27 avril 2024
spot_img
AccueilPolitiqueTuɣalin ar likul di 2022 : tagnizit s wazal-is ma d tamaziɣt-nni…...

Tuɣalin ar likul di 2022 : tagnizit s wazal-is ma d tamaziɣt-nni… argut

Ecole algérienne

Fukken imuras, tfuk tukksa n lxiq. Abrid yenǧer i warrac d yiselmaden ar welmud, abrid yewseɛ yettawi ar uɣerbaz. D aɣerbaz i d yettaken tafat i tmetti, d tala n tamusni.

Anda i terbeḥ, aɣerbaz yesnernay di ccan n wemdan, yeskaray-d amdan, amdan uzekka, i leddi-yas allen, yettawi-t anda yelha, anda ideg ixus yettak-as-d tifrat. Dinna ara yelmed tameslayt-is s telqay, amezruy-is n tidett, tussniwin…  Ma d anda i tezleg am Lezzayer d tid i tt-yecban aɣerbaz d amkan kan, d isem kan, din i yesɣaray ccix n lkanun.

Am yal aseggas, am yal tuɣalin ar likul tesmektay-aɣ-d d akken ur newwi ur nerri, d akken tettwakkes-aɣ tmurt, d akken tameslayt d yedles-nneɣ ur swin ara, ur sɛin ara amkan, d akken nbubb azaglu… wid i ifaqqen i waya helken yir lehlak, uɣen-tt mkemda, ur zmiren i iqqiḥ dɣa ttkemmilen ibibbi! Wid ur nfaq neɣ rran iman-nsen ur ẓrin, kkaten nneḥ, ttaysen melmi ara-d fakken imuras, ttmagaren tuɣalin ar uɣerbaz am wayyur n lɛid, bɣan dderya-nsen ahat ad d telmed kra. Ma ulac likul yelhan zemren a ten-awin alama d ICinwaten,  akka i t-ɣran. Amek ih, yak leɛtab ur yettneḥsab.

S kra n win yelluẓen neɣ yettwaḥeqqren di ddunit-a tamcumt ala aɣerbaz i s-d yettbinnen d imal, d azekka yessefraḥen, ittekkes ddel. Leqbayel am yemdanen-a, akka i igan ḥemmlen taɣuri awi-d kan ad ɣren. Ɣran-tent yakk, ulac aɣerbaz i kerhen ula d win akken i ten-yerran d Icerqiyen gan-as ccan, zuxxen yes-s. Ulac tallit ideg ur d ffkin ara imusnawen, maɛna i tmusniwin tijenṭaḍin i d lhan. Leqbayel, ugaɣ ar tura, kerhen kan lakul ara yilin-nnsen, ttkukrun-t! Tikwal yezmer ad d tesleḍ deg yimi n wid yesfuǧǧuɣen : “Ma imeqqi-d wejgu deg umagraman! Taqbaylit… taqbaylit daɣen kečč… Ɣret s tṛumit ad teqqlem d imusnawen”.

- Advertisement -

Ur ẓrin ara mačči di tutlayt i teqqim ! “Ɣret s taɛrabt d abrid yettawin ar lǧennet qbala, yerna d tutlayt-is!” Hemm amzun yella win i d yeqqlen s ttbut, maɛna amen tessusmeḍ! Akka i tḍerru d win iwumi yettwakkes wayla, yumen d akken lxir yettas-d ar wiyiḍ.

Di yal tuɣalin ar uɣerbaz, i yettɣiḍen  d Aqbayli,  mazal-it yenwa tameslayt-is ad taɣ amkan di likul n Lezzayer n wass-a, di Lezzayer ukaskiḍ i tt-yebnan ɣef lsas n taɛrabt d tinneslemt i d teǧǧa tarbaɛt n Benbadis yemɣin am inijel! Teẓẓun, ttleqqimen-as taɛrabt netta yenwa ad d tefk taqbaylit. Assirem yesɛa tilisa a winnat! Aki d yiman-ik.

Amek a lɛaǧaba, tutlayt yettwaselmaden 27 iseggasen-aya, ur yelli i s-d iṣaḥen, ur yelli wafud i s-d terna Lezzayer taɛrabt, s kra i s-d tefka s ufus ayeffus tekkes-as-t s ufus azelmaḍ. Ur s-bɣin ur s-beqqun lxir, ar ass-a mazal kra umnen d akkken yettak-d wezrem taqemmuct! Tekcem teqbaylit s wesquḍer ar uɣerbaz di 1995 mazal-itt akken tuḍen, nugad ad tekref.

Cwi kan arraw-is i d tesker s lqella d lɛella bedden ɣur-s, rnan-as di ccan yerna deg wulac. Ula d ulac-nni ceqqcaren deg-s, bɣan a sen-t ssifgen. Tedder seg wugur ar wayeḍ, wissen ma ad tdum tezmert-is. Ar melmi?

Tettɣiḍ teqbaylit, ɣas tecbeḥ am tezyiwin-is, tbedd am ugeṭṭum n ṛṛemman,  maɛna txus di zzher am warraw-is.

Teqqel di rrif, teččeḥ! Wwin-as-d takna tis tlata. Ur qniɛen ara di taɛrabt d tefransist  rnan-d tagnizit,  gar-aneɣ d ɛecra iseggasen ad rnun tacinwat d tis rebɛa, d wa i d lqanun, rebɛa. Ur teččiḥ ara ɣef tegnizit i d yernan  d takna, acku si zik taqbaylit tennum aya,  tettemlili d tutlayin-nniḍen,  terḍel-d tefka-yasent ula d nettat, di ddunit akka yiwen ur yessekfa iman-is.

Teẓra aɣbel mačči di tegnizit i yella. Teččeḥ mi tettwali deg mmi-s d aqcic yesɛa setta iseggasen, d axalaf, tettwali deg-s ttleqqimen-t s taɛrabt, akken  a s-t kksen, a t-rebbin akken a s-d yuɣal d axsim neɣ d aɛdaw akkya! Teččeḥ ad yelmed mmi-s tafransit uqbel taqbaylit.

Teččeḥ axaṭer ass-a rran lewhi-nsen ar tegnizit, azekka wissen anta! Teḥṣa mmi-s, n teqbaylit, alama qrib a s-d mɣin cclaɣem ara-d iẓer aselmad n teqbaylit, ula d win wissen ma yella, ifuqqed! Ifuqqed, axaṭer a k-qqaren ulac tadrimt akken ad nessexdem s kra n win yeɣran taqbaylit, ma d takna tis tlata, tagnizit, aɣbel ur yelli, tella tedrimt, awi-d anwa ara-d yasen, a s-tiniḍ d Agellid Charles III i d yelhan yid-s.

Ula d timura yekkan deg wegraw n Commonwealth ur tewḥil ara deg-sent tmellalt akka i tewḥel deg Lezzayer!  Nwan s tegnizit ara-d rren agelzim s axxam. Teččeḥ teqbaylit mi tettwali deg warraw-is qeblen azaglu, takniwin; mi qeblen rran-tt di rrif, txessi.

D yir ddunit mi ara tettwaliḍ d arraw-ik i yezwaren fkan deg-k afus. Yuɛer mi ara-d kkaten deg-k wat wexxam yerna ad ttcekkiren zzat-k aberrani. Akken qqaren imezwura: At Ɛidel yurew-asen uzemmur nekni nesserbaḥ-asen ! Teɛya, teqqara-asen: zuxxet kan s wayen i yellan-nnwen. Teččeḥ, terfa ɣef warraw-is imi ugin ad xedmen aɣerbaz n teqbaylit s teqbaylit. Tugad ad temmet ur s-tḥedder i uɣerbaz n teqbaylit.

Aseggas-a neɣ wayeḍ, aɣerbaz ad yeldi, arrac ad uɣalen, tagnizit ad tili, a s-fken allalen am taɛrabt, axaṭer tagnizit d taɛrabt zdint akken ddunit, IGniziyen xelqen-d ula d Ssaɛudi, myufant, teɣli-d tayri gar-asent. Tagnizit ad tennerni. Lḥasun s kra n win yettheǧǧin tagnizit ad yexdem, ma ulac snen anda ara-d awin.

Ma d taqbaylit, ulac allalen, ulac tadrimt, llan iɣeblan, yella laɛtab, yella ccwal, maɛna cwi llan warraw-is n tidett, ur fkin ur ttaken deg-s afus. Ɣas iḍul, yessawen, webrid n teqbaylit maɛna  a naweḍ.

Farid Benmokhtar

Aselmad di tesdawit Paris VIII          

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents