19 mars 2024
spot_img
AccueilMise en avantNunamber/Novamber, "ur ittnuzu, ur irehhen" (1) !

Nunamber/Novamber, « ur ittnuzu, ur irehhen » (1) !

Amirouche
Tamurt n Lezzayer, am nunamber-is, ur tettnuzu ur trehhen.

Tella tsertit akked tadiplomasit, illa uzamul (neɣ izumal) n tmurt. Tella talast gar-asen, ur zeddin, am waman d zzit.

Adabu n tmurt n Lezzayer ibges ad yeg timlilit tameqqrant n tmura n Ugraw aârab (Ligue arabe) di Lezzayer tamanaɣt, deg wass n umenzu n nunamber 2022. D asali yessedhacen.

Llan wussan deg useggas, llan wagguren ideg yezmer udabu ad yeg timlilit. Maca, ayɣer d amenzu n nunamber, amulli n wass-nni n 1954 deg kkren Izzayriyen di yal tama akken ad kksen tabarda/tarekt i yaɣ-terra Fransa si 1830 ?

Awal ifra-t-id, s teḍsa, yiwen Uzzayri deg ubrid : « Ad zzenzen nunamber i Ben Salmane ».

Asirem n Izzayriyen ass-a, mačči d timlilit n Ugraw aârab di Lezzayer, deg wass isduklen akk Izzayriyen, win illan d azamul yezdin tamurt, si talast ar talast.

Asirem-nni izmer ad yaweḍ ma amulli n umenzu n nunamber ad yili d tafaska n talwit, d tafaska n izerfan di yal tiɣremt n tmurt, d tafaska deg ur ttwarzen yemdanen d inekraf.

- Advertisement -

Asekcem n uzamul n nunamber deg uḥḍun n Ugraw Aârab/Ligue arabe, d aɣilif kan ad d-irnu, zun yettwakkes-asen umur n umezruy i Yizzayriyen ; ẓẓay wawal-nni i nesla deg ubrid :  « Ad zzenzen nunamber i Ben Salmane ».

Tamsalt n ugraw Aârab/Ligue arabe d tameqqrant (2). Di tazwara-s tlul-d akken ad tesdukel iɣerfan aâraben (akked wid ur nelli d Aâraben), maca tezgel ayen akk iwumi tger afus. Llan ineɣmasen i yas-igan isem nniḍen : « syndicat de chefs d’Etats », awal, awal, tawuri ulac.

Yal agraw deg umaḍal ibedden ɣef yal adabu isedduyen takriṭ/violence mgal agdud-is, ur izmir ad ibeddel udem, ad yaɣ abrid n izerfan akked tugdut. D awezɣi/impossible !

Ma nessuk tiṭ i umezruy n Ugraw Aârab, ad naf d ixerban di yal tamurt.

Yal tamurt tesseqdac-itt akken ad teseddu tasertit-is nettat ; zik d Maser akked Surya, syin d Libya n Gaddafi ; tga am urar n diminu, teddukel tiḥḥerci d teḥraymit, yal yiwen ikkat ad ikellex i wayeḍ, ad yečč wayeḍ.

Tamsalt n RAU/République arabe Unie di 1958, s tezdit-nni ur nessaweḍ gar Maser akked Surya, tesban-d anda tekcem twekka n « panarabisme nassérien’’, d taḥilet kan akken ad yečč timura nniḍen.

Aseqdec n temsalt n Palestine, zun d annar akken yal adabu ad ikellex i wiyaḍ, issaweḍ ɣer ṭṭrad gar Israël akked tmura taârabin di 1967 (guerre des 6 jours) (3). Kkren ad snegren Israël, ččan-d tiyita ur tettun. Israël iṭṭef amur si Maser (Sinaï), amur si Surya (adrar n Golan), iṭṭef El Quds/Jerusalem-Est akked wakal n Palestine. Inger usirem n tlalit n tmurt n Palestine tilellit.

Agraw Aârab issekcem tuccar-is di tmurt n Sudan, armi tessaweḍ temsalt ɣer txessart ur nferru : tegzem tmurt n Sudan di tnemmast, tlul-d tmurt n Sudan n Wanẓul/Soudan du Sud.

Tenger tmurt n Iraq, Agraw ibḍa d iderma ; tenger tmurt n Surya, ilul-d Daech, Agraw Aârab ittberriḥ yal ass berra n unnar.

Tasuddest/stratégie n Ugraw Aârab ass-a, tga am ray-ray gar iduba ; yal yiwen ikkat ad t-isseqdec i yiman-is. Acengu-nni n zik i ten-isduklen (Israël) ikcem-asen tasga, teqqim-asen-d  temsizzelt gar-asen, am wurar-nni n tzizwit taderɣalt.

Awal aneggaru, ma yella wayen nniḍen ur nefhim di temlilit n Lezzayer deg umenzu n nunamber 2022, issefk ad aɣ-t-id-sfehmen. Nekkni neldi imeẓẓuɣen-nneɣ !

Maca, akken ibɣu yili, aneggaru di tmurt n Lezzayer, ad iddem awal-nni n ubrid : ulac tixeṛbicin/’’brouillage’’ ; tamurt n Lezzayer, am nunamber-is, ur tettnuzu ur trehhen. 

Aumer U Lamara

Timerna / Notes.

1) Anwa ur nessin tamacahut n « tafunast igujilen, ur tettnuzu, ur trehhen » ? Ɣas tamurt n Lezzayer, n warraw-is, ur tezmir ad tili kan di tmara n « tafunast iteẓẓgen petrole » (am akken yura deg udlis n umaru Tahar Ould Amar).

2) La Ligue arabe, officiellement la Ligue des États arabes, est une organisation régionale à statut d’observateur auprès de l’Organisation des Nations unies. Elle est fondée le 22 mars 1945 au Caire par six pays et compte en 2015 vingt-deux États membres (l’Égypte, l’Arabie saoudite, l’Irak, la Jordanie, le Liban et la Syrie. Le Yémen du Nord les rejoint le 5 mai 1945).

2) La guerre des Six Jours s’est déroulée du lundi 5 au samedi 10 juin 1967 et opposa Israël à l’Égypte, la Jordanie et la Syrie. Cette guerre fut déclenchée par Israël en réaction aux mouvements de troupes égyptiennes et à la suite du blocus du détroit de Tiran aux navires israéliens par l’Égypte le 23 mai 1967 (les Israéliens avaient préalablement annoncé qu’ils considéreraient cet acte comme un casus belli). Le soir de la première journée de guerre, la moitié de l’aviation arabe était détruite ; le soir du sixième jour, les armées égyptiennes, syriennes et jordaniennes étaient défaites. Les chars de l’armée israélienne bousculèrent leurs adversaires sur tous les fronts.

5 Commentaires

  1. Lezzayer ur telli ttamurt, . ur tettuɣal ttamurt, amenuɣ id yeḍran mgal fransa, mačči d-win izerfan, n-tilelli yak ttugdud. Tagrawla ni 54 , id-ilul lvaṭel, yerzan Aqvayli, armi yelsa tavarda n del, yerna srima i yimis.

    Nuwamber d-win id yesulin « la dictature » mačči ttagrawla ivenun azeka, neɣ itt-rebbin asiren. Tegrawla n-rsas yak ttimes de ujenwi , ttin yenɣan arac tilawin ilmezyen imɣaren, ismis revrav.

    Revrav agi iluled i tmura taravin, i lqarn wis 7.
    Assa imezdaɣ n tefriqit ugafa, neǧa azar netevɛ tara, nesexsi tafat ṭlam i levda, ifuk wawal tefra reḥva, xas nesɛa azal nenza se rxa.
    Ttagi i ttafunas igujilen.

    Muḥammad ben Selman d-azerf-is akken ad yesers afus-id af aylas (mulk al yamin) akklan-is wid yesvuren taɛravt tineslemt, ayen i f inuɣen imawlan-naɣ « taɛravt tineslemt ». A mass.

  2. Ad isdjudjeg rebbi tacharchurt ik a Mohand. M’ad Mas Ula3mara djighas amur-iw n’novambar at i3iel kane i imanis .

    Hasun , nekkini tamazight akadimik ur tsinagh ara .Nekini d’l’jargon vernaculaire n’Guezgtata kane isnagh. Mi ak d’inigh tanmirt it tmughli inekk a Mohand.

    Nekini ur fhimagh ara ugad agui isawalen s nuvambar ar agui amzun as ni id ilul itig nagh. Iporta d’novambar agui igh yedjen d’iqurmaden gar iqurmaden.

    Amekk at sewled s’nuvembar ya boundyou , amek ?

    Leqvayel ukhuzidh hesven imansen ad impozin ligimouni-nsen i idzeyriyin aken ma len. Ad qaren hacha leqveyel ukuzidh its id ihelen . Idzeyriyin iniden ur dhelen ara. Nuvambar agui nsen kane.

    Tura , ar zdet kas ma 3edant katravinkinz ginirasyou ad kemlen ad skuzdhen felanagh s’nuvambar agui n’sen. Sufghan Fafa mi chkuntden swaharène itina n’usgues wiss sev3a , apri ad tsasen ad skuzden felanagh s’nuvambar .

    Novambar youghal d’elbigbang neldzayer nsan. safi ksentid gmi uchen tura as 3elen aken isen yehwa.

  3. Wissen nezmer ad-nini nunber iglad s twaghit, xersum i nekkni s Iqavyliyen – justement, war ma gharen-agh ‘iherkiyen’ ?

    Lgirra n 1871, ghas tewwiy-agh gher ighzer (acku rray iddem-it yiwen negh sin), nettat xersum tevna ghef taddat, l3arc, taqvilt, tamurt taqvaylit.
    Lqirra n 1954, tewwi-y-agh gher ighzer – iksar mati, acku taddart, laar3, taqvailt, Taqvaylit ur twavdrent ara akk.

  4. Ce n’est qu’en me lisant sur ce site que je me suis rendu compte que j’ai abusé de la mansuétude magnanime de Sidna le Modéro qui a laissé passé mon vilain commentaire pour me livrer à la vindicte populacière. Aussi, comme il a dit winna af tougalt-is , thoura el3iv ubight ubigh alors ahqarbi a wen semdagh.

    C’est comme si la déclaration ni novambar tesahed kane iwid yeghrane 3ilm el yaqin. Je viens de la lire minutieusement pour trouver anda id tudar tamazigh ni je n’y ai pas trouvé le moindre signe . Amzun i sakatkat tes3a la chtouille tamazigh ni. Par contre des références à taknas, sa concubine matchi takhnas jtidi pas. Et au cas zou nos tamazighthologues patentés ne l’eussent pas su, rien que  »dans le cadre des principes de l’islam » suffisaient à châtrer leur ardeurs les plus entreprenantes. Comme quoi centranta de koulounizasyou ur ghen chahment ara si din nagh.

    Tura ad tasen aghen 3awden laktana sous prétexte iskesranaghts udabu. Smuqulen novambar agui s’tit n’Chimène, swa disa loukane d’nihni machi aka aghen tedru. Loukane d’3miruc nagh d’Zilhu ur tets3ariben ur testeslimène ara s’tusda.

    Safi ad khed3en lispri n’novambar ig del3ahd nsen id yenen loubjiktif ntegrawala d :

    BUT :
    L’indépendance nationale par :
    1) La restauration de l’État algérien souverain, démocratique et social dans le cadre des principes islamiques.
    OBJECTIFS EXTÉRIEURS :
    …….
    Réalisation de l’Unité nord-africaine dans le cadre naturel arabo-musulman.

  5. La proclamation du 1er Novembre 1954 rédigée par des Kabyles et ronéotypée en Kabylie comporte le germe qui a permis d’instaurer la dictature algérienne à partir de 1962. Cette déclaration fait explicitement référence à l’arabo-islamisme comme ligne directrice de la Révolution. Il est temps que les Kabyles se remettent de leurs erreurs. 60 ans après et après maints errements et fausses pistes, après le sacrifice de plusieurs générations dans la lutte pour l’identité amazighe et kabyle, il est temps de trancher clairement et de prendre la voie de l’indépendance de la Kabylie, la seule issue qui reste.

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici