Alɣu n timunent/déclaration d’indépendance i yesker ukabar n MAK s yisem n tmurt n Taqbaylit/Kabylie, deg wass n 14 dujamber 2025 di temdint n Paris, tezgel tagejdit tamezwarut n tiɣri n timunent : di yal tamurt deg umezruy n umaḍal ur d-tlul tmurt-nni s tiɣri d-ikkan si berra n tmurt.
Kra n imedyaten kan :
- Alɣu n timunent n Iwanaken Idduklen/Etats-Unis n Marikan, illa-d di 04/07/1776 di « Independence Hall » di Philadelphie ; illa-d s 13 iwanaken/Etats imezwura.
- Israël : di 14 maggu 1948, deg usalay/musée d’art n Tel Aviv.
- Vietnam : di 2 ctamber/septembre 1945 di tferka n ijeǧǧigen Ba Dinh di Hanoi.
- Irlande : di 21 yennayer 1919 di Dublin, syin Legliz iqbel-itt di 6 dujamber 1921.
Di ṭṭrad n timunent n tmurt n Lezzayer, gar 1954 d 1962, ayen iṭṭfen GPRA ur iskir alɣu n timunent qbel ad ifru akked Fransa, d tamsalt-nni n wakal : ALN ur iṭṭif tardast tilellit seg wakal n Lezzayer (zone libérée), akken GPRA ad yizmir ad iger tiɣri s timunent n tmurt. ALN ur llin gar ifassen-is yemrigen/armes imeqqranen swayes izmer ad iqabel tazmert tameqqrant n Fransa : imruden (canons, artillerie) akked timesrugaf n ṭṭrad.
Akabar n MAK ilul-d di 2001, seg Umussu Amaziɣ, si tɣennant akked tekriṭ n tsertit n udabu n tmurt n Lezzayer. Timenɣiwt n 130 yemdanen i d-ikkren, ifassen d ilmawen, akken kan ad suɣen s lbaṭel iḍran ilmend n tmenɣiwt n Masinisa Guermah di tzeqqa n ijadarmiyen, ur tezmir ad tekkes di yal admeɣ. D awcem, illa, ad d-iqqim ur inegger.
Timenɣiwt-nni n Izzayriyen s ufus n iserdasen n tmurt n Lezzayer tekka-d si tsertit n taârabt-tinneslemt n FLN icudden tamurt si 1962 akken ad bnun tamurt ur nelli, ad kksen tamurt illan si nnig 30 leqrun n umezruy. Din i d-ikka wugur.
Maca, abrid n beṭṭu i d-iwwi ukabar n MAK, ur illi d abrid issuffuɣen. Tamurt yiwet i yellan, d tin i sduklen imezwura, d Tamazɣa, tezdi seg yixef ɣer yixef.
Si tazwara n umezruy, d imnekcmen, yiwen deffir wayeḍ, i tt-ibḍan d tiḥedrin. Mačči d tarwa n tmurt ara yazzlen ass-a ɣer beṭṭu nniḍen.
D timanit-nni n yal tamnaṭ i yellan zik, i d abrid issuffuɣen akken yal tamnaṭ ad tizmir ad tefru uguren n tmeddurt n tarwa-s deg wakal-is. Uguren n tudert n udrar, n uzaɣar, n tiniri mgaraden, akken mgaradent treẓmiwin/solutions n ferru-nsen.
Alɣu n timunent n MAK ur issefk ad iqqim kan d anzel n tsertit n tekriṭ deg ufus n udabu, azekka win d-ineṭqen s wawal n izerfan, ad as-isbeɣ ‘’tacrurt n MAK’’, ad ittwarez ɣer lḥebs.
Issefk tiririt i tiɣri n MAK akked tsusmi n wid akk ur nezmir ad d-suɣen si nnig 60 iseggasen : issefk ad ibeddel udabu abrid-is, tikli-s, tasertit-is, tigawt-is akken ad tebnu Lezzayer tazzayrit ɣef tgejda n umezruy-is, di talwit akked tmura d-izzin n Tamazɣa.
Ma yella walɣu i negguni ugar d alɣu n timunent n tmurt n Lezzayer, akken ad tekkes icuddan i tt-iqnen ɣer Liga Aârabiya.
Ass-nni, ad d-ffɣen imeḥbas ittwarzen, ur nɣin ur ukiren, ad tbedd tutlayt tamaziɣt d tutlayt tunsibt tamezwarut, ad tekcem deg uɣerbaz di yal tamnaṭ n tmurt, ad bedden izerfan isertan n yemdanen akken ad gren afus di tmurt-nsen, akken wid yuysen ur rekkben di teflukin n twaɣit i trewla ɣer tmura n medden.
Akken diɣ azekka ur d-ittili iceqqiq i tlalit n tikta n ‘’desperados’’ n ‘’dewla islamiyya’’.
Awal aneggaru, si tmuɣli-nneɣ, ayen akk i nesla, i neɣra ussan-a ɣef tedyant-a, di yal annar n uẓeṭṭa n internet akked yeɣmisen, d tikuffta kan n wayen ikeblen iseggasen d iseggasen, nekkni ad t-nẓer kan zun d almud n tugdut, di tikli n ddaw ubrid, nnig ubrid.
Tidet, ur illi yiwen d aḥerki n wayeḍ, ur illi yiwen d axabit n wayeḍ, acku yesdukel-aɣ akk usirem n bennu n tmurt-nneɣ tameqqrant, akken azekka ad yimɣur ccan-is…
Aumer U Lamara

