18.2 C
Alger
lundi 6 octobre 2025
AccueilCulturesBelaïd At Ali : Tabrat (Tazmamt n°9, asebter 458)

Belaïd At Ali : Tabrat (Tazmamt n°9, asebter 458)

Date :

Dans la même catégorie

Le RCD assigne le wali de Béjaïa en justice et dénonce sa gestion autoritaire

Le Rassemblement pour la Culture et la Démocratie (RCD)...

France : Sébastien Lecornu, un Premier ministre déjà tombé

La scène politique française vient de connaître un de...

Le grand Takfarinas enflamme une salle d’Angers

C'est un Takfarinas en forme et bien en jambe...

« Ces lignes qui tracent mon corps » de Mansoureh Kamari

Avec Ces lignes qui tracent mon corps, Mansoureh Kamari...
spot_imgspot_img
- Advertisement -

(Juhra n Tbilbuzt tura tabrat i mmi-s Laârbi, d aâssekriw di Lezzzayer, ass n sebt sbeḥ).

A mmi n tasa-w,

Tabrat i yaɣ-d-tceggaâḍ, attan tewweḍ-aɣ-d. Niqal yugi baba-k ad yi-tt-id-isken, armi yas-tt-id-iddem di lǧib gma-k Rabeḥ, ad t-iḥrez Reppi. A mmi, mazal-it kan di nnḥas-nni kan ɣer-i. Lemmer yettaf ur selleɣ ara yakk s lexbar-nwen yakk, temmuten neɣ teddrem. Akka seg wasmi yi-teǧǧam akk, qqimeɣ-d gar wi yilan d wur yi-nli. Tanyirt-iw… Lemmer d ayen ttaâttibent tilawin, iẓra Reppi ttaâttbeɣ, ma lḥiɣ, ma uzzleɣ, ma wteɣ dderz ḥafi, fell-awen.

Akka, armi d ass aneggaru, iruḥ Belqasem ɣer Fransa, ula d slam yugi ad imsalam yid-i. Ass-nni sbeḥ, iǧǧa-yi armi subbeɣ ɣer tmazirt, iruḥ iṭṭef ṭumubil, am win ara irewlen. Inna-yasen, d nek i yeffren akken ur t-ẓerreɣ mara iruḥ !… Muqel a mmi ! Dɣa, a Laârbi, ad ig Reppi tufiḍ-iyi-d ddaw tmedlin, ad ig Reppi ur ḥdireɣ i lferḥ-ik, a mmi aâzizen, d wass-a n sebt ; armi d-uɣaleɣ ɣer uxxam i testaâmel tmeṭṭut-is, Dehbiya, tenna-k : « A yell-i, yurǧa-kem, yurǧa-kem ad d-taliḍ s axxam ad temsalamem… taggara-ya yuyes-ikem, yuzzel ɣer ṭumubil lemmer ad t-teǧǧ ». Twalaḍ a Laârbi a mmi ? Lemmer ad t-teǧǧ, wala ad issuden aqerru n yemma-s-nni i t-id-isaân ! Maâna Belqasem akka si zik ; asmi kan yesaâ sin isurdiyen i yaâzel fell-anneɣ, mar ad aɣ-yerr lxir.

Umayna-agi, iceggaâ-d lmanda i tmeṭṭut-is, tacekkart n uksum i d-tenfeq i nettat akked yess-is. S uqerruy-ik d uqerru n Rabeḥ aâzizen ar qrib mmuteɣ seg useqḍiḍ. Tameddit, testaâmel tewwi-yi-d aftat anect n tḍadect, nniɣ-as : « D bucḥiḍ-nneɣ, ma yekcem-d axxam ! ». Daɣ netta, seg wass-nni aql-i d tamuḍint, deg usu ur ttembiwileɣ ara. Annaɣ a mmi, ma tewaâiḍ cwiṭ, d laâwacer-ayagi d-iteddun : medden akk ad zlun, ad ččen, ad ferḥen, nekkni ḥaca ma yella kra i yaɣ-d-tcegaâḍ keč. Lemmer d lebɣi ad d-taseḍ, keč s yiman-i, ad k-nẓer, ad nemwali, cedhaɣ-k aṭas-ayagi tura… neɣ mulac, ceggaâ-d lxersum d cwiṭ n yedrimen swayes ara nbeddel imensi.

Gma-k Rabeḥ s yixf-is meskin ar ḥafi, aâryan, i la ileḥḥu, lukan ad as-d-tefkeḍ cwiṭ n tbalṭut swayes ara idel iman-is. Ata la teqqareḍ di tebrat akken kan i d-teffɣeḍ si sbiṭar ? Annaɣ a mmi ttḥadar iman-ik. Tezwar seḥḥa-k. Ma ur tezmireḍ ara ad d-truḥeḍ, ma d idrimen i d-tefkiḍ, ur ten-id-ččeggiɛ ara ɣer yisem n baba-k, ad ten-iffer fell-anneɣ. Efk-iten-id ɣur win akken i yak-mliɣ yumayna, ad ten-id-yawi s afus-iw. Lukan d akken d uwqim tili aql-ak yagi s tmeṭṭut-ik dagi ɣur-i… ad tt-waliɣ meqqar… ahat ad mmteɣ ur ḥḍireɣ i warraw-ik ?! Ala keč d Rabeḥ, saâet-agi, ideg ṭammaâeɣ ad iyi-terrem cwiṭ n lxir. 

A tameṭṭut n Ferḥat, mi telsa taqendurt tajḍit, ad tleḥḥu deg-s di lḥara, tini-yas akken ad as-sleɣ : « Ad iyi-iḥrez Reppi argaz-iw i yi-d-ifesslen ! » Meḥsub a Laârbi a mmi : « sel-d a tamɣart, kem ileḥḥun aâryan ». Maâna ɣur-s lḥeqq, imi d nek la tlusuɣ kan ijerbuben. Armi ula d baba-k, mi yas-d-tesqezzeb s ufenǧal n lqahwa, neɣ s teḥdert n uɣrum, ad iyi-ittnaɣ nek. Yini-yak : « d kem i d tamcumt ! D kem i yenfan arraw-nneɣ ». Tabaɛ, ula d Rabeḥ s yiman-is, yumayen-agi  ufiɣ-t-id la s-iqqar i baba-s :

– Ur zewǧeɣ ara alamma temmut yemm-a !

Yemma-s-nni i t-issutḍen !… A war t-tqas tebbuct-nni dɣa yeṭṭeḍ akken deg-i. Maâna netta meẓẓi… ẓriɣ d imeqqranen i yas-iheddren, yagi bɣan ad t-awin d ubrid-nni i wwin nutni… Ad t-yemnaâ Reppi di daâwessu… 

Ferḥat, umayna, yuǧew-d tleṭṭac n lgelbat n temẓin, sliɣ-as s umeẓẓuɣ-agi ara yečč wakal, la s-iqqar i tmeṭṭut-is, weḥḥed-sen : « armi d tura i thennaɣ ». Ithenna imi yeǧǧa yemma-s !… Sakin arraw-is ad senaâten tirbaâtin n uɣrum s zzit, di lḥara, am win innan « ccah ! Muqel kan nerwa ». Nek sakin ad tt-rreɣ i yimeṭṭawen. Ma d baba-k, tikwal ibeqqu ad iyi-irnu tiɣrit, yini-yak : « Nɣant-kem tismin ula deg warraw-im ». Attan a mmi aâzizen lihala n yemma-k. Ad rnuɣ sakin ass kamel iḥerqan, tazzla ɣer tala, d isɣaren, d aman, d leqdic i lxert n laâmer-iw, armi atan kerfent tgecrar-iw, iḍarren-iw akk jerḥen, ula d lkanun ɣer umnar, alamma s taâkkazt i ttebdadeɣ… Lumaâna ulayɣer k-rnuɣ aɣbel-nneɣ. Berkak-k leḥq-ik. 

Annaɣ a mmi ḥader iman-ik ! Jmaâ idrimen, tamurt dagi temmut di laẓ. Wa ad itečč ala ayen ẓiden, wa ad yeskad kan s tiṭ-is. 

Nekkni aql-aɣ bxir, neḥmed-it, ncekker-it. Ekkes aɣbel i wul-ik. Ɣur-k kan annaɣ a mmi, lmanda efk-itt-id ɣur « winna i k-nniɣ ». Ini-as ad yi-tt-id-yefk s afus-iw. D ayagi a mmi.

Axxam a la nettellim-n fell-ak.

Yemma-k : Juhra. 

Belaïd At Ali

Timerna/notes :

1. x

2. x

Dans la même catégorie

Le RCD assigne le wali de Béjaïa en justice et dénonce sa gestion autoritaire

Le Rassemblement pour la Culture et la Démocratie (RCD)...

France : Sébastien Lecornu, un Premier ministre déjà tombé

La scène politique française vient de connaître un de...

Le grand Takfarinas enflamme une salle d’Angers

C'est un Takfarinas en forme et bien en jambe...

« Ces lignes qui tracent mon corps » de Mansoureh Kamari

Avec Ces lignes qui tracent mon corps, Mansoureh Kamari...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici