Tamsalt n Mohamed Belghit (1) tesban-d ayen illan yakan di tmurt n Lezzayer si tsertit n FLN di 1962. Ur illi d « tuccda/dérapage » n Mohamed Belghit, am akken i t-uran deg yeɣmisen, maca d tagejdit n tmuɣli-s, am netta am wiyaḍ.
Mačči d Ben Bella i yennan di Tunes di 1962, kraḍ n tikkal : « nekkni d Aâraben… ! » ?
Ayen illan deg umezruy n Tefrikt n Ugafa tamaziɣt ur izmir yiwen ad as-yeg tikerkas. Anekcum n tinneslemt di lqern wis 7 ur tbeddel aẓar n tmurt, ur tbeddel idles n tmurt, ɣas akken tlul-d tutlayt n darǧa idis n tmaziɣt.
Nezmer ad nẓer yal asurif :
Iserdasen n waâraben i d-ikcemen s ujenwi, ur fkin aẓar di tmurt, taggara amur ameqqran n wid iddren deffir ugar n 50 iseggasen n imennuɣen, yuɣal ansi d-ikka, ɣer Damas. D adabu amaziɣ i ibedden ver sdat di yal tamnaṭ n Tamazɣa tineslemt.
Si lqern wis 7, yal adabu ibedden di tmurt tamaziɣt, si Libya ar Merruk, d adabu amaziɣ. Ekkes-d adabu n « ugellid » Idris wis 2 (791-828), di Merruk, ɣas akken d Imaziɣen Iwraben i yesbedden baba-s, netta yesbedd adabu aârab.
Banu Hilal akked Banu Suleyman i d-yusan si lqern wis 11, ifka-ten-id ugellid afaṭimi n Lqahira, ur beddlen tamurt. Takemmict n 10000 n yemdanen, ur tezmir ad tbeddel aẓar n tmurt deg llan imelyunen n yemdanen. Tameddurt tabedwit n ddaw uqiḍun (yal tameṭṭut ad tarew 5 tdusin akken ad idder yiwen), ur tezmir ad tessefrurex imdanen ugar n imezdaɣ n tmurt izedɣen tizeɣwa n uẓru, ikkerzen, iteẓẓun, iteččen ar tawat-nsen.
Akkin deg umezruy, Ifniqen i d-ikcem di lqern wis -7 qbel Aâisa, bnan tiɣremt tameqqrant n Carthage. Ifniqen usan-d s talwit si Lubnan (Thyr), ur llin d Aâraben, ur tutlayen taârabt. Taggara negren qbel ad tenger Carthage s timmad-is deg useggas n -146 (d Roma akked Imaziɣen n Makawsen i tt-ihudden di ṭṭrad wis 3 gar Carthage akked Roma).
Imezdaɣ illan deg-s, ugar n 90 % d Imaziɣen deg idammen.
Tutlayt n Carthage, tin i yellan di tazwara d tafniqit, tuɣal tbeddel talɣa, tlul-d deg-s tutlayt tamaynut « taqanant » (punique, ou cananéen). Amur ameqqran deg-s d tamaziɣt.
Mi thudd Carthage, amur n imezdaɣ ur nemmut di tmes akked imenɣi, ffɣen tiɣremt inegren, bḍan ɣef tmura n Tamazɣa. D nutni i yeskecmen yal tamussni di tɣermin (amahil n wuzzal, arqem n usɣar, ideqqi n talaɣt, aẓref/lfeṭṭa… deg iseggasen izrin, asenduq ireqmen i tettawi teslit, isem-is ‘’afniq’’.
Arki n tineslemt akked taârabt.
Arki/confusion i yellan ass-a di tmura tinselmin gar tinneslemt akked taârabt, ikka-d si tsertit n igelliden n udabu ineslem n Damas akked Beɣdad, si tazwara mi keččmen timura deg umussu n « lfutuḥat », akken ad skecmen ddin inslem s imenɣi d idammen.
Tasertit-nsen tebna ɣef umkan anemmas n ddin di tmurt tineslemt : « tineslemt d ddin, d dewla » (akka i tẓeggin deg iberdan yimeɣnasen n FIS, di Lezzayer deg iseggasen-nni n 1990 !).
Di yal tamurt deg idda ṭṭrad n ‘’lfutuḥat’’ (invasions) s yisem n ddin, netta d ṭṭrad n tamharsa, d anekcum n tmurt, d asehres n tmurt (colonisation). Deffir ddin, d tutlayt taârabt, d idles aârab, d tasertit taârabt akken ad imḥu uẓar n yidles akked tutlayt n tmurt i kecmen.
Di tmura i tekcem tinneslemt, anagar tamurt tafersit (Iran) akked tmurt n Turk, amur ameqqran tekcem-itent tmagit taârabt, tenɣa idles akked tutlayin n tmura-nni (icban Surya, Maser, Sudan…).
Di Tefrikt n Ugafa ur tessaweḍ tinneslemt akken ad tessenger idles akked tutlayt tamaziɣt.
D win i d annar n umennuɣ illan ass-a !
Anekcum n tsertit n taârabt-tinneslemt (arabo-islamisme)
Ayen ibeddlen deg umussu ineslem n zik, d anekcum n tsertit taârabt, taɣelnaẓri taârabt (nationalisme arabe) si yiwet tama, akked txunit tineslemt n « ummaten inselmen » (les frères musulman). D yiwet tsertit-nsen : nnger n tmagit akked tutlayin n tmurt deg kecmen akken ad sbedden tamagit taârabt-tinneslemt.
Talalit n ugraw n tmura taârabin (Ligue des Etat arabes), ur d-tlul akken ad teslelli tamurt n Palestine, maca akken ad teseddu « tasertit taârabt » di yal amkan.
D iswi-nni i yessazzalen ass-a « les arabistes » akked « les islamistes ». D yiwen ubexlaluḍ !
Mačči yiwen wudem i yellan, yal tamurt s umezruy-is. Maca ur illi uɣref i d-yusan si berra akken ad yeg tamharsa di tmurt nniḍen. D udem n autocolonisation / self colonization).
Di Lezzayer, Mohamed Belghit, akked wiyaḍ am netta, d Imaziɣen i llan, ur d-usin si Emirates neɣ si Qatar.
Maca tamsalt n Sudan temgarad : d tiwsimin taârabin Ǧanǧawid i yesnejlin iberkanen n sudan, s yimragen/armes n Qatar, Saâudi akked Emirates, akken ad ten-nfun si tmurt-nsen, ad gen « grand remplacement » akken ad d-slalen « Sudan aârab ».
Imenɣiyen illan ass-a gar jiniral Daglo akked jiniral Burhan, d aɣebbar s allen kan, d yiwet tsertit-nsen.
Sin iberdan i yellan sdat udabu n Lezzayer
Issefk tamsalt n Belghit ad tbeddel tamuɣli, ad tesfi timmist, ad tbeddel tsertit.
1. Ad yeǧǧ amussu n taârab-inneslemt ad iṭṭef adabu azekka, ad issenger tamagit n tmurt, ad issekcem Lezzayer deg unnar n imennuɣen n igelliden n pétrole gar-asen akked tuccar n tmura n umaḍal (Russia, USA, Urupa…). D beṭṭu n tmurt d iḥedren ara d-yasen, d imennuɣen, d nnger.
2. Ad ildi tibbura i tlalit n Lezzayer tazzayrit, deg ubrid n tugdut akked tdukli akked tmura i yaɣ-d-izzin.
D aɣref n Lezzayer ara yilin d afrag, ara yilin d tagejdit n tdukli akked Merruk, Tunes, Libya. D tasertit ur zmiren ad qablen yimeɣnasen « arabistes » neɣ « islamistes » s tikerkas-nsen, akked tbalizin-nsen n dollars n pétrole.
Aumer U Lamara
Timerna / Notes :
1. Deg wass n 29 yebrir 2025, Mohamed Amine Belghit, inna-d di TV Sky News n Emirates : « tamagit tamaziɣt d asenfar n Fransa akked Israël (projet franco-sioniste) ».