24.9 C
Alger
samedi 5 juillet 2025
AccueilIdéesAdabu iteẓẓu ‘’stress’’ di tmurt, iteddu deg ubrid n twaɣit !

Adabu iteẓẓu ‘’stress’’ di tmurt, iteddu deg ubrid n twaɣit !

Date :

Dans la même catégorie

Belghit et Sansal : deux fœtus d’un débat contradictoire sans cesse avorté

Deux hommes, deux paroles, deux chutes. Mohamed Lamine Belghit...

Karim Tabbou : le virage diplomatique de l’Algérie

Comme chaque lundi, j’ai accompli hier matin mon obligation...

Dans l’ombre d’un procès, Boualem Sansal

Le 24 juin 2025, dans une salle d’audience d’une...

Quand les gyrophares masquent le mépris 

Dans un pays où l’État de droit est vidé...

La main lourde de la justice algérienne

La condamnation à sept ans de prison par l’État...
spot_imgspot_img
- Advertisement -

Adabu iteẓẓu ‘’stress’’ di tmurt, iteddu deg ubrid n twaɣit !

Tasuddest/stratégie n udabu tban am uzal : ad iwwet akken yufa, s yal taḥilett akken ad yerẓ deg wammas tanekra n talwit i d-iteddun.

Yal ass d isalen n wid i yettwaṭṭfen deg yexxamen-nsen, di lxedma-nnsen, deg uɣerbaz-nsen ; ass-a d imeɣnasen n izerfan, n yidles akked iselmaden, azekka d yal win ad ildin imi-s !

Tikli-nni teddun yimsulta d tajlibt s ibeckiḍen, s ikarrusen 4×4 iberkanen n BRI neɣ s Land Rover imeqqranen izegzawen n ijadarmiyen, azamul-is yufrar ur iffir : akken ad sigden at tmurt, ad asen-inin : « azekka ɣur-wen ad-d-neqsed, ma ur tesrekdem iman-nwen, ad ken-nessali » !

Tasuddest tettwassen di yal tamurt, ɣur yal adabu igedlen tugdut : ad issekcem stress (1) deg yemdanen akken ‘’ad qqaren’’, ur teddun deg ubrid n tegrawla-nsen, syin ad yezwir usedreg, tuffra akked tazzla ɣef imeḥbas yettwaṭṭfen.

Ass-a, tazarezt/piège yundin di tmurt tedda akked tsertit i d-isnulfa udabu, d abrid-nni : « yal win illan d axsim n udabu, neḥseb-it d arebrab ». D tin i seddan mgal imeɣnasen n MAK, mgal wid ur neddi deg ubrid n MAK, mgal yal amdan illan d ameɣnas n izerfan akked tugdut di tikliwin n furar 2019 neɣ timrawin n iseggasen qbel.

Tamuɣli n udabu tefka agemmaḍ akkin, akken ad issekcem imeɣnasen n talwit deg ubrid n tuffra/clandestinité, syin d abrid ɣer takriṭ/violence s ibeckiḍen.

Adabu ikkat ad d-islal amadaɣ amaynut/maquis/guérilla, akken ad yaf tamentit/tasebbiwt, ad isserwet akken i yessen, deg unnar i yessen iḍelli mgal FIS-GIA.

Maca, tallit tbeddel, mačči d tallit-nni n 1947 n PPA (2) neɣ n 1992. Izzayriyen kecmen abrid n talwit akken ad frun yiwet tikkelt tamsalt n takriṭ di tmurt-nsen, akken ad beddent tgejda n tugdut ur ittruẓu yiwen.

Maca, tikerkas n udabu ur gint talast.

Mi yeẓra ur tečči tḥilett-nni i yesedda yal ass, ulac ‘’win yuɣen amadaɣ’’, win ɣef yemmeɣ ad t-id-iṭṭef, ad t-yaf yella deg uxxam-is di taddart-is, neɣ deg yixeddim-is, ifassen d ilmawen, ass-a yekkat ad d-isnulfu : ad d-issenker taddart n yal ameɣnas zun d afrag.

Ass-a taddart mačči d lkazirna akken ad teg afrag ɣef win/tin d-usan ad t-awin yimsulta neɣ ijadarmiyen. Ur issefk ad teɣli taddart di tzarezt i yundi udabu, ur issefk ad irwel yiwen  i yiɣallen n udabu.

Ameɣnas ma yettwaṭṭef, yeẓra ayɣer yettwaṭṭef, ur inɣi ur yukir, d abeddel kan n umkan n umennuɣ-is. Ma ass-a annar yella di tmurt anda i yella, azekka annar di lḥebs anda i yettwarez.

Ameɣnas yeẓra ad yaf din imeddukal n umennuɣ, d atmaten i yezdi yiseɣ.

Taggara, d wid-nni i ten-iṭṭfen ass-a ara ikecmen azekka d inekraf deg imukan-nsen, ad rnun wid-nni ad bibben laâr n takerḍa, n temxazibt, n lbaṭel, n tibbandit, akked yal tawaɣit nniḍen i gan, acku… « yal taḥbult tettbeddil udem ».

AU.L.

Timerna / Notes :

1) Amedya : ayen illan ass-a gar tmurt n Ukraine akked tmurt n Rrus i d-isbedden nnig 100 000 iserdasen ɣef talast gar-asen, d anzel kan n stress, akken ad issiged Ukraine, nettat ad tkukru, ur tkeccem deg ugraw n OTAN (acengu n Rrus). D ayen nnan akk imussnawen n tsertit.

2) Di 1947 i d-issuffeɣ ukabar PPA (Parti du Peuple Algérien) ulɣu i yimeɣnasen-is  : « win iwumi d-ɣren imsulta irumyen, ur ittqabal ara ; issefk ad iffer, ur ikeccem tamdint, ad ibeddel tamurt ». D win i d abrid i d-islalen imjahden/imenfan imezwura, wid i yekkren di tegrawla n 1u nunamber 1954..

Auteur
Aumer U Lamara, physicien, écrivain

Dans la même catégorie

Belghit et Sansal : deux fœtus d’un débat contradictoire sans cesse avorté

Deux hommes, deux paroles, deux chutes. Mohamed Lamine Belghit...

Karim Tabbou : le virage diplomatique de l’Algérie

Comme chaque lundi, j’ai accompli hier matin mon obligation...

Dans l’ombre d’un procès, Boualem Sansal

Le 24 juin 2025, dans une salle d’audience d’une...

Quand les gyrophares masquent le mépris 

Dans un pays où l’État de droit est vidé...

La main lourde de la justice algérienne

La condamnation à sept ans de prison par l’État...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici