Tixurdas n udabu n Turk (1) akken ad d-issekcem tuccar-is di tmurt n Lezzayer, ur llint d timezwura, ur llint d tineggura.
Awal n unmahal/ambassadeur n Turk di Lezzayer iban anida i yewwet : « Nettalas aḥric di tmurt n Lezzayer », mi llan idammen n Turk di Lezzayer : d « panturkisme ».
Netta yedda deg ubrid-nni n wid d-isnulfan tasertit n pangermanisme : « anida tella tutlayt talmanit, d tamurt talmanit » (2), neẓra, d tasertit i yessawḍen ɣer ṭṭrad ameqqran wis sin n umaḍal di 1939-1945.
Ugur ameqqran, mačči d tasertit n Turk i yekkaten akken ad tessers iḍarren-is di Tefrikt n Ugafa (tekcem-d yakan di tmurt n Libya). Ugur, d Izzayriyen i yeldin tabburt i tmurt n Turk akken ad d-tekcem s tiṭ n « watmaten inselmen, n waɣlan ineslem, n ‘’lumma’’ ».
Asmekti n umezruy d tamara :
Tamurt n Turk, s ufus n Arruǧ Barberousse akked gma-s Xireddin, tekcem-d zun d tamḥaddit akken ad tennaɣ mgal Spanya, taggara teṭṭef adabu di Lezzayer di 1516, asmi yenɣa Barberousse Salim Utemmi di Lezzayer.
Si 1516 armi d 1830 mi d-tekcem Fransa tessuffeɣ Turk, d adabu amsehres/colonial aterki i ibedden di Lezzayer ; ur illi d awanak/Etat azzayri am akken i yas-gan kra isem, s tḥila, acku :
- Yal Dey ibedden di Lezzayer, si Arruǧ armi d aneggaru, Dey Husein, d aterki deg uẓar,
- Iserdasen (janissaires) akken llan d Iterkiyen, ttawin-ten-id si tmurt n Turk, amur ameqqran si temnaṭ n Anatolia,
- Tadbelt di Lezzayer teteddu s tutlayt taterkit,
- Ccix ameqqran n lǧamaâ n Lezzayer d aterki ; armi d 1830 i sbedden yiwen ccix d azzayri, akken kan ad d-issenker Izzayriyen mgal iserdasen n Fransa i d-ikecmen,
- Awanak ibedden di Lezzayer, d win n tibbandit deg illel Agrakal (la course en Méditerranée, piraterie), ttakren iɣerruba n Urupa, neqqen, ttaṭṭafen-d imeḥbas, syin znuzun-ten s tedrimt (ameḥbus ameqqran deg-sen d Cervantes),
- Adabu aterki, issawaḍ yal aseggas amur seg ugerruj n tibbandit i uwanak n Stambul (Tabburt tameqqrant/ ‘’La sublime porte’’),
- Di Lezzayer llan igensasen/représentants n kra n tmura n Urupa, maca ur illi yiwen ugensas azzayri, n « uwanak azzayri », di tmura n Urupa. Di Fransa, llan sin igensasen, Bacri akked Busnach, d nutni kan i yeznuzun irden akked isufar nniḍen n tmurt, i Fransa akked tmura nniḍen. Ur ili uwanak azzayri s timmad-is.
Ass-a di Lezzayer, d wid iran ad d-rren adabu amsehres aterki, s yisem n « lumma tineslemt », d wid isbedden asebdad/statue n Aâruǧ Barberousse di Lezzayer, akken ad asen-yili d afud, akken ad ṭṭfen adabu nutni di tmurt n Lezzayer. Akken llan ikabaren n taârabt-tinneslemt (Hamas-MSP, Bina…) kecmen di tkerkas-nni.
Mačči d ayen illan d amaynut, acku illa yakan deg umezruy aqbur : imnekcem d-ikecmen ad zdin yid-s wat tmurt, akken ad sseɣlin adabu yellan yakan.
Tallit tbeddel, abrid ad ibeddel :
Ayen iteddun zik ur izmir ad irnu ad yili ɣer sdat, acku ass-a tbeddel tallit : simal tettlal-d « Takatut tanmezrayt » / la mémoire historique ɣur uɣref azzayri, d tin ara yilin d afud akken Izzayriyen ur ɣellin di tesraft deg ɣlin imezwura-nsen.
Takatut n umezruy ad tekkes tidderɣelt, ad teldi asalu amaynut i tlelli n iɣerfan n Tefrikt n Ugafa akken ad zdin, ad kksen i lebda tabarda/tarekt n temharsa, yiwet deffir tayeḍ.
D aɣref azzayri, akked iɣerfan nniḍen n Tefrikt n Ugafa ara igen afrag i Erdogan Barberousse, i ‘’marical Haftar’’ akked imenzan/mercenaires nniḍen d-isseksayen yal ass ɣer wakal amaziɣ.
Maca, di tazwara, issefk ad tbeddel tsertit n tmurt n Lezzayer, ad tekkes tibbandit n wid ibedden s yisem n Lezzayer, akken kan ad ččen tamurt n Lezzayer. D win i d asurif amezwaru.
Ass-nni, Barberousse amaynut, neɣ wayeḍ, ur d-ikeccem tasga.
Aumer U Lamara
Timerna / Notes :
1. Anmahal/ambassadeur n tmurt n Turk di tmurt n Lezzayer, inna-d deg wass n 18 ctamber 2025 : « Azal n 5 ar 20 % n Izzayriyen, aẓar-nsen d Turk !»
Ẓert aɣmis Le Matin d’Algérie : https://lematindalgerie.com/ankara-sinvente-une-5e-colonne-en-algerie/
2. Le pangermanisme est un mouvement politique irrédentiste du XIXe siècle visant l’unité de tous les germanophones d’Europe, ou identifiés comme tels…
Les origines du pangermanisme remonteraient au début des années 1800, à la suite des guerres napoléoniennes… Les Allemands étaient un peuple sans unité politique depuis la Réforme… Les nouveaux nationalistes allemands, principalement de jeunes réformistes, désiraient réunir l’ensemble du peuple partageant la langue allemande, les Volksdeutschen… des patriotes allemands dans une guerre patriotique et nationale que l’on appelle très vite guerre de libération (Befreiungskriege)… Apparaissent alors toute une série de libelles et de textes réclamant la constitution d’un État allemand groupant tous les peuples parlant la langue allemande, incluant au besoin des peuples en dehors de ce qui était jusqu’en 1806 le Saint Empire. Ainsi se développe le Volkstum, rassemblement de tous les hommes de même langue, de même culture.
Johann Gottlieb Fichte évoque dans ses Discours à la nation allemande la « puissante nationalité allemande » et le Volkgeist (esprit du peuple) allemand.
3. Win iran, izmer ad yaf akk ismawen n wid akk ibedden d Deys, Berleybeys, khalifas, n Lezzayer :
https://fr.wikipedia.org/wiki/Liste_des_souverains_et_gouverneurs_de_la_r%C3%A9gence_d%27Alger


Wayyi d amezruy u3dil, akken id tesselmdaden deg ghervaz.
Tidett nezratt: ulac kra n win issutren iturkiyen akken agh-hudden mgal Spaniol. Izmer lhal, lecyux tmesgida n teghremt n Zdayer. Imir Zdayer ur Tellier d talanaght n ucemma.
Di Tmurt Taqvaylit, tiqvilin akk dduklent zzat n At Abbas mgal, tikwal, iturkiyen, tukwal mgal speniol. Taluft n religion urd tekcim ara akk di lehsav n yeqvayliyen deg ummennugh n tallit nni. Acku tallit nni, mazal llan ikrityanen di tmurt. Ddin n lejdud mazal-it imir (dgha armi di seghasen 1990) d lsas n tnekkit taqvaylit.
Zdayer ihkem turk ur tssewett ara 20% n wakal n Lezzayer n tura. Tiniri (Sehra), akk d idurar n ugafa dgha, wergin llan ddaw turk, wergin fkan tabzert i udavu n Turk.