Mačči d awal kan : d adabu i yekkren, di 2025, akken ad yeg tuddsa n tmetti (organisation de la société civile), s tsertit-is, akken ad ddun Izzayriyen ɣef ufus-is, deg ubrid i yenjer netta. Zun d tikli n ḥed-tnin.
Tiɣimit tamezwarut iga-tt ussan-a di Tizi Wezzu (1) !
Di tmuɣli-nneɣ, d tuɣalin srid ɣer iseggasen-nni iberkanen n 1970, di dewla n ukabar yiwen (parti unique) n FLN : anida ur zmiren sin Izzayriyen ad gen tiddukla, di yal annar, ma ur telli ddaw laânaya n FLN.
D abrid-nni i yuɣent uget n tmura, amur ameqqran deg-sent di Tefrikt, anida yal aɣerman/ amezdaɣ n tmurt, issefk ad yili deg ukabar n udabu akken ad yili d aɣarim/citoyen, i yal tamsalt (aɣerbaz, ixeddim, tafrent, sandika, tiddukla,…) :
- Guinée : PDC (Parti Démocratique de Guiné), parti unique, (Sékou Touré),
- Tanzanie : Tanu (Tanganyka African Union) (Juius Nyéré), parti unique, adhésion obligatoire pour tout citoyen,
- Zambie (Kenneth Kaunda) UNIP (Unated Natiobal Independance Party), parti unique, adhésion obligatoire
- Cameroun (Ahmadou Ahidjo) UNC (Union nationale Camerounaise), parti unique, toute activité publique passait par le parti.
- Zaïre (Mobotu), MPR (Mouvement Populaire de la Révolution) : tout citoyen est membre naturel du parti, de droit (adhésion automatique obligatoire). D nekwa i d takarta n ukabar, tebɣiḍ neɣ ur tebɣiḍ.
Di tmurt n Lezzayer, ɣas FLN ur issaweḍ ɣer tseddart-nni taneggarut n tmurt n Zaïre, maca yuli yiwet tseddart kan s ‘’usaḍuf 120’’ / "article 120" : yal Azzayri iteddun ad iṭṭef amkan n tamasit/responsabilité tameqqrant, di tedbelt neɣ di tezdit/société akken tebɣu tili, issefk ad yili d amaslaḍ/membre n FLN !
Ass-a, di 2025, deffir tedyannin izrin ɣef uqerru n uɣref azzayri : iseggasen n tegrest n tekmamt n S.M. (Sécurité militaire), sirk n « charte nationale » n 1976, tanekra deg uzzlen idammen di 1988 ideg mmuten d imeyyaten, ṭṭrad n irebraben imeṭṭurfan (FIS, AIS, GIA, GSPC…) mgal tamurt n Lezzayer di 199O-2000 i yeglan nnig n 250 000 yemdanen, nnger n Tefsut taberkant n 2001 deg mmuten nnig 125 n yemdanen, tanekra n Hirak n 2019 swayes usment tmura n ddunit s wudem-nni d-fkant tikliwin n Izzayriyen deg ubrid n talwit, n tezdeg, n leqder…
Ass-a, imsudsen/’’les stratèges’’ imaynuten n tmurt n Lezzayer zun snulfan-d abrid amaynut, « les assises de la société… », swayes ara seddun Izzayriyen « yiwen-deffir-wayeḍ » (2).
Mačči d abrid issuffuɣen.
Ma yella adabu yellan ass-a inwa s tkerkas akked tuqqna n Izzayriyen ara yessinef neɣ ara yeg afrag i uḥemmal n umussu n imeṭṭurfan inselmen (les islamistes), nezmer ad d-nini, d tazmert kan i yasen-ittak simal, d arekkel i yettrekkil tasertit n ddaw tmurt n imeṭṭurfan iteddun ad rren yal azzayri d axuni-nsen, mačči d aɣerman n tmurt. D win i d iswi n udabu yellan ass-a ?
Mačči s tsertit n tekmamt n yal win d-ineṭqen s leqder, n yal win yuran aḍris iweznen, n win d-isnernan tamussni s yedlisen (amedya n Koukou Editions, Tafat editions, …) (3), ara tqabel tmurt ayen n dir i d-iteddun ɣer sdat…
Timetti taɣermant/société civile d tagejdit n tmurt
Di tmura igan azal i yiɣerman/citoyens n tmurt, d tilelli n yemdanen, d izerfan akken ad gen yal tuddsa, yal tiddukla i walan tessefk-asen di tmeddurt-nsen, i yesbedden tamurt.
Di tmura irebḥen, d imelyan n yemdanen i iqeddcen yal ass di tdukliwin n yal annar. Maca, ur llin ddaw udabu, ur llin ddaw laânaya n udabu zun d iqeddacen-is, ur cudden deg ufus n temsulta n tmurt zun d « ixbarjiyen » !
Tadbelt/administration n tmurt tbedd-asen kan d afud, akken kan ad asen-tefk ayen issefken d tallalt, s tedrimt neɣ s wayen nniḍen (tizeɣwa, …), akken ad ddunt temsal akken iwata. Ayen i gant tdukliwin, d ayen d-ineɣsen di taẓayt i tedbelt.
D win id abrid i yessefken ad t-taɣ tmurt n Lezzayer. Ilmend deg ad tesɣim Izzayriyen zun d ixuniyen-is, s tiɣri n « Qqim a mm-is Uzzayri ! », issefk ad tger tiɣri-nni i tettraǧu tmurt acḥal, tin i yesmermzen yakan deg idurar :
« Ekker a mmi-s Umaziɣ… ! ».
Aumer U Lamara
Timerna / Notes :
1. Assises nationales de la société civile lancées à Tizi Ouzou :
2. Tadyant n 1970 : di yiwet tesnawit di Lezzayer, yiwen waâssas n inelmaden (maître d’internat) iteddu ad yawi sin inelmaden innuɣen, ɣer unemhal/proviseur n Tesnawit.
Inṭeq ɣur-sen s wurfan : « En rang deux pas deux, et avancez ! ».
Tasertit n FLN tneṭṭeḍ !
3. Tiẓrigin Koukou Editions akked Tafat Editions ttwakksent diɣ di tmesrit n udlis, SILA 2025, di Lezzayer tamanaɣt, am akken teḍra di 2024 d 2023 :

