Tigawt/action n Naïma Salḥi, Othmane Saadi, Mohamed Belghit, Youcef Belmehdi, atg., ur telli d tuccḍa neɣ d « lɣalaṭa » deg wawal-nsen, akked tsertit-nsen.
Mačči d tamuɣli n umdan menwala, deg wawal ɣer wayeḍ, d tasertit n taârabt-tinneslemt i trekkilen rennun akken ad tbeddel udem tmurt-nneɣ, ad tbeddel Tmazɣa udem s userǧen n umezruy.
Di tmura nniḍen gan-as isem : « révisionnisme », d tirmeggit/délit, tifrat-is deg unnar n teɣdemt.
Awal n imdanen-a, iga d asalu asertan, d win i d-ifkan aẓar si ‘’tsertit taârabt’’, ma d Izzayriyen-a bedden d iqeddacen-is mgal tamurt-nsen.
Maca, ibeddel kan ufus i ten-isseqdacen, i ten-iseččayen : iḍelli d timura n Maser-Surya-Iraq akken ad kemmlen deg ubrid n « lfutuḥat », ass-a d tigeldiwin n Saâudya-Qatar-Emirates, s tedrimt n pétrole. Tawekka yiwet-is.
Awal aneggaru n uneɣlaf d temsal n ddin, Youcef Belmehdi, zun « Lezzayer d tamurt n Uqba Ibn nafaâ », issaweḍ aserǧen/manipulation ɣer tqacuct ; ur d-iǧǧi kra inetlen, zun d tiḥila n tsertit kan, d tin n « ddaw-as, nnig-s ».
Amezruy ur iqebbel tikerkas : Uqba d acengu i d-yusan s yimnayen-is, ssazlen idammen, snegren tamurt tamaziɣt, wwin tilawin zun d tunṭict (« el ɣanima »/butin de guerre) akken ad nzent d taklatin di leswaq n Damas, n Beɣdad… taggara Uqba yenɣa-t Aksil/Koceila di Tahuda, deg Awras, deg useggas 683.
Akken ad d-frarint tkerkas n Belmehdi, zun ur ikellex yiwen s wawal-is, irra-yas-d awal yiwen uneɣmas : « Ma tamurt n Lezzayer d tamurt n Uqba Ibn Nafaâ, ihi tamurt n Lezzayer diɣ d tamurt n marical Bugeaud, n jiniral Bigeard, n jiniral Paul Aussaresse, n jiniral Massu, n François duc d’Orléans (2) i yemmuten di 1960 deg Iferḥunen… » ?
Awal-nneɣ, mačči akken ad nernu tikerkas i tkerkas n ixuniyen n taârabt-tinneslemt. Maca, d tamara ad d-nessifrir ayen iffren deg usalu-nsen, di tikli-nsen i tsertit-nsen, acku ẓran anida i teddun.
Anwa i d iswi-nsen amezwaru ?
Teddun akken ad rekklen takti n usekkak n « El Maɣreb el aârabi », akked « El Ǧazair el aârabiya», zun imezdaɣ n Tamazɣa, zik llan d Imaziɣen, maca seg unekcum n ddin ineslem, dewlen d Aâraben, s lberhan n rebbi, ifra wawal !
Maca, ur illi lberhan, d tasertit n « grand remplacement » kan i kkaten ad sezrin s yisem n ddin ineslem.
Mačči d ayen i d-snulfan nutni iḍelli, acku yiwen uneɣlaf n Lezzayer inna-t-id yakan deg iseggasen n 1970, d Ahmed Taleb Ibrahimi (3) : « nella d Imaziɣen, ddin ineslem yerra-yaɣ d Aâraben !».
Timeṭṭurfit tineslemt/islamisme d tagejdit n tsertit-nsen
Tikerkas-nsen mačči yiwet kan, di yal tallit tettbeddil udem, neɣ tettlal-d takti tamaynut :
- Takti n tazwara d nnker n tmaziɣt/négation absolue : « Imaziɣen ur llin d aɣref, ur telli tutlayt tamaziɣt, d « lahǧa » kan, ur illi yidles amaziɣ (4).
- « Imaziɣen usan-d si Lyaman », zun yiwen uẓar-nneɣ akked waâraben. D awal n idukturen-nsen i yeɣran s taârabt di Beɣdad; d awal i yerfed Chadli Bendjedid mi yella d aselway deg iseggasen n 1980.
- « Aâraben i d-yusan si tazwara d iserdasen n Uqba akked wid d-irnan di lqern wis 11, Banu Hilal akked Banu Sulayman, zun beddlen aẓar akked idammen n tmurt ».
- « Tutlayt n taârabt, darǧa n wass-a, tekka-d si Carthage, d yiwen wudem n tefniqit (zun d taârabt !) i yessaɣen i Tmazɣa ». Ma d tamaziɣt ur telli d tutlayt n tmurt si lqern ɣer wayeḍ, tella kan di tallit n Masnsen (5).
- Azekka diɣ, zemren ad d-rnun wayeḍ : « d iselmaden imasriyen, isuriyen akked ipalistinen i d-iwwi Ben Bella deffir 1962 akken ad slemden taârabt, i ibeddlen idammmen, iles akked uẓar n tmurt, tedwel tmurt n Lezzayer d tamurt taârabt… !
Anta tagejdit iɣef tekkan ixuniyen-a ?
Snat tegjda i yellan d ifadden n tsertit i d-ikecmen Tamazɣa seg wagmuḍ aârab, si tallit n tinneslemt :
- Taɣelnaẓri taârabt/nationalisme arabe, tin i yellan zik teṭṭef tanemmast si tlalit n liga aârabiya, ma d ass-a qqimen-d kan ixerban deg-s ; zun tenger tsertit-nni si mi teɣli tmurt n Maser deffir ṭṭrad n Kipur di 1973 mgal Israël, terna tenger tmurt n Iraq s ufus n Saddam Hussein akked G. Bush (USA) di 1991 akked di 2003, tenger diɣ tmurt n Surya si tsertit n twacult El Assad akked trewla n Bachar el Assad ɣer Russia, deg wass n 08/12/2024.
- Timeṭṭurfit taârabt-tinneslemt/arabo-islamisme, tessaɣ i tmurt n wagmuḍ, tekcem yal tamurt tineslemt. D tin i d tagejdit n Mohamed Belghit, Othmane Saadi (4), Youcef Belmehdi akked wiyaḍ. Ayen illan d amaynut, d afus i yellan gar-asen akked udabu ibedden di tmurt n Lezzayer ass-a. Tasusmi n udabu, ɣas issekcem Mohammed Belghit ɣer unekraf, d tiḥila kan i tiṭ n Izzayriyen, akken ad ters tegnit. Nezmer ad d-nini, imdanen-a zdin akked d udabu, bedden d tasalelt-is, d « alliés objectifs », akken ad qqnen tamurt deg ubrid n taârabt-tinneslemt, ad rẓen amussu amagday d-ikkren ugar si tnekra n Hirak di 2019. Nutni qeblen, bedden d iqeddacen n udabu, ggunin tagnit, ar asmi ar as-d-kken si deffir, ma ufan abrid.
- Taglizit mgal tutlayt tafransit akked tutlayt tamaziɣt. Adabu ildi aḍref amaynut deg ubrid n taârabt-tinneslemt s usekcem n teglizit deg uɣerbaz. Ur illi d anadi n tussna, neɣ d asihrew n unnar n yidles n umaḍal. Tasertit-is tban am uzal : ad kksen assaɣ illan ass-a akked tutlayt tafransit ideg tella tmussni n tmurt, ad d-skecmen tamussni akked yidles n wagmuḍ aârab, d afud i taârabt-tinneslemt. Syin ad bnun amezruy n usekkak amaynut. Anekcum n teglizit d tigawt akken diɣ ad terr di rrif tutlayt tamaziɣt. Iqeddacen n tsertit-a d ikabaren imeṭṭurfan, d Hamas, Bina akked wiyaḍ ; zun ifka-yasen udabu aḥric seg udabu i yuɣ akken ad qedcen fell-as deg ubrid-is. Taḥilet tettwassen, d beṭṭu n umahil asertan/ « division politique du travail ». Tawekka n tmura n igelliden (Saâudya – Qatar – Emirates) d timerna kan i d-terna s tedrimt tameqqrant. Ugur di tmurt n Lezzayer i yella.
- Naïma Salhi, Belghit, Belmehdi, d tiyita n ‘’snipers’’ i yeggunin tagnit akken ad d-wten yal tikkelt, neɣ d amussu idergen, win iteddun am tmest ddaw walim ? Yal tikkelt ad d-inṭeg yiwen si tama-ya neɣ si tama-yen, di yal annar n usekkak. Aneggaru-nni yefka tamurt i Uqba Ibn Nafaâ, wayeḍ sdat-s isuffeɣ-d adrar di TV n Emirates, zun « tamaziɣt tekka-d si tḥilet, complot franco-sioniste ». Ɣas ur illi wassaɣ gar yemdanen-a akken ad d-neṭgen mi yasen-iɣemmez win i ten-isseqdacen, maca abrid-nsen injer, teddun, kkaten akken ufan.
Ma ur sen-tgi tmurt talast, ad timɣur temsalt. Tamezwarut d taɣdemt, ad ten-tessekcem di tlisa n uzref n tmurt, tis snat d tasertit iwatan di tmurt n Lezzayer i umezruy-idles-tutlayt tamaziɣt akken ad negren yixuniyen-a.
Tuttra taneggarut :
Amur ameqqran n imdanen-nni inekren tamaziɣt, wid i yesseftiyen tikerkas n « Lezzayer taârabt » akked « complot franco-sioniste », am Othmane Saadi, Naïma Salhi, Muḥemmed Belghit… amur ameqqran deg-sen si yiwet temnat n tmurt n Lezzayer, d Imaziɣen i llan am akken llan akk Izzayriyen. Maca, yiwen seg-sen ur d-ikkir ad d-yini s wawal ifran : « nek aẓar-iw si Beɣdad, neɣ si Banu Hilal, usiɣ-d seg wagmuḍ aârab, d imnekcem, ṭṭfeɣ tamurt ! ».
Ar ass-a, yiwen kan i d-innan awal : « nek ur lliɣ d Amaziɣ », d Abdelkader Bengrina. D azref-is, maca awal-is iqqim d azgen, ur ifri.
D tuttra iwumi ur nufi tiririt…
Aumer U Lamara
Timerna / Notes :
1. Azwel/titre : « Manipulation de l’histoire par les militants arabo-islamistes, contre l’Algérie »
2. François Gaston Michel Marie d’Orléans, né au manoir d’Anjou à Woluwe-Saint-Pierre en Belgique, le 15 Aout 1935 et mort pour la France à Imzouagh (Iferhounène, Kabylie), en Algérie au cours d’un accrochage avec l’ALN, le 11 Octobre 1960 est un militaire français. Descendant du roi Louis-Philippe Ier, il reçoit de son père à titre posthume le titre de duc d’Orléans.
3. « Nous sommes des berbères, l’islam nous a plus ou moins arabisés », Ahmed Taleb Ibrahimi, deg iseggasen n 1970, « Tous les Algériens sont des Berbères plus ou moins arabisés »
Irna-d awal diɣ : « L’erreur qu’a commise l’Algérie indépendante est d’avoir occulté la dimension berbère ».
Commentaire : Comment un crime de civilisation devient une simple ‘’erreur’’ pour Ahmed Taleb Ibrahimi,. Zun d tuccḍa tameẓyant !
Interview de Ahmed Taleb Ibrahimi, par Olivier Da Lage, RFI, 2004.
http://www1.rfi.fr/actufr/articles/018/article_8444.asp
4. « La preuve que les Amazighs sont des Arabes », Othmane Saadi.
5. Abdou Elimam (1949 – 2023), d amussnaw n tutlayin, linguiste, d aselmad/professeur di tesdawit n Wehran. Yura idlisen ɣef temsalt n tutlayin di tmurt-nneɣ : « Le maghribi, langue trois fois millénaire », éditions ANEP, 1997 ; « Après tamazight, la darija (le maghribi), éditions Frantz Fanon, 2020.