Site icon Le Matin d'Algérie

Tuɣalin ar likul di 2022 : tagnizit s wazal-is ma d tamaziɣt-nni… argut

Ecole algérienne

Fukken imuras, tfuk tukksa n lxiq. Abrid yenǧer i warrac d yiselmaden ar welmud, abrid yewseɛ yettawi ar uɣerbaz. D aɣerbaz i d yettaken tafat i tmetti, d tala n tamusni.

Anda i terbeḥ, aɣerbaz yesnernay di ccan n wemdan, yeskaray-d amdan, amdan uzekka, i leddi-yas allen, yettawi-t anda yelha, anda ideg ixus yettak-as-d tifrat. Dinna ara yelmed tameslayt-is s telqay, amezruy-is n tidett, tussniwin…  Ma d anda i tezleg am Lezzayer d tid i tt-yecban aɣerbaz d amkan kan, d isem kan, din i yesɣaray ccix n lkanun.

Am yal aseggas, am yal tuɣalin ar likul tesmektay-aɣ-d d akken ur newwi ur nerri, d akken tettwakkes-aɣ tmurt, d akken tameslayt d yedles-nneɣ ur swin ara, ur sɛin ara amkan, d akken nbubb azaglu… wid i ifaqqen i waya helken yir lehlak, uɣen-tt mkemda, ur zmiren i iqqiḥ dɣa ttkemmilen ibibbi! Wid ur nfaq neɣ rran iman-nsen ur ẓrin, kkaten nneḥ, ttaysen melmi ara-d fakken imuras, ttmagaren tuɣalin ar uɣerbaz am wayyur n lɛid, bɣan dderya-nsen ahat ad d telmed kra. Ma ulac likul yelhan zemren a ten-awin alama d ICinwaten,  akka i t-ɣran. Amek ih, yak leɛtab ur yettneḥsab.

S kra n win yelluẓen neɣ yettwaḥeqqren di ddunit-a tamcumt ala aɣerbaz i s-d yettbinnen d imal, d azekka yessefraḥen, ittekkes ddel. Leqbayel am yemdanen-a, akka i igan ḥemmlen taɣuri awi-d kan ad ɣren. Ɣran-tent yakk, ulac aɣerbaz i kerhen ula d win akken i ten-yerran d Icerqiyen gan-as ccan, zuxxen yes-s. Ulac tallit ideg ur d ffkin ara imusnawen, maɛna i tmusniwin tijenṭaḍin i d lhan. Leqbayel, ugaɣ ar tura, kerhen kan lakul ara yilin-nnsen, ttkukrun-t! Tikwal yezmer ad d tesleḍ deg yimi n wid yesfuǧǧuɣen : “Ma imeqqi-d wejgu deg umagraman! Taqbaylit… taqbaylit daɣen kečč… Ɣret s tṛumit ad teqqlem d imusnawen”.

Ur ẓrin ara mačči di tutlayt i teqqim ! “Ɣret s taɛrabt d abrid yettawin ar lǧennet qbala, yerna d tutlayt-is!” Hemm amzun yella win i d yeqqlen s ttbut, maɛna amen tessusmeḍ! Akka i tḍerru d win iwumi yettwakkes wayla, yumen d akken lxir yettas-d ar wiyiḍ.

Di yal tuɣalin ar uɣerbaz, i yettɣiḍen  d Aqbayli,  mazal-it yenwa tameslayt-is ad taɣ amkan di likul n Lezzayer n wass-a, di Lezzayer ukaskiḍ i tt-yebnan ɣef lsas n taɛrabt d tinneslemt i d teǧǧa tarbaɛt n Benbadis yemɣin am inijel! Teẓẓun, ttleqqimen-as taɛrabt netta yenwa ad d tefk taqbaylit. Assirem yesɛa tilisa a winnat! Aki d yiman-ik.

Amek a lɛaǧaba, tutlayt yettwaselmaden 27 iseggasen-aya, ur yelli i s-d iṣaḥen, ur yelli wafud i s-d terna Lezzayer taɛrabt, s kra i s-d tefka s ufus ayeffus tekkes-as-t s ufus azelmaḍ. Ur s-bɣin ur s-beqqun lxir, ar ass-a mazal kra umnen d akkken yettak-d wezrem taqemmuct! Tekcem teqbaylit s wesquḍer ar uɣerbaz di 1995 mazal-itt akken tuḍen, nugad ad tekref.

Cwi kan arraw-is i d tesker s lqella d lɛella bedden ɣur-s, rnan-as di ccan yerna deg wulac. Ula d ulac-nni ceqqcaren deg-s, bɣan a sen-t ssifgen. Tedder seg wugur ar wayeḍ, wissen ma ad tdum tezmert-is. Ar melmi?

Tettɣiḍ teqbaylit, ɣas tecbeḥ am tezyiwin-is, tbedd am ugeṭṭum n ṛṛemman,  maɛna txus di zzher am warraw-is.

Teqqel di rrif, teččeḥ! Wwin-as-d takna tis tlata. Ur qniɛen ara di taɛrabt d tefransist  rnan-d tagnizit,  gar-aneɣ d ɛecra iseggasen ad rnun tacinwat d tis rebɛa, d wa i d lqanun, rebɛa. Ur teččiḥ ara ɣef tegnizit i d yernan  d takna, acku si zik taqbaylit tennum aya,  tettemlili d tutlayin-nniḍen,  terḍel-d tefka-yasent ula d nettat, di ddunit akka yiwen ur yessekfa iman-is.

Teẓra aɣbel mačči di tegnizit i yella. Teččeḥ mi tettwali deg mmi-s d aqcic yesɛa setta iseggasen, d axalaf, tettwali deg-s ttleqqimen-t s taɛrabt, akken  a s-t kksen, a t-rebbin akken a s-d yuɣal d axsim neɣ d aɛdaw akkya! Teččeḥ ad yelmed mmi-s tafransit uqbel taqbaylit.

Teččeḥ axaṭer ass-a rran lewhi-nsen ar tegnizit, azekka wissen anta! Teḥṣa mmi-s, n teqbaylit, alama qrib a s-d mɣin cclaɣem ara-d iẓer aselmad n teqbaylit, ula d win wissen ma yella, ifuqqed! Ifuqqed, axaṭer a k-qqaren ulac tadrimt akken ad nessexdem s kra n win yeɣran taqbaylit, ma d takna tis tlata, tagnizit, aɣbel ur yelli, tella tedrimt, awi-d anwa ara-d yasen, a s-tiniḍ d Agellid Charles III i d yelhan yid-s.

Ula d timura yekkan deg wegraw n Commonwealth ur tewḥil ara deg-sent tmellalt akka i tewḥel deg Lezzayer!  Nwan s tegnizit ara-d rren agelzim s axxam. Teččeḥ teqbaylit mi tettwali deg warraw-is qeblen azaglu, takniwin; mi qeblen rran-tt di rrif, txessi.

D yir ddunit mi ara tettwaliḍ d arraw-ik i yezwaren fkan deg-k afus. Yuɛer mi ara-d kkaten deg-k wat wexxam yerna ad ttcekkiren zzat-k aberrani. Akken qqaren imezwura: At Ɛidel yurew-asen uzemmur nekni nesserbaḥ-asen ! Teɛya, teqqara-asen: zuxxet kan s wayen i yellan-nnwen. Teččeḥ, terfa ɣef warraw-is imi ugin ad xedmen aɣerbaz n teqbaylit s teqbaylit. Tugad ad temmet ur s-tḥedder i uɣerbaz n teqbaylit.

Aseggas-a neɣ wayeḍ, aɣerbaz ad yeldi, arrac ad uɣalen, tagnizit ad tili, a s-fken allalen am taɛrabt, axaṭer tagnizit d taɛrabt zdint akken ddunit, IGniziyen xelqen-d ula d Ssaɛudi, myufant, teɣli-d tayri gar-asent. Tagnizit ad tennerni. Lḥasun s kra n win yettheǧǧin tagnizit ad yexdem, ma ulac snen anda ara-d awin.

Ma d taqbaylit, ulac allalen, ulac tadrimt, llan iɣeblan, yella laɛtab, yella ccwal, maɛna cwi llan warraw-is n tidett, ur fkin ur ttaken deg-s afus. Ɣas iḍul, yessawen, webrid n teqbaylit maɛna  a naweḍ.

Farid Benmokhtar

Aselmad di tesdawit Paris VIII          

Quitter la version mobile