AccueilIdée« Houaria », d ayamun ilhan i tsekla tazzayrit, i yidles n Tamazɣa !

« Houaria », d ayamun ilhan i tsekla tazzayrit, i yidles n Tamazɣa !

Ungal « Houaria (Tahewwarit) » (1), iwwi arraz Assia-Djebar 2024, di temsizzelt gar wungalen yuran s taârabt.

S timmad-nneɣ, ur neɣri ungal-nni akken ad nekcem deg wayen illan deg-s. Maca yella-d wawal fell-as.

Di tmurt n Lezzayer, nnan ikker ‘’wayhuh’’ deg uẓeṭṭa (réseaux sociaux) sɣur wid ur neqbil ad d-iffeɣ wungal-nni, ur neqbil arraz-is, zun ungal iffeɣ abrid n leqder (n tinneslemt), d ungal n laâr, d ungal n wuzuf/sexe !

Iɣmisen Le Matin d’Algérie, akked Le Monde di Fransa, uran-d ɣef temsalt-nni.

Tuzzma akked uqejjem ur d-usin sɣur udabu n Lezzayer, maca usan-d sɣur wid isbedden iman-nsen zun « d iaâssasen n tamesgida » (les gardiens du Temple).

- Advertisement -

Awal n tyita-nsen i sbedden d afakul/argument : Amek tessaweḍ Innam Bayoud ad taru « ayen ur nwata » s tutlayt n taârabt, tutlayt n ddin, di tmurt tineslemt ?

Din i tella tsarut tamezwarut n tuzzma akked isuɣan-nsen : zun ur telli tlelli n yal amyaru, n yal amdan di yal annar ; ma yeffeɣ yiwen/yiwet abrid, azekka zemren ad rnun asurif ɣer sdat, ad smeɣren taɣennant-nsen, ad sserɣen adlis deg ubrid (2), ad sserɣen tanedlist anida i yettnuz, neɣ ad ssiwḍen ɣer tyita neɣ timenɣiwt n temyarut ; ad ddun deg ubrid-nni n FIS akked yerbiben-is n iseggasen n 1990, wid i yenɣan acḥal d amyaru, acḥal d amussnaw.

Tasarut tis snat n isalan, d ayen d-yura di Facebook, s tefransit,  yiwen uselmad n tmaziɣt ɣef wungal-nni :

«… dans un style de haute facture […] l’auteur saupoudre sa narration de dialogues en dialecte oranais, qui donnent au récit un surcroît de réalisme au point que l’on croit voir les personnages vivre sous nos yeux. Ces passages, parfois crus sans jamais être vulgaires, sont esthétiquement justifiés et jouent un rôle primordial dans la narration… » (Yacine Zidane, Facebook, 16/07/2024).

Issefk ad d-tesfi timmist !

Di tmuɣli-nneɣ, d win i d ugur ameqqran i ẓran wid isnekren ‘’ayhuh’’ : i nutni, ur issefk ad taru s tutlayt iddren, tutlayt darǧa n tmurt n Wehran ; issefk ad teqqim kan di « el aârabiyya el lfusḥa , tutlayt n ddin », tin ur nettanef i webrid n « el idab el arabi ».

« Iaâssasen n tamesgida » ẓran tira-nni s darǧa d amihi/danger i udabu-nsen azekka. Maca d ayen ur d-nnin, d ayen iffren deg wawal-nsen, zun ugaden, ur issefk ad d-iffeɣ wawal ɣer tafat, am waâfrit-nni n tmucuha, ma yeffeɣ-d yuɣ tamurt akked igenwan, ur ikeččem ɣer wansi d-iffeɣ.

Aḍris n Mass Zidane ur llint deg-s tkerkas, inna-d ayen iḥulfa netta, « … tamyarut tcebbeḥ-d tira-s s yal adiwenni yuran s tutlayt darǧa tawehranit, armi tira-nni tessaweḍ imeɣri zun ibedd sdat wudmawen-nni, isell-asen, bedden d imdanen iddren sdat wallen-nneɣ..  /  l’auteur saupoudre sa narration de dialogues en dialecte oranais, qui donnent au récit un surcroît de réalisme au point que l’on croit voir les personnages vivre sous nos yeux.« 

Abrid n umezruy ur illi d abrid iseggmen, anida yezmer yiwen ad yefk tiṭ akkin, ad yared ɣer wanida iteddu ubrid-nni.

Abrid n umezruy yezzi, yenneḍ, isdukkel akessar d usawen.

Nezmer ad d-nini ass-a, ungal « Hewwariya » ad issekcem tamsalt n tutlayt darǧa deg unnar ameqqran n tsertit tadelsant, ansi ur d-teteffeɣ, am waâfrit-nni n tmucuha n tmurt tamaziɣt.

Tira ara yeddren azekka di Lezzayer, idis n tutlayt tamaziɣt, d tira s tutlayt darǧa.

D tutlayt n umur n Izzayiren iwumi tekcem tutlayt-nni ; akken di tal tamurt n Tamazɣa, armi yas-gan isem « Tamaɣribit / El meɣribiya ».

Kra n iseggasen izrin, Mas Rabeh Sbaa yura-d ungal s darǧa (« Feḥla »), maca ur iskir wayhuh deg unnar n uzeṭṭa internet azzayri. Ass-a yusa-d wass-is akken ur negguni.

Awal i nezmer ad nini i Massa Inaam Bayoud :

ass-a d kem i yellan deg ubrid issuffuɣen, deg ubrid iddren n yimal n tmurt, mačči d wid yefkan tamuɣli-nsen ɣer deffir, di rétroviseur.

Ass-a tegreḍ asurif amezwaru di tsekla s tutlayt iddren, tin swayes ddren yemdanen d-tesnulfuyeḍ, tutlayt darǧa tazzayrit, d tin i d yiwet tutlayt n uɣref.

Ddu deg ubrid-nni, rnu asurif d usurif akken imeɣriyen ad afen iman-nsen di tira-m, azekka ad am-rren tajmilt seg wul, mačči d aseglef n « yaâssasen n tamesgida ».

Nessaram ugar, ungal-im d-iteddun ad yaru s darǧa yelhan, timserreḥt, seg yixf ar yixf.

D tin i d tiririt-im ifulkin, tin iwatan i wid akk yeshetrifen ass-a.

Nessaram ad tgeḍ aḍref, zun d targa, tin ara yernun ɣer uḥemmal n tegrawla deg tedda tsekla tamaziɣt, d tutlayt tilellit, ur neqqin akka neɣ akkin.    

Ungal d tagersa n tegrawla, tikkal yugar abeckiḍ :

Tadyant n wayhuh i d-isker wungal « Houaria » di tmurt n Lezzayer mačči d tamezwarut deg umaḍal. Di yal tamurt, s wudem imgaraden seg wayen d-iwwi udlis amaynut d-iffɣen, d win i yessengugin tamurt, i yebḍan imdanen, neɣ i yesseɣlin tasertit n tmurt.

Di Tefrikt n Ugafa (Afrique du Sud)

Ad neqqim deg yiwen umedya ameqqran : d yiwen gar yedlisen igan iɣisi di tsertit n Apartheid di Tefrikt n Wanẓul (Afrique du Sud) :

Asmi d-iffeɣ wungal n André Brink (3) di 1974, « looking for darkness / Au plus noir de la nuit / Tillas n yiḍ aberkan », issenhez tamurt n Tefrikt n Wanẓul acku yesban-d udem aberkan n tsertit n apartheid.

Adabu n tmurt-nni ur iqbil ad d-ibedd deg ubrid-is yiwen umyaru (ɣas llan wiyaḍ), ad issexreb tasertit-is : imellalen afella, iberkan tama n wadda.

Mi yedda udabu ad igdel ungal n André Brink, mačči deg unnar-nni n tsertit n apartheid, mačči d war izerfan n iberkanen, mačči d leḥbas iččuren… Nutni sbabben-as tacrurt zun d ungal iffɣen abrid n leqder, d ungal n laâr, n wuzuf / pornographie. Ulac ayen ur sbabben, ulac win ur nerni tiyita, taggara serkcen-as  amɣar n tamesgida, D.J. Vorster, inna :

« … ces écrivains (Brink akked imeddukal-is) ne sont que les jouets inconscients de la conspiration communiste internationale qui utilise à des fins révolutionnaires les intellectuels libéraux dont les goûts dépravés sapent les fondements de la société occidentales … ».

Taggara gedlen ungal-nni , yenfa André Brink.

 Imyura-nni yecban André Brink, Alan Paton,  Breyten Breytenbach, Peters Abrahams, Alex La Guna… d nutni i yesseɣlin adabu yebnan ɣef apartheid, taggara yedda wawal-nni n Mandéla : « un Homme une voix/yan amdan, yat tiɣri ».  

Timerna : d tuttra kan

Aẓeggi yekkren ɣef wungal Houaria, sɣur « ixuniyen n taârabt-tinneslemt », d win ur d-nekki ass-a si tama n udabu. Tewwet tsusmi.

D azaylal kan, mazal d-suffɣen tuccar-nsen ?

Izmer ad yili d azaylal-nni : nutni fkan-as yakan Arraz Assia Djebar i wungal-nni, maca izmer ad yili ur t-ɣrin akken iwata wid iṭṭfen amezrag n ugraw, neɣ wid t-iɣran ur ddin deg usalu n udabu, fernen ungal-nni s lebɣi-nsen.

Ɣer sdat, ad d-ibin wayen illan… wait and see ! 

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1. Ungal Houaria/Huwariya, Inaam Bayoud, éditions MIM, Oran, 2023.

https://www.lemonde.fr/afrique/article/2024/07/18/en-algerie-une-maison-d-edition-se-saborde-apres-une-polemique-visant-l-un-de-ses-romans-juge-immoral_6252095_3212.html

2. Am wungal-nni n Salman Rushdie (Tisurtin n ciṭan/les versets sataniques), win i sserɣen yemdanen ur t-neqbil, deg wacḥal n temdinin di tmura n Iran, Pakistan, Urupa, USA, … sebba-s d lfetwa i yas-iga Ayatollah Khomeini.

3. Au plus noir de la nuit (Looking for darkness), André Brink, 1974, édition Stock, 1976, 538 p.

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles