Site icon Le Matin d'Algérie

Nunamber/Novamber, « ur ittnuzu, ur irehhen » (1) !

Amirouche
Tamurt n Lezzayer, am nunamber-is, ur tettnuzu ur trehhen.

Tella tsertit akked tadiplomasit, illa uzamul (neɣ izumal) n tmurt. Tella talast gar-asen, ur zeddin, am waman d zzit.

Adabu n tmurt n Lezzayer ibges ad yeg timlilit tameqqrant n tmura n Ugraw aârab (Ligue arabe) di Lezzayer tamanaɣt, deg wass n umenzu n nunamber 2022. D asali yessedhacen.

Llan wussan deg useggas, llan wagguren ideg yezmer udabu ad yeg timlilit. Maca, ayɣer d amenzu n nunamber, amulli n wass-nni n 1954 deg kkren Izzayriyen di yal tama akken ad kksen tabarda/tarekt i yaɣ-terra Fransa si 1830 ?

Awal ifra-t-id, s teḍsa, yiwen Uzzayri deg ubrid : « Ad zzenzen nunamber i Ben Salmane ».

Asirem n Izzayriyen ass-a, mačči d timlilit n Ugraw aârab di Lezzayer, deg wass isduklen akk Izzayriyen, win illan d azamul yezdin tamurt, si talast ar talast.

Asirem-nni izmer ad yaweḍ ma amulli n umenzu n nunamber ad yili d tafaska n talwit, d tafaska n izerfan di yal tiɣremt n tmurt, d tafaska deg ur ttwarzen yemdanen d inekraf.

Asekcem n uzamul n nunamber deg uḥḍun n Ugraw Aârab/Ligue arabe, d aɣilif kan ad d-irnu, zun yettwakkes-asen umur n umezruy i Yizzayriyen ; ẓẓay wawal-nni i nesla deg ubrid :  « Ad zzenzen nunamber i Ben Salmane ».

Tamsalt n ugraw Aârab/Ligue arabe d tameqqrant (2). Di tazwara-s tlul-d akken ad tesdukel iɣerfan aâraben (akked wid ur nelli d Aâraben), maca tezgel ayen akk iwumi tger afus. Llan ineɣmasen i yas-igan isem nniḍen : « syndicat de chefs d’Etats », awal, awal, tawuri ulac.

Yal agraw deg umaḍal ibedden ɣef yal adabu isedduyen takriṭ/violence mgal agdud-is, ur izmir ad ibeddel udem, ad yaɣ abrid n izerfan akked tugdut. D awezɣi/impossible !

Ma nessuk tiṭ i umezruy n Ugraw Aârab, ad naf d ixerban di yal tamurt.

Yal tamurt tesseqdac-itt akken ad teseddu tasertit-is nettat ; zik d Maser akked Surya, syin d Libya n Gaddafi ; tga am urar n diminu, teddukel tiḥḥerci d teḥraymit, yal yiwen ikkat ad ikellex i wayeḍ, ad yečč wayeḍ.

Tamsalt n RAU/République arabe Unie di 1958, s tezdit-nni ur nessaweḍ gar Maser akked Surya, tesban-d anda tekcem twekka n « panarabisme nassérien’’, d taḥilet kan akken ad yečč timura nniḍen.

Aseqdec n temsalt n Palestine, zun d annar akken yal adabu ad ikellex i wiyaḍ, issaweḍ ɣer ṭṭrad gar Israël akked tmura taârabin di 1967 (guerre des 6 jours) (3). Kkren ad snegren Israël, ččan-d tiyita ur tettun. Israël iṭṭef amur si Maser (Sinaï), amur si Surya (adrar n Golan), iṭṭef El Quds/Jerusalem-Est akked wakal n Palestine. Inger usirem n tlalit n tmurt n Palestine tilellit.

Agraw Aârab issekcem tuccar-is di tmurt n Sudan, armi tessaweḍ temsalt ɣer txessart ur nferru : tegzem tmurt n Sudan di tnemmast, tlul-d tmurt n Sudan n Wanẓul/Soudan du Sud.

Tenger tmurt n Iraq, Agraw ibḍa d iderma ; tenger tmurt n Surya, ilul-d Daech, Agraw Aârab ittberriḥ yal ass berra n unnar.

Tasuddest/stratégie n Ugraw Aârab ass-a, tga am ray-ray gar iduba ; yal yiwen ikkat ad t-isseqdec i yiman-is. Acengu-nni n zik i ten-isduklen (Israël) ikcem-asen tasga, teqqim-asen-d  temsizzelt gar-asen, am wurar-nni n tzizwit taderɣalt.

Awal aneggaru, ma yella wayen nniḍen ur nefhim di temlilit n Lezzayer deg umenzu n nunamber 2022, issefk ad aɣ-t-id-sfehmen. Nekkni neldi imeẓẓuɣen-nneɣ !

Maca, akken ibɣu yili, aneggaru di tmurt n Lezzayer, ad iddem awal-nni n ubrid : ulac tixeṛbicin/’’brouillage’’ ; tamurt n Lezzayer, am nunamber-is, ur tettnuzu ur trehhen. 

Aumer U Lamara

Timerna / Notes.

1) Anwa ur nessin tamacahut n « tafunast igujilen, ur tettnuzu, ur trehhen » ? Ɣas tamurt n Lezzayer, n warraw-is, ur tezmir ad tili kan di tmara n « tafunast iteẓẓgen petrole » (am akken yura deg udlis n umaru Tahar Ould Amar).

2) La Ligue arabe, officiellement la Ligue des États arabes, est une organisation régionale à statut d’observateur auprès de l’Organisation des Nations unies. Elle est fondée le 22 mars 1945 au Caire par six pays et compte en 2015 vingt-deux États membres (l’Égypte, l’Arabie saoudite, l’Irak, la Jordanie, le Liban et la Syrie. Le Yémen du Nord les rejoint le 5 mai 1945).

2) La guerre des Six Jours s’est déroulée du lundi 5 au samedi 10 juin 1967 et opposa Israël à l’Égypte, la Jordanie et la Syrie. Cette guerre fut déclenchée par Israël en réaction aux mouvements de troupes égyptiennes et à la suite du blocus du détroit de Tiran aux navires israéliens par l’Égypte le 23 mai 1967 (les Israéliens avaient préalablement annoncé qu’ils considéreraient cet acte comme un casus belli). Le soir de la première journée de guerre, la moitié de l’aviation arabe était détruite ; le soir du sixième jour, les armées égyptiennes, syriennes et jordaniennes étaient défaites. Les chars de l’armée israélienne bousculèrent leurs adversaires sur tous les fronts.

Quitter la version mobile