Yura-yi-d yiwen ɣef uḍris-nni aneggaru di Le Matin d’Algérie, « Tabumbet tineslemt… » (1), inna-yi-d zun yezgel mi ur illi wawal ɣef « tbumbet n Lezzayer, ma tella neɣ d awal kan ».
D tamara ad ifru wawal, ur nettaǧǧa ugzir.
Tuttra s wazal-is, acku ayen iḍran, mazal iḍerru gar Israël akked Iran, d ugur ameqqran i tmura akk n umaḍal, mačči i temnaṭ-nni kan n Wagmuḍ anemmas.
Ahil nukliyar n Iran ur illi deg ubrid ilhan, acku iswi-s inna-t udabu n Khameneï, « akken ad ihudd tamurt n Israël ». Ur illi wayen iffren.
Tamurt n Lezzayer ur telli deg ubrid n bennu n umrig/arme nukliyar.
Di tazwara n 1980, lliɣ deg udus n tagmit/organisme de recherche n CEN (Commissariat aux Energies Nouvelles) di Lezzayer.
Ahil i yellan imir-nni yebna i tagmit taɣarimt/recherche civile, akken ad nissin ayen issefken deg unnar n nukliyar. Ulac ahil i tbumbet.
Di tazwara, tamurt n Lezzayer tga-d assaɣ ameqqran akked tuddsa n AIEA (Association Internationale pour l’Energie Atomique), akken ur ittili wayen iffren (2).
ɣas akken, iqqim-d ccek, acku di tallit-nni llant tmura nniḍen i ikecmen deg unnar-nni s wahil iffren, akken ad d-snulfun tabumbet (am Irak n Saddam Hussein) (1), am Iran, am Korea n Ugafa.
Yir tamsirt/leçon n Iran i tmura n umaḍal
Tamurt n Lezzayer ur issefk ad tekcem azekka deg yir abrid n bennu n umrig nukliyar, ɣas tella tussna deg unnar-nni. Di tazwara Lezzayer tezmel aɣan/traité n TNP, tefka awal-is i ugraw n ONU, tis snat ur illi wayen ilhan ara d-tawi tsertit nniḍen.
Tamurt n Marikan tewwet s tbumbet tamurt n Japan (Hiroshima akked Nagazaki di 1945), akken ad teḥbes ṭṭrad ameqqran n umaḍal. 200 000 yemdanen-nni yemmuten din, ruḥen zun d asfel akken ad idiren imelyunen nniḍen.
Ass-a, ala tamurt n Russia akked tmurt n Iran i yeẓeggin akken ad wten s tbumbet nukliyar. Yiwen (Poutine) tella tbumbet gar ifassen-is, wayeḍ (Khamenei) issaram ad tt-id-isnulfu akken ad issenger Israël.
Di tmurt n Lezzayer illa unezgum deg-s sin wudamen, d win izemren ad aɣ-issekcem deg unnar n ccwal n nukliyar akked ṭṭrad n nnger ur nferru :
1. Ma ṭṭfen adabu azekka yifesyanen, « tarwa n Saddam Hussein », akken ad seddun tasertit n ‘’nationalisme arabe’’, ‘’ad d-rren iseɣ i taɣlant taârabt’’ am akken illa yettberriḥ iḍelli kan Saddam Hussein, armi yessenger tamurt-is, teqqim d ixerban.
2. Ma kecmen adabu azekka yixuniyen inselmen (icban Ali Belhadj, Mokri, Djabellah, Bengrina…) akken ‘’ad smeɣren iseɣ n tmurt n Lezzayer tineslemt’’, ad ddun d ixuniyen neɣ d imenzan/mercenaires n tmura n igelliden n pétrole (Emirates, Qatar, Saâudya…).
D win i d amihi/danger ameqqran, acku ɣur-sen tudert n umdan ur tli azal.
Agadir izemren ad yerr akkin amihi d-iteddun, d bennu n ugraw ameqqran n tmura n Tamazɣa s yal tamurt illan ass-a (Merruk, Lezzayer, Tunes, Libya, …), d asebded n tfidiralit n talwit, akken ad tbedd teddukel sdat Urupa idduklen s nnig 100 imelyan n yemdanen, akken diɣ ad teg afrag i tsertit taârabt s tuffɣa si liga aârabiya akked tixurdas n Emirates, Qatar, Saâudya, Israël.
Issefk diɣ ad kksen igelliden, am tgelda tayaâlawit di Merruk, ad kksen ixuniyen inselmen, ad rren aḍar yifesyanen ittargun ass-a s tlalit tis snat n Saddam, deg ubrid n yal ṭṭrad s tiɣri n « Eẓdem ya Saddam, eẓdem ya ẓeddam !» (3).
Abrid-is ad izwir s tsertit n izerfan, s bennu n Lezzayer tazzayrit, s tuffɣa n imeḥbas ittwarzen ɣef tikta-nsen, « ur nɣin ur ukiren ».
Aumer U Lamara (Aomer Oulamara, dans l’orthographe coloniale)
Docteur d’Etat ès Sciences, Physicien.
Ex-chercheur associé au Commissariat aux Energies Nouvelles (CEN), Alger.
Ex-responsable du programme de recherches process industriels du Groupe PSA – Stellantis, Paris.
Timerna / Notes :
1. « Tabumbet (lbumba) aṭumik tineslemt !» : ddin i uhuddu, mačči i bennu ?
2. Le réacteur nucléaire d’Aïn Oussera également nommé Essalam/Talwit est un réacteur nucléaire de recherche algérien, destiné à la production de produits radiopharmaceutiques, à l’analyse par activation neutronique, à l’exploration de la matière et à la formation. Il peut délivrer une puissance de 15 mégawatts. Il fut construit en coopération avec la Chine dans la région de Aïn Oussera, à 200 km au sud d’Alger. Il est en service depuis 1993 […] Cependant depuis 1992, l’Algérie a soumis ses installations nucléaires au contrôle de l’AIEA, dont elle est membre du conseil des gouverneurs. L’Algérie a ratifié en 1995 le traité sur la non-prolifération des armes nucléaires (TNP) en tant qu’état non doté d’armes nucléaires. Peu de temps après, l’Algérie est parmi les premiers pays à signer le traité de Pelindaba, qui fait du continent africain une zone exempte d’armes nucléaires. (wikipedia)
Source :
https://fr.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9acteur_nucl%C3%A9aire_d%27A%C3%AFn_Oussara
3. Tazlit n Mazouni deg iseggasen n 1980.