Tamsalt n Mohamed Belghit (1) tesban-d ayen illan yakan di tmurt n Lezzayer si tsertit n FLN di 1962. Ur illi d « tuccda/dérapage » n Mohamed Belghit, am akken i t-uran deg yeɣmisen, maca d tagejdit n tmuɣli-s, am netta am wiyaḍ.
Mačči d Ben Bella i yennan di Tunes di 1962, kraḍ n tikkal : « nekkni d Aâraben… ! » ?
Ayen illan deg umezruy n Tefrikt n Ugafa tamaziɣt ur izmir yiwen ad as-yeg tikerkas. Anekcum n tinneslemt di lqern wis 7 ur tbeddel aẓar n tmurt, ur tbeddel idles n tmurt, ɣas akken tlul-d tutlayt n darǧa idis n tmaziɣt.
Nezmer ad nẓer yal asurif :
Iserdasen n waâraben i d-ikcemen s ujenwi, ur fkin aẓar di tmurt, taggara amur ameqqran n wid iddren deffir ugar n 50 iseggasen n imennuɣen, yuɣal ansi d-ikka, ɣer Damas. D adabu amaziɣ i ibedden ver sdat di yal tamnaṭ n Tamazɣa tineslemt.
Si lqern wis 7, yal adabu ibedden di tmurt tamaziɣt, si Libya ar Merruk, d adabu amaziɣ. Ekkes-d adabu n « ugellid » Idris wis 2 (791-828), di Merruk, ɣas akken d Imaziɣen Iwraben i yesbedden baba-s, netta yesbedd adabu aârab.
Banu Hilal akked Banu Suleyman i d-yusan si lqern wis 11, ifka-ten-id ugellid afaṭimi n Lqahira, ur beddlen tamurt. Takemmict n 10000 n yemdanen, ur tezmir ad tbeddel aẓar n tmurt deg llan imelyunen n yemdanen. Tameddurt tabedwit n ddaw uqiḍun (yal tameṭṭut ad tarew 5 tdusin akken ad idder yiwen), ur tezmir ad tessefrurex imdanen ugar n imezdaɣ n tmurt izedɣen tizeɣwa n uẓru, ikkerzen, iteẓẓun, iteččen ar tawat-nsen.
Akkin deg umezruy, Ifniqen i d-ikcem di lqern wis -7 qbel Aâisa, bnan tiɣremt tameqqrant n Carthage. Ifniqen usan-d s talwit si Lubnan (Thyr), ur llin d Aâraben, ur tutlayen taârabt. Taggara negren qbel ad tenger Carthage s timmad-is deg useggas n -146 (d Roma akked Imaziɣen n Makawsen i tt-ihudden di ṭṭrad wis 3 gar Carthage akked Roma).
Imezdaɣ illan deg-s, ugar n 90 % d Imaziɣen deg idammen.
Tutlayt n Carthage, tin i yellan di tazwara d tafniqit, tuɣal tbeddel talɣa, tlul-d deg-s tutlayt tamaynut « taqanant » (punique, ou cananéen). Amur ameqqran deg-s d tamaziɣt.
Mi thudd Carthage, amur n imezdaɣ ur nemmut di tmes akked imenɣi, ffɣen tiɣremt inegren, bḍan ɣef tmura n Tamazɣa. D nutni i yeskecmen yal tamussni di tɣermin (amahil n wuzzal, arqem n usɣar, ideqqi n talaɣt, aẓref/lfeṭṭa… deg iseggasen izrin, asenduq ireqmen i tettawi teslit, isem-is ‘’afniq’’.
Arki n tineslemt akked taârabt.
Arki/confusion i yellan ass-a di tmura tinselmin gar tinneslemt akked taârabt, ikka-d si tsertit n igelliden n udabu ineslem n Damas akked Beɣdad, si tazwara mi keččmen timura deg umussu n « lfutuḥat », akken ad skecmen ddin inslem s imenɣi d idammen.
Tasertit-nsen tebna ɣef umkan anemmas n ddin di tmurt tineslemt : « tineslemt d ddin, d dewla » (akka i tẓeggin deg iberdan yimeɣnasen n FIS, di Lezzayer deg iseggasen-nni n 1990 !).
Di yal tamurt deg idda ṭṭrad n ‘’lfutuḥat’’ (invasions) s yisem n ddin, netta d ṭṭrad n tamharsa, d anekcum n tmurt, d asehres n tmurt (colonisation). Deffir ddin, d tutlayt taârabt, d idles aârab, d tasertit taârabt akken ad imḥu uẓar n yidles akked tutlayt n tmurt i kecmen.
Di tmura i tekcem tinneslemt, anagar tamurt tafersit (Iran) akked tmurt n Turk, amur ameqqran tekcem-itent tmagit taârabt, tenɣa idles akked tutlayin n tmura-nni (icban Surya, Maser, Sudan…).
Di Tefrikt n Ugafa ur tessaweḍ tinneslemt akken ad tessenger idles akked tutlayt tamaziɣt.
D win i d annar n umennuɣ illan ass-a !
Anekcum n tsertit n taârabt-tinneslemt (arabo-islamisme)
Ayen ibeddlen deg umussu ineslem n zik, d anekcum n tsertit taârabt, taɣelnaẓri taârabt (nationalisme arabe) si yiwet tama, akked txunit tineslemt n « ummaten inselmen » (les frères musulman). D yiwet tsertit-nsen : nnger n tmagit akked tutlayin n tmurt deg kecmen akken ad sbedden tamagit taârabt-tinneslemt.
Talalit n ugraw n tmura taârabin (Ligue des Etat arabes), ur d-tlul akken ad teslelli tamurt n Palestine, maca akken ad teseddu « tasertit taârabt » di yal amkan.
D iswi-nni i yessazzalen ass-a « les arabistes » akked « les islamistes ». D yiwen ubexlaluḍ !
Mačči yiwen wudem i yellan, yal tamurt s umezruy-is. Maca ur illi uɣref i d-yusan si berra akken ad yeg tamharsa di tmurt nniḍen. D udem n autocolonisation / self colonization).
Di Lezzayer, Mohamed Belghit, akked wiyaḍ am netta, d Imaziɣen i llan, ur d-usin si Emirates neɣ si Qatar.
Maca tamsalt n Sudan temgarad : d tiwsimin taârabin Ǧanǧawid i yesnejlin iberkanen n sudan, s yimragen/armes n Qatar, Saâudi akked Emirates, akken ad ten-nfun si tmurt-nsen, ad gen « grand remplacement » akken ad d-slalen « Sudan aârab ».
Imenɣiyen illan ass-a gar jiniral Daglo akked jiniral Burhan, d aɣebbar s allen kan, d yiwet tsertit-nsen.
Sin iberdan i yellan sdat udabu n Lezzayer
Issefk tamsalt n Belghit ad tbeddel tamuɣli, ad tesfi timmist, ad tbeddel tsertit.
1. Ad yeǧǧ amussu n taârab-inneslemt ad iṭṭef adabu azekka, ad issenger tamagit n tmurt, ad issekcem Lezzayer deg unnar n imennuɣen n igelliden n pétrole gar-asen akked tuccar n tmura n umaḍal (Russia, USA, Urupa…). D beṭṭu n tmurt d iḥedren ara d-yasen, d imennuɣen, d nnger.
2. Ad ildi tibbura i tlalit n Lezzayer tazzayrit, deg ubrid n tugdut akked tdukli akked tmura i yaɣ-d-izzin.
D aɣref n Lezzayer ara yilin d afrag, ara yilin d tagejdit n tdukli akked Merruk, Tunes, Libya. D tasertit ur zmiren ad qablen yimeɣnasen « arabistes » neɣ « islamistes » s tikerkas-nsen, akked tbalizin-nsen n dollars n pétrole.
Aumer U Lamara
Timerna / Notes :
1. Deg wass n 29 yebrir 2025, Mohamed Amine Belghit, inna-d di TV Sky News n Emirates : « tamagit tamaziɣt d asenfar n Fransa akked Israël (projet franco-sioniste) ».
temps de changer de disque. Ils ont choisi leur destin et ils l’execute avec methode et DETERMINATION. Ils sont superieurs, c’est tout. Faut changer de disc. Le reste est une perte de temps.
Regardez moi ce visage au milieu !!!
Est ce qu’il inspire confiance ?
Un renard qui utilise la religion pour s’enrichir sur le dos des autres comme une sangsue.
Et c’est des gens comme celui la qui ont la parole dans leur nouvelle anegérie.