Malheureusement cette prostitution aux thèses islamo-baathistes qui visent principalement à complexer et vexer les Amazighes sur l’authenticité de leurs origines n’est pas le fait de cette seule écervelée qui remplit parfaitement le rôle d’agent des Arabes qui depuis 1400 ans maintiennent leur guerre contre les Amazighes pour s’accaparer leurs terres en commençant par dévaloriser l’être amazighe en vue de la détruire pour faire des Amazighes un peuple colonisable, ce qu’ils ont réussi en partie en imposant leur langue et leur religion partout où ils passent !!!
    Je comprends parfaitement la position de cette hafsi, qui ne doit pas avoir des origines Amazighes ni africaines d’une manière générale, mais dont les ancêtres ont pu embarquer à dos de chamelle dans le sillon de l’invasion Arabes des terres Amazighes. Mais je ne comprendrai pas le rôle négatif de certains enfants de Tamazgha, qui pour un petit avantage en nature ou un strapontin dans les sphères dirigeantes sont prêts à vendre leur mère en s’adonnant à toute sorte de mensonges et de manipulations grossières au fur et à mesure de la prise de conscience des Amazighes de leurs origines et leurs réalités sur le terrain. Mais ce qu’ils ignorent c’est que Imazighen ont définitivement repris le train de l’histoire pour de ceux qui la font et pas de ceux qui la subissent. Et c’est cette donnée déterminante qui rend fous ses ennemis qui redoublent de férocité. Mais pas d’inquiétude, l’éveil de Tamazgha ne peut souffrir d’une quelconque obstruction car il est nourri par la terre et le sang de ses enfants, contrairement aux chimères de l’islamo-baathisme !!!

  2. Tous mes remerciements au Dr. A. Mezdad pour cet intéressant article écrit en Kabyle. Que Dieu lui prête longue vie, et lui permette de donner encore plus pour Taqvaylith.

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents