28.9 C
Alger
dimanche 29 juin 2025
AccueilMise en avantTabumbet aṭumik n Lezzayer, tella neɣ ulac ?

Tabumbet aṭumik n Lezzayer, tella neɣ ulac ?

Date :

Dans la même catégorie

De quoi l’opposition algérienne est-elle morte ?

Pourquoi n'y a-t-il plus d'opposition en Algérie ? La...

Mira Mokhnache, le symbole d’une Algérie bâillonnée

Le sort de l'universitaire Mira Mokhnache n’est pas seulement...

Sept ans de prison requis contre Mohamed Lamine Belghit

La chambre correctionnelle du tribunal de Dar El Beïda...
spot_imgspot_img
- Advertisement -

Yura-yi-d yiwen ɣef uḍris-nni aneggaru di Le Matin d’Algérie, « Tabumbet tineslemt… » (1), inna-yi-d zun yezgel mi ur illi wawal ɣef « tbumbet n Lezzayer, ma tella neɣ d awal kan ».

D tamara ad ifru wawal, ur nettaǧǧa ugzir.

Tuttra s wazal-is, acku ayen iḍran, mazal iḍerru gar Israël akked Iran, d ugur ameqqran i tmura akk n umaḍal, mačči i temnaṭ-nni kan n Wagmuḍ anemmas.

Ahil nukliyar n Iran ur illi deg ubrid ilhan, acku iswi-s inna-t udabu n Khameneï, « akken ad ihudd tamurt n Israël ». Ur illi wayen iffren.

Tamurt n Lezzayer ur telli deg ubrid n bennu n umrig/arme nukliyar. 

Di tazwara n 1980, lliɣ deg udus n tagmit/organisme de recherche n CEN (Commissariat aux Energies Nouvelles) di Lezzayer.

Ahil i yellan imir-nni yebna i tagmit taɣarimt/recherche civile, akken ad nissin ayen issefken deg unnar n nukliyar. Ulac ahil i tbumbet.

Di tazwara, tamurt n Lezzayer tga-d assaɣ ameqqran akked tuddsa n AIEA (Association Internationale pour l’Energie Atomique), akken ur ittili wayen iffren (2).

ɣas akken, iqqim-d ccek, acku di tallit-nni llant tmura nniḍen i ikecmen deg unnar-nni s wahil iffren, akken ad d-snulfun tabumbet (am Irak n Saddam Hussein) (1), am Iran, am Korea n Ugafa.

Yir tamsirt/leçon n Iran i tmura n umaḍal

Tamurt n Lezzayer ur issefk ad tekcem azekka deg yir abrid n bennu n umrig nukliyar, ɣas tella tussna deg unnar-nni. Di tazwara Lezzayer tezmel aɣan/traité n TNP, tefka awal-is i ugraw n ONU, tis snat ur illi wayen ilhan ara d-tawi tsertit nniḍen.

Tamurt n Marikan tewwet s tbumbet tamurt n Japan (Hiroshima akked Nagazaki di 1945), akken ad teḥbes ṭṭrad ameqqran n umaḍal. 200 000 yemdanen-nni yemmuten din, ruḥen zun d asfel akken ad idiren imelyunen nniḍen.

Ass-a, ala tamurt n Russia akked tmurt n Iran i yeẓeggin akken ad wten s tbumbet nukliyar. Yiwen (Poutine) tella tbumbet gar ifassen-is, wayeḍ (Khamenei) issaram ad tt-id-isnulfu akken ad issenger Israël.

Di tmurt n Lezzayer illa unezgum deg-s sin wudamen, d win izemren ad aɣ-issekcem deg unnar n ccwal n nukliyar akked ṭṭrad n nnger ur nferru : 

1. Ma ṭṭfen adabu azekka yifesyanen, « tarwa n Saddam Hussein », akken ad seddun tasertit n ‘’nationalisme arabe’’, ‘’ad d-rren iseɣ i taɣlant taârabt’’ am akken illa yettberriḥ iḍelli kan Saddam Hussein, armi yessenger tamurt-is, teqqim d ixerban.

2. Ma kecmen adabu azekka yixuniyen inselmen (icban Ali Belhadj, Mokri, Djabellah, Bengrina…) akken ‘’ad smeɣren iseɣ n tmurt n Lezzayer tineslemt’’, ad ddun d ixuniyen neɣ d imenzan/mercenaires n tmura n igelliden n pétrole (Emirates, Qatar, Saâudya…).

D win i d amihi/danger ameqqran, acku ɣur-sen tudert n umdan ur tli azal.

Agadir izemren ad yerr akkin amihi d-iteddun, d bennu n ugraw ameqqran n tmura n Tamazɣa s yal tamurt illan ass-a (Merruk, Lezzayer, Tunes, Libya, …), d asebded n tfidiralit n talwit, akken ad tbedd teddukel sdat Urupa idduklen s nnig 100 imelyan n yemdanen, akken diɣ ad teg afrag i tsertit taârabt s tuffɣa si liga aârabiya akked tixurdas n Emirates, Qatar, Saâudya, Israël.

Issefk diɣ ad kksen igelliden, am tgelda tayaâlawit di Merruk, ad kksen ixuniyen inselmen, ad rren aḍar yifesyanen ittargun ass-a s tlalit tis snat n Saddam, deg ubrid n yal ṭṭrad s tiɣri n « Eẓdem ya Saddam, eẓdem ya ẓeddam !» (3).

Abrid-is ad izwir s tsertit n izerfan, s bennu n Lezzayer tazzayrit, s tuffɣa n imeḥbas ittwarzen ɣef tikta-nsen, « ur nɣin ur ukiren ».

Aumer U Lamara (Aomer Oulamara, dans l’orthographe coloniale)

Docteur d’Etat ès Sciences, Physicien.

Ex-chercheur associé au Commissariat aux Energies Nouvelles (CEN), Alger.

Ex-responsable du programme de recherches process industriels du Groupe PSA – Stellantis, Paris.

Timerna / Notes :

1. « Tabumbet (lbumba) aṭumik tineslemt !» : ddin i uhuddu, mačči i bennu ?

2. Le réacteur nucléaire d’Aïn Oussera également nommé Essalam/Talwit est un réacteur nucléaire de recherche algérien, destiné à la production de produits radiopharmaceutiques, à l’analyse par activation neutronique, à l’exploration de la matière et à la formation. Il peut délivrer une puissance de 15 mégawatts. Il fut construit en coopération avec la Chine dans la région de Aïn Oussera, à 200 km au sud d’Alger. Il est en service depuis 1993 […] Cependant depuis 1992, l’Algérie a soumis ses installations nucléaires au contrôle de l’AIEA, dont elle est membre du conseil des gouverneurs. L’Algérie a ratifié en 1995 le traité sur la non-prolifération des armes nucléaires (TNP) en tant qu’état non doté d’armes nucléaires. Peu de temps après, l’Algérie est parmi les premiers pays à signer le traité de Pelindaba, qui fait du continent africain une zone exempte d’armes nucléaires. (wikipedia)

Source :

https://fr.wikipedia.org/wiki/R%C3%A9acteur_nucl%C3%A9aire_d%27A%C3%AFn_Oussara

3. Tazlit n Mazouni deg iseggasen n 1980.

Dans la même catégorie

De quoi l’opposition algérienne est-elle morte ?

Pourquoi n'y a-t-il plus d'opposition en Algérie ? La...

Mira Mokhnache, le symbole d’une Algérie bâillonnée

Le sort de l'universitaire Mira Mokhnache n’est pas seulement...

Sept ans de prison requis contre Mohamed Lamine Belghit

La chambre correctionnelle du tribunal de Dar El Beïda...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici