Ur d-rennu awal-nneɣ di wayhuh ikkren si mi d-teffeɣ temsalt n Belghit-gate gar Lezzayer akked tgelda n Emirates. D ayen illan d aqdim, maca ass-a iban-d ur iffir. Ad d-nuɣal ɣer wawal-nni…

Ugur mačči d ayen serwaten yimeɣnasen n taârabt-tinneslemt akken ad d-snulfun tamurt ur nelli : ‘’Lezzayer d amur n wakal aârab, d ayla n waâraben, anida ur llin Imaziɣen, ur telli tutlayt tamaziɣt’’ ! 

Ugur ameqqran, d win sselqamen imussnawen akken ad rekklen tiḥila s yal udem, ɣas ẓran tidet illan.

Deg yiwen uḍris i d-iffɣen deg uɣmis ameqqran (1), Le Monde diplomatique, s uzwel/titre : « Amek tamrigt/armée n Lezzayer terna amussu n Hirak », aḍris i yura Lahouari Addi, illa wayen issewhamen, isserfuyen. 

- Publicité -

Asenqed-nneɣ ad yili kan ɣef snat temsal i d-yufraren seg uḍris, di tmuɣli-nneɣ nekkni.

1. Amek akka d tamrigt ANP i yernan amussu n Hirak ?

Tanekra n hirak i d-ilulen di Kherrata syin di tnemmast n Lezzayer tamanaɣt di furar 2019, tella si tazwara-s armi d taggara-s deg unebdu 2020, d tanekra n talwit n yemdanen, ifassen d ilmawen. D tanekra akken ad d-irgel ubrid i udabu n Bouteflika tikkelt tis 5, di tafrent ur nelli d tafrent.

Di yal tamdint deg llant tikliwin, ur illi deg-sent ccwal, ur telli truẓi, ur illi wammus n iberdan. Amaḍal akk izra-d Izzayriyen ddan d imelyunen deg iberdan, s talwit, s lmizan, s ucmumeḥ, armi yas-semman kra « tagrawla n ucmumeḥ ».

Tanekra d-illan, teslul-d asirem ameqqran di tmurt n Lezzayer armi kksen iḥerragen, ur zeggren deg waman acku ilul-d usirem, ad tbeddel tmurt, ad qqimen di tmurt-nsen.

Ayen i tga temrigt ANP ilha, ur d-tekkir d tacengut n uɣref s ubarud di tazwara, acku ur frin gar-asen yimeqqranen n ANP. 

Di yal tamurt, adabu aserdas ur iqebbel ad d-ilal udabu aɣerfan ur nelli gar ifassen-is, ddaw uḍar-is, ugar diɣ ma aɣref-nni yettẓeggi s tiɣri : « awanak aɣerfan, mačči d aserdas ! » (Etat civil, pas militaire).

Di tazwara teddukel tyita ɣef Bouteflika akken ad ittwakkes. D iswi-nni i d-islulen tadukli n tegnit gar uɣref akked temrigt (union de l’armée et du peuple). Syin tamrigt ANP tefka ɣer sdat tamsulta akken ad tergel iberdan, ad teg tiwlafin d videos, ad taru ismawen, ad theggi tazarezt i yimeɣnasen d-ibanen. Scenario n tekriṭ  ittwassen di yal tamurt.

Amussnaw ad d-yarun ass-a : « tamrigt n Lezzayer terna amussu n hirak », ur illi deg ubrid n tidet. D tasleṭ n tidderɣelt, d tin n tḥila, neɣ d tin n war tamussni n win isduklen aseḥmu d userkem  ?

Di tmuɣli-nneɣ, ur telli yiwet deg-sent, acku ayen iẓerr Lahouari Addi, inna-t-id yakan deg yiwen uḍris di tallit-nni, mi d-llant tikliwin timezwura : « imelyan n yemdanen illan ffɣen-d di tnemmast n Lezzayer, zemren azekka  ad hemlen ɣef tzeqqa n uɣlif n wastan aɣelnaw (ministère de la défense nationale), ad kecmen… ad ṭṭfen adabu.

Tamuɣli n Lahouari Addi, d tin n « umussnaw » illan ittferriǧ-d si berra, idduri, issaram ad teggerwel tmurt, am akken t-issarem di tnekra-nni n FIS s wawal n « la régression féconde ». 

D awal i yenna yakan Hassan II di 1991, asmi yessarem ad iṭṭef FIS adabu di Lezzayer, ad tili tmurt-nneɣ zun d « laboratoire n udabu n tinneslemt» i tmura tinselmin.    

Acu i yesfeclen tanekra n hirak ?

Ur nettarra awren ɣer tessirt, akken illa wawal. Snat temsalt i yesfeclen tanekra n talwit, ur tessaweḍ ad tbeddel lsas n udabu :

Tamezwarut d tanekra i d-ilulen war ma yella uqerru, war ma tella tuddsa/organisation ara yerzen asalu i umussu d-ilulen. Di yal amkan, dduklen yemdanen, llant tdukliwin iqedcen akken ufant, maca ur d-ilul ugraw izemren ad iseddu aḥemmal n imelyan n yemdanen d-ikkren. 

Mi yella uɣref ittẓeggi akken ad ikkes udabu yellan, akken ad tbeddel seg uẓar, ad ikkes udabu n userdas, ad ibeddel paradigme akken ad d-ilal wass amaynut, kra n imeɣnasen di Lezzayer ttazzalen ad ẓren Mouloud Hamrouche, Ahmed Taleb Ibrahimi neɣ wayeḍ, akken ad ten-id-awin ad ṭṭfen adabu, ad leqqmen système FLN. Wiyaḍ ruḥen d imẓuren ɣer uxxam n Ali Belhadj akken ad t-ciwren !

Amussu hirak iqqim itezzi am tzizwit taderɣalt yal lǧemaâ, armi yexsi usirem-nni. Deg unebdu 2020, aṭan n Covid yerna-d tilufa-s, ixla iberdan, kecmen medden ɣer yexxamen-nsen.

Ɣas tefcel tnekra, taggara iban-d wayen d-illan ur itekkes : Izzayriyen zemren ad gen tagrawla tameqqrant, zemren ad tt-beddlen azekka di talwit, acku tamurt teddukel deg yiwen usirem : bennu n tmurt tatrart, tamurt n izerfan anida ara idiren yemdanen di talwit. D asirem i d-iqqimen, ad d-iqqimen ɣer sdat, « nezmer-as ».   

2. Tuccḍa nniḍen n Lahouari Addi 

Ayen i yura : 

« Les dirigeants prétendent le protéger (le hirak, ndlr) contre les islamistes et les berbéristes qui l’auraient infiltré » (adabu yenna zun ibedd ad isdafel ɣef umussu n hirak, mgal imeṭṭurfan inselmen akked « les berbéristes i t-ikecmen. »

D tamuɣli n Lahouari Addi, amek iẓerr tiḥila n udabu i yewten ad issinef amussu n hirak i wammud/lfayda-s netta, am akken illa wawal n zik, « ddu d waman iḥemlen akken ur k-teččen waman ».

Tuzzma yellan ɣef Lahouari Addi : amek i yessemres awal « les berbéristes », war ma yefka-d ayen illan d azal-is, d anamek-is n tidet, mačči d waɣzen i d-iffɣen seg yifri n udrar, akken ad sigden yis imdanen, am akken yetturar yis système FLN si nnig 70 iseggasen.

Maca, Lahouari Addi yeẓra acu yellan s tidet deffir wawal-nni n « berbéristes », anwi i d « les berbéristes » : d imelyan n yemdanen iteddun deg iberdan i Lezzayer tazzayrit, d tilawin akked timɣarin d-iffɣen ad lḥunt ɣas ugadent at ičumar, ugadent imsulta, d tidukliwin illan deg unnar am RAJ, SOS Bab-el-Oued, taseqqamut n izerfan n umdan LADDH, imastanen ilelliyen…

D ayen akk ur d-inni Lahouari Addi, iqqim kan deg uwcem-nni « les islamistes et les berbéristes », zun ibedd d axuni n udabu n systeme FLN, ayen iffren ur nefri yessagad ugar.

Mačči d taḥilet i d-isnulfa Lahouari Addi, maca yufa-tt d allal akken ad iseddu tikta-s di 2025. Deg umezruy i d-tekka tyita, si tezɣent/la crise i d-illan di 1948-1949 deg ukabar PPA-MTLD. Syin win i bɣan ad t-kksen, ad as-snetḍen awcem n « berbériste ».

Di taggara n 1948, akabar n MTLD, win illan deg ufus n Messali, ifka memorandum i ugraw n ONU, anida yura « Aɣlan azzayri aârab ineslem, illa si lqern wis 7 ». 

Amar Ould Hamouda, ameɣnas n ‘’comité central’’ n MTLD, issuter i wegraw n imeɣnasen inelmaden i yessen di tmurt n Iqbayliyen (2) (3), akken ad arun tazrawt i yellan deg ubrid n umezruy si leqrun imezwura n tmurt tamaziɣt, mgal memorandum-nni n Messali.

Mi yeffeɣ wawal n umussu-nni di MTLD, terna tekker ugar di tfidiralit PPA-MTLD n Paris, gar imeɣnasen n « Lezzayer taârabt tineslemt » akked imeɣnasen n « Lezzayer tazzayrit », tama tekka di tayeḍ. Amur ameqqran n imeɣnasen n Lezzayer tazzayrit ffɣen seg ukabar MTLD. Tamehla n MTLD tesbabb-asen awcem n « berbéro-matérialistes ».

Kra n iseggasen ɣer sdat, mi tekker di 1954, amur ameqqran n imeɣnasen-nni kecmen deg umussu n FLN-ALN. Ɣas innulfa-d wawal n « berbéro-nationalistes », maca ur issaweḍ ad ikkes awcem-nni amezwaru.

Tamsalt n 1948 tefrari-d diɣ di 1956, mi yefra uswir n Soummam, mi tella tekker tettimɣur tnekra n Messali di MNA. FLN isnulfa-d tayugra ur nelli, akken ad iwwet akka, ad iwwet akkin. Mi yefra weswir, CCE ifka lamer i tfidiralit FLN n Fransa : « Il faut éliminer les militants messalistes et les berbéristes » (issefk ad nɣen imeɣnasen n Messali akked les ‘’berbéristes’’) (4).

FLN ittu yiwet temsalt : amur ameqqran n inemhalen/cadres n Tfidiralit llan deg umussu-nni n « berbéristes ». D nutni i yeseddan tafidiralit armi d 1962. D tafidiralit-nni i ibedden d tagejdit n tegrawla s tedrimt n ixeddamen akked tmussni n inemhalen ikecmen di GPRA, akked yal amkan n tagensest n tmurt n Lezzayer deg umaḍal. 

Ass-a d nnuba n useqdec n tyuga ur neqqin, « islamistes et berbéristes », akken ad kksen azal i umussu n 1948 i yewten ad ibnu tamurt tatrart ɣef umezruy illan, ɣef tiɣɣermi/citoyennenté, mačči ɣef win d-snulfan ixuniyen, si tmessalit ar ass-a, di taârabt-tinneslemt. 

Azekka diɣ, zemren ad d-afen taḥilet nniḍen ara sxedmen akken ur tettbeddil, ad qqnen « mafia-DZ et les berbéristes » !

Maca tallit tbeddel, tamussni tennerna, internet ibeddel tagnit. 

Urar n wid issemrasen tikerkas, akken bɣun ilin d ‘’imussnawen’’,  ad d-zzint fell-asen, d Lahouari Addi neɣ d wayeḍ. 

Neẓra ass-a anida tessaweḍ tmuɣli-nni n « la régression féconde ».

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

1. Article « Et l’armée algérienne défit le Hirak », Lahouari Addi, le Monde diplomatique N°853, Avril 2025, p.16.

« A aucun moment le Hirak n’est pris à partie dans le discours officiel. Au contraire. Les dirigeants prétendent le protéger contre les islamistes et les berbéristes qui l’auraient infiltré ».

2. L’Algérie libre vivra, Idir El-Watani, brochure élaborée en 1948 par 5 militants du PPA-MTLD, sans l’accord de la direction du MTLD. Elle est combattue et des milliers d’exemplaires saisis par le direction, dans une opération coup de poing, pour éviter sa diffusion aux militants. Edition Tafat, Alger, 2015. 

3. 5 yinelmaden i yuran tazrawt-nni : Ali-Yahia Saïd, Mabrouk Belhocine, Yahia Henine, Sadek Hadjares, Saïd Oubouzar. 

4. Deffir uswir n Ifri-Uzellagen (Soummam) n ɣect 1956, CCE (Comité de Coordination et d’Exécution), issuter di Tfidiralit FLN n Fransa : « Il faut éliminer les messalistes et les berbéristes ». illa lkaɣeḍ izemlen s ufus n CCE.  

1 COMMENTAIRE

  1. Quand un pouvoir militaro-dictatorial des plus sanguinaires s’impose par la force des armes aux Algerien-ne-s et les focalise sur leurs estomacs depuis 63 années…le temps s’est arrêté il n’est plus que RÉGRESSION DESTRUCTIVE…

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici