1. Tamezwarut : sebaâ neɣ tmen snin di laâmer-is. Anect n tewdect. D tazeggavt akk, seg cebbub am lḥenni, alamma d taqadumt-is iberbcen akk am… tmellalt n tsekkurt. Taṭṭucin-is tuḥricin tizemraqin, ttakent-d tiftilin mara terfu. Taqemmuct-is ɣas meẓẓiyet, swaâwaj kan taâggej ticenfirin-is, tessen akken d-tessurug lqub ma tettnaɣ nettat d teqcicin nniḍen.
2.Tis snat : d tizya-s, yiwen lqedd-nsent, ɣas d timibrikt, teččur d sser ula d nettat. Acebbub-is d aseṭṭaf, lakin am leḥrir, tesseɣlay-it-id ɣef udem-is akken ara tessikid tin i d wara temyuṭṭaf. Ma terna ladɣa teclex tiqejjirin-is, tessers tfettusin ɣef tammast, tessuffeɣ-d iles-is, tɣeẓẓa-t ; ma terna sakin imeslayen-nni i s-tettnaɣ… ad as-tiniḍ tettawi-ten-id d asefru…
Niqal a sidi, tturarent kan di lehna d laâfya, deg uzniq, akka tama n iseqfan n imawlan-nsent, d lǧiran ; la bennut tixxamin s tbeaâyin, čebbiḥent i teslatin-nsent, am tjiratin i yettemyeḥkunt ɣef yergazen-nsent d lmeḥna n ttrebga d « buṭayma » (1) akked marcinwar… lḥasun bxir. Taswiɛt… mkullec ishel ɣef Rebbi : am akken ara tergagi ddunit… s anta deg-sent ihudden axxam n tayeḍ, neɣ i yas-icelxen ‘’yell-is’’ ɣef sin… sakin… tekker… neɣ aâd d nutenti i yekkren, s sinat, zemḍent qbel aggus, mbexxarent cwiṭ akken ara myaɛunt ad ttemwalint, ad ttemaâzzent s wawal ad ttemlaqqacent. Mceggaâent qbel isusfan… times tecaâl :
– A yell-i aâni n baba-m azniq ?!
– I kem aâni n jedd n baba-m ?
– Jedd n baba ???… ad iḥreq Reppi aɛerruq u ɛerruq u ɛerruq u ɛerruq-nni n jedd n baba-s-nni n baba-s-nni n baba-m a mm-exlul !!! a tamerkut !!!…
– Iḥreq aɛerruq, d uẓar, d uxalaf, d ujeǧǧig n imawlan-im !! … a mm-ildayen ! A tamaâwajut !! A taklit !!!…
– Ay aweṭṭuf azeggaɣ !!!…
– A taẓẓaẓẓat !!!…
– A taberbect !!!…
– A bujmila !!!…
– A tazerzayt !!!…
– tazerzayt ???… Ad ig Reppi deg uqerruy-imd seḥḥa-m d tezmert-im d wallen-im !!… A war tawḍeḍ ass mara d-tecbuḍ udem-iw !!!… A war timɣureḍ !!!…
– A war timɣureḍ kem !! A war tennerniḍ !!… udem-im !! A yell-i aḥlil ! : yuɣ lḥal ur teskideḍ ara iman-im : a war kem-id-tesɛu taɣaṭ-iw ! A mm-allen n umcic !!!…
– Amcic ad -am-yečč taâbbuṭ-im !! Igzer-am-d allen-im !!… A nnger-im ! A lqedd-im !… la theddreḍ ? Ur tettetḥiḍ ara ! Ur tettneḥcameḍ ara !!… A yell-is n mm-izaǧawen (2) !!!
– Mm-izaǧawen ??? (tebda l tetezzi tceṭṭaḥ, tekkat afus i yiman-is, tettɣenni : A la la la la ! A la la la ! Tuɣal tebdded, tqubel-itt-id, tneẓẓem-d tasusift s afus-is, tḍegger-itt mbaɛid). Ur iḥeqqer ḥedd iman-is ! : Mm-izaǧawen ? A tukksa-m ! … A tuqqda-m ! … A taqriḥt-im d umsiffeg-im !, tɣedduct-im !! Mer di teṭṭetḥiḍ ur tneṭqeḍ ara, a yell-is…
(Di syen akkin s acu-ten imeslayennni yakk aâni deg-sen am lbarud neɣ amek … lḥasun armi … tebɣa ddaɛwa ad tuɣal akken nniḍen. Tekna yiwet deg-sent teddem-d adɣaɣ, tayeḍ terfed abruɛ n tqendurt-is tettel-it s yimi-s… tayeḍ tesdukkel-d acebbub ɣer tqemmuct-is, tayeḍ twexxer afus-is ver deffir… tayeḍ tessuden adɣaɣ… taswiɛt :
Yiwet tmeṭṭut (daxel n usqif) :
– Iyya a yell-i, ur ttarra ara i tizya n yemma-m !!…
Tameṭṭut nniḍen (deg usqif nniḍen) :
– iyya a yell-i… tinna d sett-im !
Di syen waqila… waqila… tuɣal ddaɛwa mačči d lablag.
Belaïd At Ali
Timerna/notes :
1. Buṭayma : ravitaillement. Di tallit n ṭṭrad n 39-45, isufar akk ferrqen s ujuṭun (jeton = bon de ravitaillement). Marcinwar : marché noir (ayen akk ittuzun s tuffirt ddaw tecḍat).
2. ‘’mm-izaǧawen’’ : tameṭṭut i yeznuzun s tuffra awren akked isufar nniḍen n uxxam-is.