Tamawt : asarag yured akken ad isker di Tmesrit n Udlis Amaziɣ n At Wasif (30/04 ar 03/05/2025). Illa deg wahil n tmesrit : i wass n 01 maggu 2025, 11h30-13h.
Alɣu : Adlis n Mohammed Harbi (tudert deg iseɣ), d win i d-iffɣen sɣur Koukou Editions, ibedd zun d tagejdit n usarag-a. Koukou Editions ittwagdel/ittwakkes si Tmesrit n udlis, s lamer n uɣlif n yidles/ministère de la culture !
Ur izmir ad yili usarag-a di tmesrit ma ulac adlis n Mohammed Harbi, akken ad t-ẓren medden, ad t-aɣen ma bɣan, ad asen-t-buddeɣ di tmesrit.
Maca, asarag-a yura, ass-a ad iffeɣ nnig ‘’tlisa’’ i yas-d-iga uɣlif n tmurt n Lezzayer, ad yaweḍ yal yiwen/t anida ibɣu yili.
Taɣuri yelhan. !
Agbur :
- Tanagit : tamuɣli n Mohia deg iseggasen n 1970
- Tazwart
- Asuqqel d allal mgal nnger n tutlayt, n yidles
- Amezruy n usuqqel
- Tussna n usuqqel (la traductologie)
- Almad / asedwel deg unnar n usuqqel
- Asuqqel deg uẓeṭṭa n internet
- Tarmit n tsuqqilt n udlis « une vie debout » n Mohammed Harbi, Tudert deg iseɣ
- Asenfar : anwa asalu yufraren i tgemmi n tutlayt tamaziɣt ?
1. Tanagit n Mohia ɣef usuqqel ɣer tmaziɣt, seg wayen yuran yakan s tutlayin nniḍen.
Awal gar-anneɣ di tallit-nni n tnemmast n iseggasen 1970, mi d-issuffeɣ tamezgunt tamezwarut, « Llem-ik, ddu d uḍar-ik » (L’exception et la règle, n Bertold Brecht), illa-d ɣef tmara deg nella akken « ad nazzel, ad nɣiwel akken ad nesfaydi seg wayen illan yakan di tutlayin nniḍen… ad d-nagem akken nufa akken ad nefk afud i tutlayt-nneɣ… », zun ayen illan yakan deg yidles-nneɣ, mazal-it di tallit-nni n zman n zik (moyen âge), ur iddi akked wakud n wass-a. Zrin tura nnig 50 iseggasen si tallit-nni !
Mohia ufiɣ-t ass-nni yeskar tasuqqilt n yiwet teqsit n wunuɣ n teḍsa (bande dessinée) n win izegren idurar d isaffen akken ad irkeb di tmesrafegt ; taggara mi yewweḍ anafag, ifcel si yal taavit, iɣder-it yiḍes, igen. Teǧǧa-t tmesrafegt !
Din i neqqim i wawal.
Tamuɣli-nneɣ tella tebna ɣef tadullit/nécessité n tazzla (notion d’urgence) ; issefk ad nazzel, ad d-nejber ayen i nezmer ad t-nejber.
Tikta-nni timezwura taggara yebna-tent Mohia ɣer sdat, iseggem-itent di tadiwennit i d-iga di Tafsut Nu.10 ; awal-is yura akken illa, di tuttra tis snat i yas-ifka Hend Sadi (1).
Tarmit n Mohia (azal 30 iseggasen n tira d usuqqel) d yiwen wudem n ubrid n usuqqel, ildi-d tabburt tameqqrant i unekcum n tikta n umaḍal ɣer yidles-nneɣ.
D tarmit i d-ifkan udem n wayen akk senqaden medden : nekkni nella d imdanen s iḥulfan-nneɣ am yimdanen n yal tamurt n umaḍal. Tira tamaziɣt ikeccmen annar tettban-d tesdukel-aɣ ugar akked yemdanen-nni n yal tutlayt, n yal idles, n yal tamurt. Cenna, talsa yiwet i yellan, ɣas illa umgared akkin akka.
Tira-nni n Mohia d tasarut i yeldin tabburt, tin i yaɣ-iskecmen di tatrarit, ɣas abrid ɣezzif i tikli.
S tmuɣli-nni i yas-nedda i tira n usarag-a.
Tazwart
Asuqqel neẓra-t zun d tigentert i tmussni, si tutlayt ɣer tayeḍ, si tmurt ɣer tayeḍ.
Asarag-a nebna-t akken ad yili d tamsirt, ad yili zun d allal/outil i yal yiwen akken ad yili gar ifassen-is, d adlisfus/manuel am umezrag n « userdas n tira », akken azekka ad issihrew tilisa i yidles n tmurt-nneɣ.
Asarag-a ur illi d tamsirt tasdawant (un exposé universitaire) n tmussni tasemmaṭ, tin ara ikemnen i tillas, deg udlis, deg ugrab n tmussni takadimit !
Asuqqel, iga zun d tigentert akkin akka gar tutlayin, d assaɣ gar iɣerfan n umaḍal.
I sin wudmawen n usuqqel, asuqqel si tutlayt-nneɣ ɣer tutlayin nniḍen, akked usuqqel n tutlayin nniḍen ɣer tutlayt-nneɣ, tekksen ifergan i yettilin gar iɣerfan, wid-nni i sbedden imenɣiyen akked igelliden si leqrun d leqrun.
Asuqqel iga zun d assaɣ n tmussni i d-ikkan nnig tlisa i sbedden yemdanen akked iduba.
D abrid n yinig si tmurt ɣer tayeḍ, war ma yeffeɣ yiwen seg uxxam-is.
Ad nezwir seg wammud/lfayda n usuqqel i tutlayt, syin ad nekcem annar n tussna akked ilugan n usuqqel, yal tarrayt/méthode deg iteddu umsuqqel, taggara ad d-nefk tarmit-nneɣ di tsuqqilt n udlis « Une vie debout » n Mohammed Harbi, armi d-ilul gma-s i yuran s tmaziɣt, s uzwel « Tudert deg iseɣ » (2).
Ma nger tamawt ɣer wayen d-ikecmen ɣer tmaziɣt ar ass-a, si tutlayin nniḍen, ad naf drus i yellan, amzun mazal ur neddekwal akken ad nekker ad d-nagem seg wayen illan : kecmen-d yakan wungalen n Feraoun, Mammeri, Nabile Fares, tamezgunt n Mohamed Dib, ungalen n George Orwell, Hemingway, Camus… ulac nnig 20 n yedlisen !
3. Asuqqel : d arekkel mgal nnger n tutlayt, n yidles.
Tabadut/définition ittwassnen teqqim kan di tzegra si tutlayt ɣer tayeḍ, seg yidles ɣer wayeḍ, neɣ tikkal si tallit ɣer tayeḍ, d allal i tikli n isallen akked tikta :
« La traduction est le fait de faire passer un texte rédigé dans une langue (« langue source », ou « langue de départ ») dans une autre langue (« langue cible », ou « langue d’arrivée »). Elle met en relation au moins deux langues et deux cultures, et parfois deux époques (périodes historiques) ».
Tabadut-a i nufa tura, nettat tebna ɣef tmuɣli : zun tutlayin-nni msadant, neɣ mqaranent, yiwen wazal-nsent, amedya n teglizit-tafransit, talmanit-tarusit, atg… maca, d ayen ur nelli gar yiwet tutlayt ‘’tameqqrant’’ n tɣerma, n usekkil, am teglizit, akked tutlayt i d-iffɣen iḍelli kan si timawit, am tutlayt tamaziɣt.
Ammud n usuqqel si tutlayt ɣer tayeḍ :
Mačči yiwen wudem i yellan :
- Tanegmert seg yidles akked tmussni n timetti nniḍen,
- Tussna n tira ur nelli di tutlayin nniḍen (tuddsa akked tatiknikt di tira)
- Tarmit di tgemmi n tutlayt
- Tamuɣli n war wafrag di tissas n yemdanen, liman, asugen, …
Asuqqel iteldi tibbura i tmurt : Amedya n wungal amsaltu (polar) n Island
Tamurt n Island deg-s 400 000 imezdaɣ, tutlayt-nsen isem-is islenska (nura-t tislandit).
Llan 3 yimyura yettwassnen ugar, ttarun ungalen s tutlayt-nsen ; tira-nsen tessuqqel-d yal tikkelt ɣer tefransit akked tutlayin nniḍen.
Ass-a, imsiẓrigen/éditeurs n Fransa d tazzla anwa ad ten-id-issuffɣen, acku ccan-nsen simal yettimɣur ; mačči d yiwen warraz i wwin di yal timsizzelt.
Imeɣriyen simal ttnadin fell-asen akken ad afen deg-sen tidyanin n tmurt ur ssinen, anida llan yemẓiwen, tiwkilin akked trolls yeccirriwen aglim.
Taɣuri n yedlisen-nni simal tesselqaḍ imdanen akken ad rezfen ɣer Island, ad issinen tamurt-nni, akken ad afen ismawen n tmurt-nni, imukan i yasen-d-gelmen yimyura, timucuha yeffren deg ugama ur nettwassen…
Maca, ccbaḥa n tmurt-nni d amur kan, d tin iwumi rnan ccan ugar yimyura s tmussni di tira, tuddsa n tegnatin, tuffra d usentel, targagayt n wayen ur nettwabder ur ngi udem.
D tawla-nni iwumi d-ufan udem yimura n Island, suffɣen-d tutlayt-nsen seg usemmiḍ n ugafa akked tayant/solitude n ugris akked ideflawen…
Tanagit n yiwen umsuqqel (si teslandit ɣer tefransit) :
« Ahil-iw n usuqqel iččur akka ar sin iseggasen (mon planning de traduction est plein pour deux ans) ! », (RFI, tuber 2024).
4. Amezruy n usuqqel neɣ asuqel deg umezruy.
Iɣerfan i yefkan azal i usuqqel gan-t zun d amrig/arme : Irumyen/Romains gemren-d seg yidles n Grik (Tagrikit), Iaâbbasiyen/Abbassides gemren-d si tafersit , idda usuqqel akked userǧen di tmussni akked umezruy.
Seg umezruy akbur, di yal tadyant n ṭṭrad n tmurt ikecmen tamurt nniḍen, tettili-d temsizzelt, deffir tallit n ijenwiyen d ibeckiḍen, akken tamurt ikecmen ad tarez tamussni yellan din. Yal amkan ideg llan yedlisen (tamesgida, tazawit n uselmed, tizeɣwa n udabu,…) iserdasen ad sersen iman-nsen din.
Imenɣiyen n tmura n China akked Japan,
Ifersiyen akked Waâraben,
Iaâbbasiyen akked Umeyyaden ikecmen timura nniḍen di yal ṭṭrad n tinneslemt
Ruman ikecmen tamurt n Grik,
Iɛutmaniyen (Ottoman) iṭṭfen timura n Wagmuḍ aârab…
Mi tezri tallit n imenɣi, ad tenti tallit n uneḥḥel n tmussni n tmurt-nni. Amrig ameqqran d asuqqel akken ad d-skemcen ayen illan d tamussni ɣer tutlayt-nsen.
Aserǧen n umezruy s wallal n usuqqel
Di yal tadyant n temhersa, amahil n usuqqel ur ittɣimi di talast n usuqqel.
Asekkak d userǧen ttaɣen amkan akken ad arun amezruy akken ran, ad suqqlen akken ran. Ayen ufan din ad ibeddel udem. Zun asuqqel iddukel akked userǧen, d yiwen.
Amedya n ixalifen iaâbbasiyen deg wagmuḍ n Surya yettwassen ; nutni smeɣren tiwizi akken ad d-snulfun amezruy ineslem ur nelli (« la fabrique de l’histoire »).
llan imedyaten nniḍen, gten.
Ass-a, tamurt n Russia tekkat ad d-tesnulfu « aẓar n umezruy arusi di tmurt n Ukrainia », zun d akal n uẓar amezwaru n Russia… akken ad tt-tekcem !
S yedlisen-nni iserǧen i sselmaden imeẓyanen deg uɣerbaz, akken ad ten-rebbin i ṭṭrad n uzekka.
Tawaɣit n temkarḍit n Aleksandria
Tadyant n temkardit n Aleksandria, di tmurt n Maser, tettwassen. D igiman n idlisen n yidles agriki i tečča tmest, negren ur suqqlen.
Ar ass-a mazal amjaddel ur ifri : « anwa i yesserɣen tamkarḍit di tazwara n umezruy ? ».
Maca, amur ameqqran n imyura fran, tawaɣit tekka-d seg unekcum n Waâraben ɣer Maser di 640. Mi kecmen kan, Ɛamr Ibn al-Ɛas, jiniral n iserdasen aâraben, issuter i Ɛumar Ibn Xaṭṭab, lxalif n Beɣdad, inna-yas, neɣ yura-yas :
– Acu ara neg s yedlisen akk illan da ?
Irra-yas-d Ɛumar Ibn Xaṭṭab :
– Illa Leqran ?
– Ulac Leqran ! I yas-irra Ɛamr Ibn al-Ɛas,
Din, inna Ɛumer Ibn Xaṭṭab,
– Ihi senker-as timest, alamma yedwel d iɣed !
Tenger tmussni n leqrun d leqrun n yidles agriki akked win n Maser, ur d-issuqqel ɣer taârabt. Di kra n iseggasen, tamurt n Maser tedwel d tamurt taârabt deg yiles.
Asuqqel ibedd d yiwen gar ifadden n tedyanin gar tmura si leqrun imezwura.
5. Tussna n usuqqel : la traductologie.
Asuqqel si tutlayt ɣer tayeḍ, di yal annar (tasekla, taɣdemt, tadiplomasit, tatiknikt, tadamsa, taɣamsa, tussna,…), iṭṭef amkan, d amahil s timmad-is, d tussna n traductologie. Am yal amahil, llan ilugan-is, illa yal asaḍuf i yas-ibnan tilisa, am norme ISO, norme NF…
Tazegra seg uḍris amezwaru ɣer tsuqqilt-is s tutlayt nniḍen ur izmir ad yili d tawleft/ttwira awal ɣer wawal.
Tamuɣli-nni tekkes si zik n zik. Ass-a, d anamek n tikta seg uḍris ɣer wayeḍ i d tagejdit, mačči d aqran n usekkil ɣer wayeḍ. Mačči yiwet tbadut i yellan akken ad tessers tigejda n usuqqel.
Ccert illan di tigawt n usuqqel si tutlayt ɣer tayeḍ, nezmer ad t-naru seg wayen d-ikkan si leqrun imezwura : « kra ur itekkes, kra ur d-irennu ». issefk amsuqqel ad iqqim kan deg wayen illan, deg wayen yuran.
Ilugan n usuqqel gten, mačči yiwen i yellan :
- Tira n tsuqqilt ad tili tebrez, tedda akked tjerrumt akken iwata, akken yal yiwen ad ifhem ayen yuran, ɣas mačči d idles-is netta,
- Amsuqqel d tamara ad yili yessen tutlayt n tsuqqilt, ad tili d tin n tyemmat-is,
- Issefk amsuqqel ad yissin akkin i wennar n tutlayt, ad yissin ad yaru akken iwata (ad yili d amaru) s tutlayin-nni,
- Deg inurar nniḍen, issefk amsuqqel ad yili yeɣra di tussna-nni (tatiknikt, tujjya, azref …)
- Ɣas simal ttnulfun-d wallalen n tfurmatikt s tgemmi n IA (tigzi n tmacint/intelligence artificielle) deg unnar n usuqqel, maca ar ass-a d imdanen i d imsuqqlen deg unnar n tsekla, azref akked wayen illan d tamussni talsant.
Tisuraf n usuqqel (processus de traduction).
Kraḍ n tsuraf illan deg ubrid n usuqqel :
- Amezwaru d tigzi/afham n uḍris (compréhension), anwa i d anamek n uḍris, acu ira ad d-yini umaru, anida iwehha wawal-is, anwi awalen i yefren i wawal-is, ayen iffren deg wawal-is (ayen issemɛen ur inni)… ;
- Wis sin d aqeccem (déverbalisation) : tukksa/tatut n wawalen akken ad d-iqqim unamek ; « amdan ad yeǧǧ kan deg wadmeɣ-is azal n tira-nni, war awalen akked tiwinas i ten-ibubben ; ɣas ad d-teqqim talɣa n wamek i yebna wawal s umata ;
- Tira s tutlayt tis snat (réexpression) : bennu n wawal s tutlayt-nni, tuɣalin ɣer uḍris amezwaru, ɣer wawalen-is, ɣer talɣa, zun d amsizzel i tifin n wawalen iwatan di tsuqqilt.
6. Almad / asedwel deg unnar n usuqqel
Ass-a di yal tamurt illa wahil n uselmed deg unnar n usuqqel. Di tesdawiyin i tkeccem simal tussna n usuqqel (Bachlor, Licence, Master…).
Di yal tamurt, akken tella tutlayt-is (neɣ tutlayin-is) akked tutlayin illan idisan-is, tbennu yal ahil iwatan, win ad d-ildin tibbura i yinelmaden d-iteffɣen d imarasen /diplômés.
Ma nger tamawt, d timura deg llant uget n tutlayin i yefkan azal ugar i ulmad deg unnar n usuqqel (Canada, Suisse, France, Belgique…).
Di tmurt n Lezzayer, illa ulmad n master n usuqel di tesdawit n Lezzayer (Institut de traduction, Alger 2, master MCIL), maca s tutlayin n taârabt – tafransit – taglizit.
Ulac almad s tutlayt tamaziɣt, di tmurt deg tamaziɣt d tutlayt taɣelnawt tunṣibt !
Sin iberdan imeqqranen ideg yettili umahil n usuqqel :
Asuqqel n yeḍrisen n teknikt (traduction technique) ; d amur ameqqran. Deg-s tira n udlisfus, asegzi n tikli n tmacint, agatu, aḍris n tussna… Di tsuqqilt teknikt, isem n umsuqqel ur ittaru ɣef uḍris i yura (war isem).
Asuqqel deg unnar n tsekla (traduction littéraire) ; uget n imsuqqlen zdin akked yemsiẓrigen (maisons d’éditions), neɣ d ilelliyen, xeddmen s lijara akka d wakka. Di tsuqqilt n udlis (ungal, tamedyazt, …), isem n umsuqqel ittaru di tazwara n udlis. D tamara ad yaru, d lqanun.
Tasuqqilt di tsekla (ungal, tullisin…), issefk ad tili am wayen yuran di tutlayt tamezwarut neɣ ugar, akken ad tekcem deg yidles amzun tura si tazwara s tutlayt-nni tis snat.
Issefk ad yili usuqqel-nni zun d talalit tis snat n udlis.
Asuqqel ittili d tamara (obligation de traduction)
Illa wanida yal aḍris yuran issefk ad isuqqel ɣer tutlayt/tutlayin nniḍen.
D ayen izemren ad yili : di tmurt deg llant uget n tutlayin, deg igerwan igraɣlanen n timura imgaraden tutlayin, anida issefk iḍrisen n uzref neɣ n tedbelt ad suqqlen ɣer tutlayin tiɣelnawin illan din.
Yal tamurt tettaru isuḍaf iwatan akken ad teg ifergan ɣef tutlayt-is, ad tesdafel fell-as (adellel s tutlayt taɣelnawt, taɣamsa yuran deg iɣmisen, unuɣen yuran deg iberdan, atg…).
7. Asuqqel deg uẓeṭṭa n internet : d abrid i tikli n tikta akked tmussni.
Isalli amaynut : tekcem tmaziɣt di Google di 2025 !
D tigawt i d-ikkan seg imeɣnasen n tmaziɣt, mačči sɣur udabu n tmurt n Lezzayer neɣ n tmura nniḍen n Tamazɣa. D ayen ilhan nezzeh !
Tikli n tikta nnig ifergan n tutlayin
Amgared, neɣ « afrag n tutlayt » gar tmura simal yettimẓi, iteddu ad ittwakkes s unekcum n wallalen n usuqqel uṭumatik si tutlayt ɣer tayeḍ. Internet ibeddel tallit, issahrew tamurt.
Ayen d-ittbanen deg umaḍal, mačči d tutlayin timeqqranin (tid deg llan uget n yemdanen) i yuɣen tasawent. Maca, d taɣara/qualité n isallen akked tikta i yessifririen tutlayt, d ccan n imyura akked imussnawen i d-ikeccmen annar, zzuzuren awal-nsen, tikta-nsen.
Ɣas ass-a deg umaḍal, d taglizit i yezwaren, tessaɣ akk i tmura, zun d « tutlayt n umaḍal », maca llant tutlayin ikeccmen annar ugar, deg imukan imezwura anida yella uzeṭṭa n imussnawen. Mačči d amḍan/nombre, maca d azal n wayen yuran i yessifriren tutlayt, akken tebɣu tili. Ulac tutlayt tadersant/minoritaire deg uẓar.
Ass-a, tutlayin meẓẓiyen (taḥebriwt/hebreu, tislandit, tirlandit, …) keccment deg « uqerru n tmacint » gar tutlayin timeqqranin.
D igli-nni i yessefken ad t-nared ɣer sdat i tutlayt tamaziɣt.
Ifadden yessimɣuren tutlayt llan gar ifassen n tarwa-s : tasekla yufraren, tussna n tesdawit-is akked imussnawen-is, akked tdamsa yessaɣen i tmura.
Illa wawal ittwassen, ittales-t-id Mohia yal tikkelt :
Nnan-as i yiwen Ujapuni :
– Anta tutlayt yifen akk tutlayin ?
Netta yerra-yasen,
– D tutlayt n umsaɣ/client.
Taneflit n irubuten n usuqqel (robots traducteurs) deg wallalen n wikipedia, twitter, simal bennun ayen ad d-ibanen azekka d takarṭa n tudert n yal tutlayt deg internet, akked yal assaɣ gar-as d tutlayin nniḍen.
D annar i yessefken ad t-tekcem tmaziɣt si tura, am unekcum di wikipédia akked Google, akked tlalit n yal amsel/site website amaynut :
www.tasuqilt.com, www.issin.com
Tasarut d-ibanen i yal tutlayt « tameẓyant », tella deg ufus n imyura (amaru, aneɣmas, asenqad…) : d asekcem n tsuqqilt (taglizit, tafransit, tarusit…) n yal aḍris, idis n tira s tutlayt-is.
8. Tarmit/expérience n usuqqel ɣer tmaziɣt n udlis n Mohammed Harbi, « Une vie debout » > « Tudert deg iseɣ »
Azal asertan n tigawt n Mohammed Harbi.
Mohammed issarem ad issuqqel udlis-is aneggaru, « Une vie debout » (2), ɣer tutlayt tamaziɣt ; yuzzel akken ad d-yaf amsuqqel.
Tigawt-is neẓra-tt nekkni d azamul ameqqran akken ad yefk ccan i tutlayt d yidles amaziɣ, win i yellan d idles-is netta.
Awal-is ifra-t-id Harbi di tebrat i d-yura :
« Tamuɣli-w nek ɣef temsalt n tutlayin di tmurt n Lezzayer sfehmeɣ-tt-id yakan deg yedlisen i yuriɣ, akk di yal awal i nniɣ, iffeɣ ur iffir. Seg-wasmi sliɣ llan imawlan di temnaṭ n Jijel, di ctamber 2018, ugin-asen i warraw-nsen ad lemden tutlayt tamaziɣt, tamsalt-nni teqqim deg wadmeɣ-iw, tezdeɣ-iyi.
Tutlayt tamaziɣt tekka-d si leqrun imezwura, tedder ur temmut. Ur izmir yiwen ad as-irgel abrid-is ideg ara teddu, ad tennerni ugar ɣer yidis n taârabt akked tefransit. D win kan i d abrid n tgemmi n waɣlan azzayri ».
Irna Harbi deg wawal-is :
« Aris n timetti tazzayrit ad iqqim ur ifri nkud ur tefri temsalt n tutlayin n tmurt-nneɣ / les fondements de la société algérienne demeureront inachevés tant que cette question (des langues algériennes, ndlr) reste inachevée ».
Talalit n udlis « Tudert deg iseɣ » di 2024, neẓra-t zun d ayamun n tneflit n tutlayt tamaziɣt. Numen, azekka ad d-frurxen watmaten-is si yal tama, deg wakal n Tamazɣa, di yal tamurt n umaḍal anida yedder usirem, ittnerni simal ɣur tarwa-s.
Tarrayt/méthode n usuqqel :
Iswi n usuqqel nura-t di tazwara :
- Amek ara tili tsuqqilt akken ad d-iffeɣ udlis, am akken s tmaziɣt i yura si tazwara ? (ad yili zun d taseddart n tira tis snat )
- Amek ara yesmenyif yiwen adlis yuran s tmaziɣt, ad yeǧǧ win yuran s tefransit ? (issefk ad issirem ad yaf ayen nniḍen, ayen ur nelli di tira n tefransit, ayen idergen…).
- Amek ara qqiment tikta n udlis akken llant (zun d agatu/contrat ur nuri gar umaru akked umsuqqel ɣer tmaziɣt) ?
- Amek amsuqel ad issentel iman-is deffir umaru (zun d tili : ur illi, « ur ikkis kra, ur d-irni kra » deg udlis yura yakan) ?
D asalu n tarray-nni ideg nedda si tɣuri n udlis « Une vie debout » acḥal n tikkal, akken ad negzu yal tadyant, ayen yuran akked wayen inetlen di yal annar di yal tallit n tmeddurt n Harbi, di twacult-is, di tiɣremt n El-Harrouch akked Skikda, di tsertit di tseqqamut n PPA-MTLD, deg walmud n tikta n taɣelnaẓri/nationalisme, akked tallit n ṭṭrad di Tfidiralit FLN n Fransa, akked GPRA di taggara…
Tamussni i d-nelmed si tɣuri n udlis n tefransit :
Tira n Harbi teldi-yaɣ-d tabburt tameqqrant, acku d tin n tsertit, ɣas illa weḥric n tussna tamettant (sociologie) ; ur telli di tira-nni tussda, tuzzya deg wawal akked ṣubb-taliḍ akked umenneḍ, am akken tettili tikkal di tira taseklant, di kra n wungalen.
Tira n Harbi d tafessast, tegzem, tewzen, tneqqa ; ɣas tikkal tettili tuzzya, zun d amnenneḍ yal tikkelt i yekcem aḍar afus deg unnar n tesnakta tamarksit. D win i d ugur ameqqran i d-nemnager di tsuqqilt.
Nedda-yas i tsuqqilt-nni n timmarksit, zun s tḥila, neffeɣ si « dialectique marxiste » s tuɣalin ɣer wayen illan d asirem n talsa : tamuɣli n tmurt, n ufellaḥ neɣ « bon sens paysan », akken ad d-neẓmi awal, ad d-nessuffeɣ anamek illan, ad naweḍ akken ayen illan d admawan/abstrait ad d-yuɣal d akmam/concret, d ayen ‘’yurez ufus’’, s tutlayt tamaziɣt n ifellaḥen illan ass-a.
Tarrayt/méthode :
taɣuri-nni n « gar yiccer d uksum » n uḍris afransi tessafes fell-aɣ amahil ɣer sdat di fessi n uḍris, zun d fessi n wayen iksan (détricoter), syin nedda-yas, d aqeccem (déverbalisation).
Tasarut : mi neɣra tawinest, snat neɣ ugar, din kan ad d-tbin talast ansi d-yuɣal unamek n wawal n Harbi. Izmer ad yiili d takti, d isalli, d asenqed. Agensu n talast-nni ad d-ibin wawal ismed akken illa, irfed iman-is/« auto-porteur ». Mi nefra d tin kan i d talast, syin ad nekcem annar n usuqqel, s tmuɣli : amek ad d-aruɣ ayen illan akka s tmaziɣt ?
Din, ad neffeɣ seg unnar n tefransit, ad nettu isekkilen yuran :
Isuraf imezwura :
- Tuffɣa si tseddast/syntaxe n tefransit,
- Tamara n usemres n tmaziɣt tatrart / asemres n wawalen imaynuten, neɣ néologismes, anida kan i yessefk, s lmizan,
- Ismawen n yemdanen, n tɣermin, n temdinin yuran s ‘’graphie coloniale’’, akken llan deg udlis amezwaru n tefransit i qqimen,
- Awal « Maghreb » nekkes-it, nura Tafrikt n Ugafa. Maghreb ur illi d isem n tmurt. Nura isem n tmurt illan di tjugrafit, ur ibubb tasnakta akka neɣ akkin.
- Tinfaliyin illan di tutlayin n uɣref (tamaziɣt, darǧa), neǧǧa-tent akken llant deg unnar, ddrent, ufant iman-nsent,
- Ssut n wawal amaziɣ, nga-yas ccan akken ad d-yifrir si tira n uḍris.
Taggara, d imeɣriyen n udlis « Tudert deg iseɣ » ara d-yinin ma tedda tikli i nefren nekkni. Azekka ad d-kecmen annar wid ara yesnernin tarmit n wass-a.
9. Asuqqel, d asalu yufraren i tgemmi n tutlayt tamaziɣt
Alɣu amezwaru :
Taneflit n tutlayt akked tsekla tamaziɣt ad d-tekk di tazwara si tfarest/production n yimyura n tmurt, s tutlayt n tmurt.
Ɣas asuqqel ilha/ifulki, d tafarest kan i d abrid. Ur izmir ad yili ‘’import/import’’ neɣ ‘’usine clé en main’’ deg unnar n yidles akked tsekla, d wudmawen nniḍen.
Izmer yiwen ad isseɣ taɣawsa, taselsa, abulun, mača ur izmir ad d-isseɣ idles.
Asuqqel si tutlayin nniḍen iga zun d tibbura akken ad d-ikcem yidles n talsa n yal tamurt, ad idegger tikta-nneɣ ur neddi, tid i ǧǧan leqrun, syen ad isduqqes imyura n tmurt ad gen azal i wayen illan, win iwumi ur gin azal yakan.
D tamuɣli si berra i iteldin aṭṭawen, i yettbeddilen tamuɣli akken ad yerẓ usalu amaynut.
Si tarmit n wayen illan ar ass-a : azal n 30 iseggasen n umahil n Mohia deg unnar n umezgun, asuqqel ɣer tmaziɣt n wacḥal n wungalen (amur ameqqran si tefransit) s ufus n Imaziɣen, asuqqel n udlis n Mohammed Harbi ass-a, akked wayen iteddun deg internet, nezmer ad nessuneɣ ahil afessas i twizi tamaynut deg yiwen ubrid n tneflit n tutlayt tamaziɣt.
Aris/la base.
Tamaziɣt tedder ass-a di tafnat/adversité, acku ur illi yiwen udabu amaziɣ ibedden di tmura n Tamazɣa, ɣas imdanen n yal adabu d Imaziɣen (ulac tamhersa taberranit), maca akken llan gren aḍar afus di tsertit n taârabt-tinneslemt, si Merruk ar Lybia.
Mazal-aɣ nedder di « ṭṭrad n sin igiman/la guerre de deux mille ans », akken illa wawal n Kateb Yacine.
Tiḥila iteddun ass-a di tmurt n Lezzayer mačči yiwet : aserǧen n tutlayt, asekkak n takadimit tamaziɣt ur neddir ur nemmut, almud i win iran deg uɣerbaz (facultatif), acekkel n iselmaden d imussnawen, agdal n igerwan n tsekla (cafés littéraires)… bnant akken ad sderɣlen, syin ad sɣeflen tamurt ar asmi ara negren Imaziɣen.
I tiṭ n ‘’imsudsen’’/stratèges n taârabt-tinneslemt n imeṭṭurfan inselmen, akked wayen d-iggran si FLN, Imaziɣen (aɣref, idles, tutlayt, tamurt akken akk tella si talast ar talast) tella kan d « minorité en voie de disparition », tin iteddun ad tenger, d aɣref n zman n zik, n war idles, war tutlayt ; acku i nutni, tamaziɣt ur telli d tutlayt !
Mazal d-tusi tallit n « tegrawla tadelsant » ara d-iffɣen si tzeqqa n El Muradya !
Ahil i twizi n usuqqel.
Sin iberdan dduklen : asuqqel si tutlayin n berra ɣer tmaziɣt, akked usuqqel si tmaziɣt ɣer tutlayin n berra (3). Zdin i sin, d akniwen.
Ahil ad yili s wudem n tiwizi, yal yiwen, yal agraw ad iddu, ad isker ayen iẓra issefk ad d-ikcem ɣer tmaziɣt.
Ahil ad isdukkel imyura, imsiẓrigen, iselmaden iwaziwen deg ugraw ur ngi tazeqqa, ur ngi kra n tedbelt ara d-kecmen wid ad as-d-igren tawekka.
Tella yakan tarmit tameqqrant deg inurar nniḍen, ayen iwumi semman « les laboratoires sans murs » di yal tamurt ; d wid i yesdukel wahil war ma icudd-iten s kra n tedbelt issaẓayen tuddsa akked umahil. D wid-nni i d-yufraren deg uget n inurar n tussna deg umaḍal.
Tarmit n usuqqel di tesdawit n Tizi Wezzu deffir 1980.
Di temsalt n usuqqel, amur n imussnawen ttwessin ɣer bennu n ugraw n kra n yemdanen i yessnen (si 2 ar x yemdanen?), ad dduklen i umahil izemren ad yili d ungal, d tamezgunt, neɣ d ayen nniḍen.
Tikli-ya n ugraw i usuqqel nedda deg-s di tallit n 1981-1982, di tesdawit n Tizi Wezzu.
Almud n tmaziɣt illa yebḍa ɣef sin yeḥricen :
Tutlayt (tajerrumt, ilugan n tira, tasekla, …), ibedd-as Ramdane Achab,
Aterjem/traduction (imir-nni ur ittwassen wawal ‘’asuqqel’’), beddeɣ-as nek. Idis n tɣuri n ilugan n usuqqel (tiẓri/théorie n usuqqel), nekker-as i usuqqel n yiwet tmezgunt isem-is « Le Président », n umaru Maxime N’Débéka, n tmurt n Congo (4).
D agraw n nnig 50 inelmaden di tzeqqa tameqqran (amphithéatre), nedda-yas asurif asurif armi nessaweḍ qrib ɣer taggara n tmezgunt.
Ur illi kra n « protocole » : mi d-nefreg ayen ara nessuqqel, yura ɣef tfelwit, awal ad yuɣal i yinelmaden, yal yiwen ad d-yefk tareẓmi-s n usuqqel.
Mi nesmed azal n 5 ar 10, ad neqqim akken akk nella, ad nefren asuqqel i yufraren, i yifen wiyaḍ.
Iqqim-d yiwen waktay :
Tawinest-nni iɣef neqqim nekkaw, anamek-is (d aktay n wadmeɣ kan) : yiwen illa yettutlay s wurfan i yemsulta, inna-yasen zun ttawin-d nutni isekranen akken ad inker ccwal, akken taggara imsulta-nni ad kecmen tiɣremt uqezdir (bidonville), ad refden win i bɣan.
Nella ntezzi, nqerren ayen d-ifka wa d wayen d-ifka win, ur d-nufi ayen iwatan, armi d-inṭeq yiwen unelmad si tama ufella n tzeqqa, d Djaffar Ouahioune, inna-d :
– Tesselqaḍem-d isekranen am tyuzaḍ… !
Gar 50 yemdanen illan din, yiwen kan i yefkan tiṭ ɣer umyag iwatan, ifra-tt-id din : selqeḍ (attirer, faire venir, …).
Amahil i usuqqel illa i win/tin iran ad iger afus.
Ungalen, tullisin
Timsirin
Idlisen n uselmed (ouvrages pédagogiques)
Idlisen n umezruy d yal tamussni isuman amezruy
Idlisen n tadamsa/économie, taɣamsa,
Wid n tmussni akked tussna s umata.
…
Asirem :
Nessaram ad ikkes buberrak ɣef tmurt, ad ikkes ukukru, ad d-ilal ɣer sdat website/asmel amaynut, zun d forum deg uẓeṭṭa, anida ara yilin isallen n wayen iteddun, anwa i ikecmen deg usuqqel n wungal-a neɣ n wungal-in, neɣ n udlis nniḍen, talalit n igerwan n umjaddel akken ad d-afen tabburt i usuqqel n tenfalit, n wawal ur nettwassen… d tiwizi.
Numen ad d-yili, acku amussu amaziɣ iteddu yal ass deg ubrid-is, ur izmir yiwen ad t-id-irgel !
Aumer U Lamara (Aomer Oulamara)
(*) La traduction, une voie privilégiée pour le développement de la langue tamaziɣt
Timerna / Notes :
1. Tukkist si tadiwennit n Mohia, teffeɣ-d di tesɣunt Tafsut Nu 10, 1985, Tasdawit n Tizi Wezzu ; tadiwennit i yesker Hend Sadi.
Tuttra N° 2 : Dans ton travail, le point de départ est presque toujours un auteur étranger. Ne penses-tu pas écrire un jour une oeuvre plus personnelle ?
Oui, je fais surtout des adaptations d’auteurs étrangers. Je crois que pour élaborer des choses de son propre cru, il faut tout de même jouir de beaucoup de disponibilité d’esprit et peut-être aussi se détacher quelque peu des contingences matérielles. Car on peut focaliser ainsi toute son énergie sur le travail qu’on entreprend. Personnellement, je n’ai jamais pu travailler dans des conditions, disons très propices. Mais ne nous étalons pas là-dessus car des conditions trop faciles font souvent qu’on se complaît dans la facilité justement. Donc, travaillant dans des conditions relativement peu favorables, il m’a toujours paru plus aisé d’adapter des auteurs étrangers que de noircir des pages et des pages de mon cru. Ceci lorsque, naturellement, je trouve chez ces auteurs des préoccupations parallèles aux miennes. La fin − nécessité de produire vite et bien − justifiant les moyens, c’est une façon de se faire mâcher le travail pour ainsi dire.
Mais ceci n’est que l’aspect le plus immédiat de la chose. L’autre aspect, et de loin le plus important, réside dans le fait, me semble-t-il, que l’adapation d’auteurs étrangers nous donne le moyen concret de renouveler notre production, de la revivifier.
Quand on fait le tour de tout ce qui s’écrit et de tout ce qui se dit chez nous, et on en fait vite le tour, croyez le bien, on ne manque pas de ressentir un certain sentiment d’insatisfaction. Car on constate que tout cela est un peu rudimentaire par rapport à ce qui se dit sous d’autres latitudes. Quelles attitudes peuvent alors découler de cette insatisfaction ? La première attitude, qui est stérile à mon sens, est celle qui aboutit au rejet pur et simple de tout ce qui émane des gens de chez nous. Cela se fait souvent avec des sourires condescendants mais le résultat est bien sûr le même. Et encore je parle ici de ceux qui font tout de même l’effort (louable) de prêter quelque oreille à ce qui se passe dans notre société. Ne parlons pas des autres.
L’autre attitude est celle de celui qui se dit, toute vanité mise à part, est-ce que, moi, je ne pourrais pas faire mieux ? Et qui se met donc au travail sans se douter du danger qui le guette, celui de retomber dans les sentiers battus. En reprenant des thèmes éculés dans des formes tellement rabâchées (la forme des poèmes de Si Moh-ou-Mhand par exemple), en prenant toutes ces idées saugrenues que chacun de nous se forge dans sa petite tête pour des vérités essentielles, inutile d’insister… On ne va pas très loin.
C’est qu’en dépit de la meilleure volonté du monda, on reste inconsciemment prisonnier des sables mouvants de certaines traditions, lesquelles, bien entendu, ne manquent pas d’offrir l’avantage de maints aspects sécurisants. Il n’en reste pas moins que, sous tous leurs attraits, ces traditions cachent pour nous aujourd’hui des pièges dans lesquels nous voyons beaucoup de gens s’empêtrer hélas trop facilement.
L’enjeu est de taille car il s’agit pour nous de devenir pleinement adultes ou d’en rester à l’âge infantile, c’est-à-dire à l’âge où l’on a besoin, parce que dépassés par les évènements, de s’entourer du cocon douillet de fausses sécurisations. Celles-ci revêtant des formes diverses bien entendu. Au-delà de nos « traditions littéraires », c’est aussi le berbérisme de « l’Oasis de Siwa jusqu’aux Iles Canaries » chez nous encore, mais aussi l’arabo-islamisme, et puis tous ces rêves, bien sûr, qui puisent leur consistance dans le désir de changer le monde avec des mots.
Mais, pour en revenir au sujet qui nous préoccupe, celui de l’adaptation d’auteurs étrangers, personnellement, c’est de ce côté que j’ai trouvé une certaine issue. Evidemment, je n’ai qu’une petite expérience en la matière, aussi faut-il bien se garder d’en tirer des conclusions hâtives. Ce dont je me suis rendu compte cependant, c’est que, outre qu’elle permet d’éviter les pièges évoqués plus haut, la pratique de l’adaptation offre des possibilités réelles de tirer profit de l’expérience des autres.
Entendons-nous bien, je dis tirer profit de l’expérience des autres, je ne dis pas mimer stupidement les autres. Car l’adaptateur est celui qui s’intéresse en premier lieu au canevas sur lequel- est construite une oeuvre, aux procédés d’élaboration, aux mots-clés et à la structure de celle-ci. Ceci, lorsque l’oeuvre en question semble faire écho à ses préoccupations, bien entendu. Ce qui suppose encore un choix conscient de sa part, il va de soi. Ce n’est donc qu’après avoir disséqué une oeuvre, afin d’en percer les secrets, que l’adaptateur procède au travail d’adaptation proprement dit, c’est-à-dire à la reconstruction de celle-ci au moyen de matériaux qu’il puise dans son environnement culturel. Il est visible qu’en fin de compte, la mise en oeuvre de ces matériaux donne du même coup à l’adaptateur le moyen d’ancrer et finalement d’inscrira son ouvrage dans son propre univers culturel.
Sortir la langue vernaculaire et donc aussi notre culture traditionnelle de son confinement, ce dernier mot rimant avec dépérissement est apparemment aujourd’hui, malgré tout, l’un des soucis majeurs de la plupart d’entre nous. Mais est-ce vraiment rendre service à notre société que de remettre à l’honneur des résurgences du passé comme le font certains ? Car, quelle que soit notre susceptibilité, il faut bien admettre que nous sommes déjà suffisamment en retard comme cela. Nous sortons à peine du Moyen-âge, par conséquent notre culture traditionnelle est à bien des égards encore une culture moyenâgeuse, donc inopérante dans le monde d’aujourd’hui. Et d’aucuns veulent encore nous ramener au temps de Massinissa ! …
Le fait d’adapter des auteurs contemporains, et d’une manière générale des auteurs appartenant à des civilisations différentes de la notre, revient encore à situer notre expérience vécue par rapport à celle vécue par d’autres hommes sous d’autres cieux. A défaut d’en tirer des règles de conduite, la chose au demeurant ne peut que nous aider à faire l’économie de certaines erreurs, quand il se trouve que celles-ci ont déjà été commises par ces autres hommes. Cela revient assurément aussi, oui, à compléter, sinon à remplacer, nos vieilles références culturelles par d’autres références moins désuètes.
Et puis nous ne pouvons pas nous couper du reste du monde. Voyez par exemple l’insistance avec laquelle des milliers de nos compatriotes cherchent à se faire établir des titres de séjour en France. Cette insistance parle d’elle-même. Le monde étant mouvement, mouvements des hommes, des biens, des idées, nous devons bien au contraire chercher à dominer ces mouvements si nous ne voulons pas être mis sur la touche. Aussi devons-nous chercher par tous les moyens à nous tenir au fait de ce qui se passe dans le monde d’aujourd’hui, et cela si nous avons simplement pour ambition d’être de ce monde. Or, si j’ai bien compris, non seulement c’est là l’ambition de notre société, mais celle-ci encore veut être de ce monde sans pour autant se voir assimilée ni aux uns ni aux autres. II tombe sous le sens que ceci nous commande donc de travailler et retravailler nos langues vernaculaires de telle sorte qu’elles puissent nous faire accéder à tous les domaines de la connaissance. Et, dans cette perspective, je suis enclin à penser que la pratique courante de l’adaptation, si elle venait à se répandre chez nous, devrait jouer un rôle décisif. Ce serait véritablement le raccourci qui nous permettrait de rattraper des siècles de retard en quelques années.
Sinon, et pour toutes les raisons citées plus haut, non, je ne pense pas écrire quelque chose de mon cru, tout au moins dans l’immédiat. Ceci d’autant plus que je n’ignore pas les dangers d’une telle entreprise. Et puis, j’ai assez de pain sur la planche comme cela.
Muḥend U Yeḥya / Mohia, Tafsut, 1985
2. Tudert deg iseɣ, Mohammed Harbi, Koukou Editions 2024, 333 isebtiren. Illa yura s tefransit s uzwel « Une vie debout », Editions la Découverte, Paris akked Editions Casbah, Alger, 2001.
3. Ar ass-a, ayen neẓra, sin wungalen kan i yessuqqlen si tmaziɣt ɣer tefransit :
- Tawargit d imik (Le rêve et un peu plus), Mohamed Akounad (Merruk), tasuqqilt n Lahcen Nachef, s uzwel « un youyou dans la mosquée », Agadir, 2014.
- Omaha Beach, ass-a d wussan (Retour à Omaha Beach), Aumer U Lamara, ittunefk i Koukou Editions di 2018. Mazal ur d-iffiɣ.
4. Tamezgunt « Le Président », Maxime N’Débéka, auteur et metteur en scène, Congo, réédité par les éditions L’Harmattan, Paris, 1985.
5. Djaffar Ouahioune (1957-1997) : d ameɣnas n MCB. Di 1980 illa d anelmad di tesdawit n Tizi Wezzu, d yiwen usgerwal/activiste n ugraw comité de cité, si tazwara. Illa deg imezwura di tikli tamezwarut di temdint n Tizi Wezzu, deg wass n 11 meɣres 1980, mi yettwagdel usarag n Mouloud Mammeri. Iqqim-d wawal-is ar ass-a : « Di 11 di meɣres i d-nesseɣres » (= i nesseɣres icuddan i yaɣ-yurzen) . Djaffar illa deg imezwura (fondateur) di tlalit n tesɣunt Tafsut, iteddun ddaw tecḍat. Deffir 1992, ikker s ubeckiḍ deg ugraw n imeɣnasen (patriotes), innuɣ mgal irebraben imeṭṭurfan inselmen i d-ikecmen taɣzut n Taxuxt. Taggara, nɣan-t irebraben-nni di tesnawit n At Yani deg wass n 10 maggu 1997, anida yella d aselmad. Iɣli yid-s umeddakel-is, Kamel Aït-Hamouda.
5. Idlisen (adriraw)
- Jean-Charles Vegliante, D’écrire la traduction, Paris, PSN, 1996
- Norme EN 15038
- La norme européenne de qualité NF EN-15038
- ISO – ISO 17100
- Michel Ballard, Histoire de la traduction : repères historiques et culturels, Bruxelles, De Boeck, 2013.
- Yves Chevrel, Jean-Yves Masson et al. (dir.), Histoire des traductions en langue française, quatre tomes (XVe et XVIe siècles ; XVIIe et XVIIIe siècles ; XIXe siècle ; XXe siècle), Verdier, 2012-2016.
- Jean Delisle, Hanna Lee-Jahnke et Monique C. Cormier (dir.), Terminologie de la traduction, Amsterdam, John Benjamins, 1999.
- William Olivier Desmond, Paroles de traducteur, de la traduction comme activité jubilatoire, Louvain, Peeters, 2005.
- « Traduction et mondialisation » in Hermès No 49, 2007 (dossier).
- Daniel Gouadec, Le traducteur, la traduction et l’entreprise, Paris, Afnor, 1989.
- Daniel Gouadec, Profession traducteur : alias ingénieur en communication multilingue (et) multimédia, 2e éd., Paris, Maison du dictionnaire, 2009.
- Daniel Gouadec, Translation as a profession, Amsterdam, John Benjamins, 2007.
- Patrick Hersant (dir.), Traduire avec l’auteur, Paris, Sorbonne université Presses, 2020.
- W.M. de Slane, amsuqqel n udlis « Histoire des Berbères » n Ibn Khaldoun (réédition Berti, Alger 2013). Tukkist si tezwart n udlis : « Le devoir d’un traducteur ne se borne pas à l’exacte reproduction des idées énoncées dans le texte qui fait le sujet de son travail ; d’autres obligations lui sont également imposées : il doit rectifier les erreurs de l’auteur, éclaircir les passages qui offrent quelque obscurité, fournir des notions qui conduisent à la parfaite intelligence du récit et donner les indications nécessaires pour faire bien comprendre le plan de l’ouvrage […] Profondément convaincu que ces obligations doivent être strictement exécutées sous peine d’encourir la censure des juges compétents… ». W.M. De Slane, Alger, 1852.