Timetti taqbaylit am tiyaḍ, yettaweḍ-itt-id wayen yelhan d wayen n diri. Timetti-nneɣ ma tebɣa tudert iwwi-d fell-as ad tefren seg wayen i tt-id yettawḍen. Ad tawi lḥebb ad teǧǧ akerfa . Iwwi-d fell-as ad teṭṭef deg wayen tesɛa yufrar ad teṭṭeger tisugar. Ulac timetti ur nbeddel ara udem, aya ulac fell-as. Ur ilaq ara kan ubeddel i d igellun s nnger.
Timetti taqbaylit am tiyaḍ ttawḍent-tt-id tidyulujiyin ta deffir ta, ta tekkat ad tleqqem tayeḍ. Aya am wanda nniḍen merra, yal agdud yekkat ad yerkeḍ wayeḍ, yal tamurt tekkat ad tejbed amrar ad tessiwseɛ tilisa-s. Akka i tebna ddunit, ur yelli umaynut deg waya. Nekni s wid akka ur nelli, neɣ nella amzun akken ur nelli, nugad azekka-nneɣ gar iwaɣezniwen i ɣ-d yezzin.
Nekni s Yimaziɣen seg wacḥal n zzman-aya ur nexbic ur nkerrec, nessendi aɛrur-nneɣ i uɛekkaz. Ala win i ɣ-iḍurren, ulac lmeḥna i ɣ-izglen, nuɣal d axeṛciw kcem teffɣeḍ! Seg wasmi i yeɣli Yugurten d nekni seddaw uḍar ucengu i nella! Dɣa wissen amek almi i d negra nedder ar tura! Aya a t-nernu ar lɛaǧayeb n ddunit.
Ihi, iwakken timetti tabqaylit ad d-tegri i lebda, iwwi-d fell-as ad tḥareb ɣef wayen i s-d yeqqimen d agerruj. Ilaq ad d-tekker si tguni, ad d-telhu d yiman-is. Mačči win i s-d yewten ṭṭbel a s-tekker i ccḍeḥ, mačči win i s-d yewwin kra n tikti ad tt-yeẓẓu deg-s. Di yiwet n tallit, teqbel ula d win i d yusan akken s teɣyult terra-t d aqerruy fell-as !
Ass-a mačči am yiḍelli, tura win yeccḍen dayen yegrareb yečča-t yeɣzer. Ticki ara nwali tikli n tmetti-nneɣ iwwi-d fell-aɣ a nesteqsi: wissen ma tfaq ? Wissen ma tuki s tidyulujit tisenselmit i s-d yekkan swadda sufella? Win yerran ccɣel-a d aweɛni yeɣleḍ.
Lhem n Yimaziɣen ass-a yugar merra wid iɛeddan. Yuɛer leḥsab i tifin. Tewweḍ-d tidyulujit tisenselmit i yenfufden akk deg umaḍal, attan tewwet icc-is di yal taddart! Iqqim-aɣ-d kan ma nezmer a s-neg agadir, a s-d naf ddwa i waṭṭan-a, a t-nerr berra i wemnaṛ neɣ a nefk mayna.
Abrid i d tewwi akka tisenselmit ur yessuffuɣ ara, ad yeglu yes-neɣ. A ɣ-temḥeq, qwan ifadden-is. Ula d timura iǧehden, am Franṣa, Legniz d Biljik… ɛewqen deg-s! Ansi i s-kkan d asawen, ǧǧan-tt tettnerni kan, tettali am temtunt. ɣas akka ttaɛraḍen akk a s-gen tilist, ran akk a tt-kksen, maca ẓran ad ɛnun tasna n warẓaẓen, ẓran ad awḍen idammen ar ddayer uɛudiw! Ihi attan tenxeṛ teqqim. Yal wa yettnadi tifrat, wissen ma tella yakan!
Tamurt n Leqbayel am tid nniḍen merra, temttuttel-as temsalt n ddin, qrib a tt-id taweḍ ar txennaqt. D igiman iseggasen-aya mi d tewweḍ tdiyanit taɛebṛanit ar Tferka Ugafa, rnant-id tiyaḍ. D leqrun-aya imezwura-nneɣ werǧin ttun neɣ ǧǧan agama d Iɛessasen s wayes i ttamnen. Tura, nugad s kra din a t-yawi waḍu.
Askasi ɣef ddin yella-d acḥal aya di tmura yettqeddmen, ula ar ɣur-neɣ nesqerdec timsal. Mazal askasi yettkemmil ar iḍ-a. Gar iseqsiyen i tezzin tennḍen ad d-naf isental-a: Imdanen ma yella ḥwajen ddin i wakken ad tseggem tmetti-nsen neɣ tezmer tmetti ad tseggem mebla ma yella sbedden-tt ɣef tdiyanit bu yiwet n tṛebbanit ?
Amdan iseggmen, i d ttawin d amedya yelhan ɣas ur yelli seg wid yumnen neɣ ala win yewwin abrid n ddin i yellan iseggem ? Tadiyanit akken tebɣu tili trennu-d ayen yelhan i tmetti neɣ xaṭi?… Isteqsiyen-a acḥal d isaragen d temliliyin i d yellan, acḥal n yedlisen i d yeffɣen mazal ur tefri. Ugaɣ ur tferru! Nezmer kan ad d-nini, timura yeddan ar zzat di tmusni, anda tadamsa-nsent tettnerni tettekkes amdan si lḥif, yeɣra, yečča yerwa, timura-ya ur d lhint d ddin, neɣ ɣas ma sɛan-t ur yeṭṭif amkan meqqren, yiwen ur s-igi ccan, d akabar, d awanek neɣ d timetti s timmad-is. Ddin-nni-nsen yedda akken i yeddan waman. Xdem-as aǧyuṛnamintu.
Tazɣent attan di tmura yemremden ladɣa tinselmin. Timura anda akken rran tineslemt i d ajgu alemmas n tmurt. Di tmura-ayi teddez tebrez, ifuk wawal, ur yezmir yiwen neɣ ugraw imusnawen n ddin ad d-inin dayen tewweḍ-d teswiɛt ula d nekni a nexdem aǧyuṛnamintu. Anwa ara s-yinin i yizem ifuḥ yimi-k? S kra n win i iɛerḍen ad d-yini kra yufeg-as uqerruy!
Timura yettqeddmen, zemrent, ahat, a s-d afen tifrat i tisenselmit. Acku tawaɣit-a werɛad i tger mliḥ iẓuran. Aɣbel ameqqran atan ɣur-neɣ. Isalafiyen… d wat icumar s umata, tineslemt-nsen d tasertant, tger iẓuran, tekcem tidmi n yal Amaziɣ, tewweḍ ula s Itergiyen, wama Arifi d Weqbayli medden akk ẓran yuɣal ubernus d aqendur d lfista sufella! Ilaq a neḥṣu tisenselmit tebna ɣef nnger-nneɣ! Anda tewweḍ tsertit-nsen yewweḍ waṭṭan ur nesɛi ddwa win akken igellun s bab-is. Anda ṭṭfen adabu truḥ tudert, si ṭlam ar ṭlam, tamuḥqranit terra tili, tadiktaturit tebna axxam ifuk.
Nesla, neẓra aɣbel atan di tmurt-nneɣ! Nekni nettenququl seg zik, yeshel fell-aɣ dakken a ɣ-yeddem waḍu-nsen. Ass-a Isalafiyen bdan ttbeddilen udem i tmetti-nneɣ taqbaylit akken i t-beddlen anda nniḍen! Kecmen mačči kan anda keččmen waman n luḍu. Seddayen timetti akken bɣan.
Reṣṣan tiktiwin tiwahabiyin deg watṭas n YeQbayliyen, di teswiɛt anda Agellid n Sɛudi Muḥemmed Ben Salman yebda afras di twahabit-nnsen, ma d wid nneɣ ass-a i s-d stufan a s-bnun lsas. Ulac taluft i yeǧgan. Snulfan-d tamḍelt tajdiṭ, zwaǧ ajdid, rran llebsa tafɣanit neɣ taɛrabt d ccan, tutlayt taɛrabt teqqel d zzux… S kra yellan n Tferka Ugafa rran-t d leḥram neɣ d aweɛni. Lḥasun akka i tḍerru d yegduden ur nesɛi awanek win akken ara sen-yegren leɛnaya.
Anda teẓẓa tneslemt acḥal n leqrun-aya abrid ar tisenselmit d aslaf kan, yeshel waggaḍ, d tiqenṭert kan ara tzegreḍ. Nettwali yal ass acerrig amek i yettimɣur. IQbayliyen, IRifiyen… zeggren ar tisenselmit. Yal ass yettnerni umur n isenselmen, ikkes-asen ukukru. Ma d nekni nekukra a ɣ-rren azekka d aẓekka, nettawi kan lewhi s wallen! Tuɛer tyita mi ara d- tekk seg wayla-k, tiyita ar weɛrur ur tesɛi lemneɛ.
Abrid-a i d wwin akka, iban anda yessuffuɣ. A ɣ-rnun ar yegduden i d-yezzin i yil Agrakal, yeqqim-d ala yisem-nsen. Negren, yal wa d acu i d sebba. Ma d nekni iban d asɛurbeb d tisenselmit ara yeglun yes-neɣ.
Acku iɛeggalen-is bdan ttalin takeddant takeddant, ur d-yeqqim waṭas akken ad d-awḍen miḥlal. Ur xuṣṣen di kra, adabu n Lezzayer yettak-asen afud, dduklen gren-as irebbi i tegmat, ur d yeqqim ara xilla ad gren taccuyt lwaḥid, d nekni i d-imensi-nsen.
Isenselmen beddlen-as udem i tmetti-nneɣ. Acku afrag i s-nexdem yehruri, faqqen yesɛa iɣisi. Akken i s-qqaren: tareggeɣt seg-wen ay isɣaren. Ad twehmeḍ amek i nella d wamek i neqqel! Amek akka Leqbayel i yeṭṭfen tasawent i irebraben isenselmen deg yiseggasen n ttesɛin, anda akken ttafgen iqerray am yiḍ am uzal, ur ugaden ara, qumṛen-ten, ass-a, beddlen, gren-as irebbi i tsertit-nsen!
Timetti taqbaylit am tid i s-d yezzin, a tent-yawi uḥemmal n tisenselmit. Isax-d ɣef yal tamdint, yekcem yal taddart, yewweḍ yal tawacult. Ulac amgired gar lǧameɛ d berra, ameslay ala ɣef leḥlal d leḥram. Tiktiwin iwumi ara tselleḍ d timeqqranin, snernayent di tmusni. Hatenta-d tid i imucaɛen : amek ma ad ǧǧen acamar d cclaɣem neɣ ad kksen cclaɣem ad ǧǧen acamar. Aserwal ma ad d-yaweḍ ar tewleẓẓit neɣ xaṭi.
Anda ara d-aɣen lemsek ajdid. Ma d lḥijab dayen ifuk fell-as umeslay, i ilaqen ad ibin seg tmeṭṭut, ma tetteffeɣ, ala udem-is, qrib ad d-inin ala allen-is… Ad twehmeḍ amek i nteddu ar deffir! Iwahabiyen di Sɛudi bdan ttakin-d, ṭṭfen abrid yessuffuɣen, gezmen-tt di rray tisenselmit tesderɣil, tettarra ar deffir. Ma d wid-nneɣ tura i yettqebbilen ar ɣur-s, ṭṭfen-tt s ccuq. Ttɛennin yal ass akken ad kkin di Lxalifa ara d-yawḍen! Reffden urawen-nsen ar igenni akken ad-yaweḍ Lmehdi amsellek, ugaɣ ran ad d-uɣalen am Ifaṭimiyen. Anwa i d abrid ay abrid! Amek ara nexdem i uḥemmal-a i qrib ad d-yawḍen ar txennaqt? Ma nefka mayna amek ara ɣ-teḍru ?
Igduden i d yezzin i yil Agrakal tuget deg-sen sɛan awanek ara d-igen agadir i uḥemmal n tisenselmit. Sɛan allalen s wacu ara t-qablen am tesdawiyin, aggagen, taɣamsa, idrimen, ula d iɣil zemren-as.
Tawaɣit d nekni, ifassen d ilmawen, ulac tadrimt ulac iɣil, ulac amḥaddi… Maɛna akken qqaren imezwura-nneɣ : ur d-yettak lehlak alama yefka-d sellak. Nesɛa ttawil ula d nekni. Ahat ttawil-a ad ibin i kra meẓẓiy neɣ lewjeh-is ur yessawaḍ ara ar lebɛid. Maca ɣas meẓẓiy yezmer a ɣ-d isellek. A ɣ-d yekkes seg tuccar n isenselmen. Ttawil-a gar ifassen-nneɣ i yella, yerna ur yeɛriq i yiwen.
Isenselmen nessen-iten, ula d nutni sɛan iɣisi. Tiyita i ttagaden d tinna mi ara ten-tewḍeḍ s wayla-nsen, s ddin ay ssexdamen. Ihi ttawil d wa: a sen-weddef tineslemt taṣufit i yellan seg leqren wis tmenṭac di tmetti taqbaylit. Tinna akken i yesxedmen imezwura-nneɣ uqbel tasertit di ddin i d yebdan ɣur-neɣ seg yiseggasen n sebɛin, i d yeffɣen ɛinani deg yiseggasen n ttesɛin. Tineslemt-a n Leqbayel tettwassen s yisem tareḥmanit. Mazal-itt tedder.
Llan akka kra tura seg wid-nneɣ mi ara-d nebder isem-a n treḥmanit, yal wa ad yeṭṭef aqerruy-is, ad yerwel, ad yewhem. A k-d yini amek akka, a qessam n lazraq, medden teddun ar zzat nekni mazal nessaram ad d-nessekfel tiqdimin yeqqnen ar ddin, ar tid yerkan! A k-t-id yini s tuzert n wudem, timɛemmeṛt n zik neɣ n tura d yiwet-is, ccix n lǧameɛ n zik neɣ n tura d yiwen-is, yak di yiwet n tala yakk i d ttagmen, yak ma d Leqran d yiwen ?
Aya tella deg-s cwiṭ n tidet, maca amazun akken ur zrin ara yak yal timetti tuḥwaj ddin. Askasi i izemren ad d-yili: anta timetti, anwa ddin, amek ara yettwasemres, iswi n ddin di tmetti… Nessexlaḍ timsal gar wemdan i izemren ad yidir mebla ma yumen akked tmetti s umata. Yerna a wi yufan wid akka iwumi yeḥṣel wexlul di lɣiḍa a ɣ-d afen tifrat.
Neẓra yakk timetti taqbaylit acḥal n leqrun-aya mi terra ddhen-is ar ddin, mačči ass-a ara t-terr di ṭṭerf. Timetti n wass-a yak nettwali merra yenta yicc-is di ddin n lislam. Yeqqim-d kan d acu ara nexdem akken ur tettruḥ ara srid ar tisenselmit. Ihi i wakken ur tettarra ara targa ar tisenselmit ad nuɣal ar webrid i ḍeffren imezwura-nneɣ n lqern wis tmenṭac. Imiren-nni Leqbayel wwin-d amaynut.
Amaynut d abrid i d yewwi Ɛebderreḥman Ugectul i yettwasnen s yisem n Ɛebderraḥman Bu Qebṛin, d wid akk i d-yernan deffir-s. Lislam i yesxedmen imiren d aṣufi yemgared ɣef lislam i yessexdamen di temnaḍin nniḍen. Tikti tamezwarut n treḥmanit tebna ɣef yedles n Leqbayel. D taqbaylit i yezwaren.
D taqbaylit i d tigejdit n tmetti. Tṭfen di tsirin n Leqbayel, ur nkiṛen ara tameslayt-nsen, ur d wwiten ara deg yiɛessasen-nsen i d yekkan seg ugama, yal taɣawsa tesɛa azal-is. D tajmeɛt i iferrun timsal-nsen. Ayen ara-d yasen d aberrani ma yelha a t-awin ma dirit a t-rren ansi yebɣu yekk-d, ur d-ikeččem timetti. Imdebbren ttbeddayen-d s tefranin, win yeccḍen ad yettwikkes.
Ddin-nsen fessus, ma yella ɣef win i d yusa ẓẓay ad yaɣ abrid nniḍen… anect-a di Fransa gan-as isem d lsas deg useggas 1905, qqaren-as: La laïcité. Ar imezwura-nneɣ tikti-ayi tella tettwasemras d acu ur s-fkin ara kan isem. Akka i tedda tmurt n Leqbayel s treḥmanit azal n leqren d uzgen.
Ass-a timetti n Leqbayel tbeddel. Tareḥmanit n leqren wis tmenṭac ahat ur twulem ara di kullec, yewwi-d a tt-nerr d tatrart. Anda txus a tt-nleqqem. A neqqim d Leqbayel d Imaziɣen n Tferka Ugafa, yekkin, ara yekkin deg yil Agrakal, ur nqebbel a nili d irbiben ɣef yiwen. Ugaɣ ala abrid-a ara yesxerben tirga i isenselmen. A sen-neqqel d tiẓẓit di tgerjumt-nsen.
Iwwi-d fell-aɣ a nkemmel a nebnu timetti-nneɣ ɣef teqbaylit s teqbaylit ugar n leqren wis tmenṭac. Ma yella di tallit-nni n Ugectul neɣ n Ccix Aḥeddad aselmed yella-d s taɛrabt tura ad yili s teqbaylit, yerna d nettat ara yilin d ajgu alemmas n uselmed. Tideyaniyin nniḍen ad d-ilint, d azref i yal amdan ad yamen s tin yebɣa neɣ ur yettamen ara yakk yes-sent. S kra n tmesgida ara yilin, d tineslemt, d tamasiḥit… ad teɛmer-itt teqbaylit d nettat ara yettwiqeddsen.
Liman deg wul, mačči d asexdem n tasertit deg ddin. Ass-a ilaq a nernu isem n tlayisitit (alayiki) ar umawal-nneɣ mebla akukru. Izerfan n tmeṭṭut d wergaz ur ttemgaraden ad ilin d yiwen-nsen.
Ulac miḥyaf di tmetti. Tilelliyin akken ma llant d tamurt n Leqbayel ara yuɣalen d axxam-nsent. Ahat s wakka ara nerr lebla n tisenselmit berra i wemnaṛ. Iḍul s anda ara nruḥ, meɛna iḍul daɣen s wansi i d nekka.
Farid Benmokhtar
Aselmad n tutlayt d yedles amazigh di tesdawit Paris VIII
« ma tebɣa tudert iwwi-d fell-as ad tefren seg wayen i tt-id yettawḍen »; illa w-anect-a, maca ag ferrnen d wid is3an ifadden frin, serrhen.
Ma yella twalam, seg asmi twaqqnen ifadden-negh (seg iseggasen 1850 – 1870), tucta 3emmal trennu tettnernu. Fihel ma nvedredd taksert nugh seg 62 ar ass-a.
Zik tajma3t, tafamilt, imusnawen, … ulama d tafellaht – tadamsa – d nutni ig-refden tamurt; d nutni ig-fernen a-y-ilhan seg dir. Seg asmi ighli zzarv, yal t-agvayli-t itt-3ummu akken yufa, negh akken issen.
Aghvel negh d « la souverainté » i nesruh. Tifrat attan deg souveraineté. Ma yella tefkitt mmik/illik i wemcum ad tirebbi, ad tissgher, ivan lhal ad tid-ireebi mgal-ik. Skud ur nes3’ara rray ghef ayen igh-icqan, tikli gher deffir ad tkemmel.
Tineslemt d nger.
Tineslemt tneq i Teqvaylit.
Tineslemt tneq kra ilan maĉi am netat …
Is debwi d … varu.
Vivement l’indépendance de notre Kabylie !
Lavage de cerveaux et création de cauchemards pour les pauvres enfants !
Savent ils que même dans le pays ou Mohamed est né, le pays de la kaaba, ils ne font pas de telles sottises ?
Savent ils que l’Arabie Saoudite est en train d’embrasser les sciences et les technologies de pointe et veut rattraper le temps perdu ?
Mais ces bambins ne sont pas leurs filles et leurs fils qui étudient soit a l’étranger ou au lycée francais d’alger.