6 mai 2024
spot_img
AccueilMise en avantBilinguisme di tmurt n Lezzayer, anwa deg-sen ?

Bilinguisme di tmurt n Lezzayer, anwa deg-sen ?

Tasertit n tutlayin di tmurt n Lezzayer ur d-teffiɣ si tḥila n tsertit si 1962.

Asekcem s udebbuz n taɛrabt lfusḥa, tukksa n tmaziɣt akked uǧewwez s tefransist, kerfen tagecrirt i tmurt. Ass-a yugar tiɣersi tafawet.

Ass-a, teqqim tmurt n Lezzayer d tagujilt n tutlayin-is. Ar melmi ?

Ilmend deg ad ibeddel ubrid, ad d-tuɣal tsertit n tmurt ɣer ubrid (d yiwet tuttra n Tefsut Imaziɣen n 1980), taggara d aserwet amaynut i d-yernan s usekcem n teglizit deg uɣerbaz. « D taɣennant akessar  ! »

- Advertisement -

Mačči d Izzayriyen i iḥekmen di tmurt n Lezzayer ?

Anwa ur nesli i wawal iteddun ass-a di tmurt-nneɣ : « leflani, bilingue arabe-français ! ».

D asekkak i d-ibnan si tsertit n tmurt. Amek izmer ad yili yiwen ‘’bilingue’’ s snat tutalyin ur nelli d tutlayin n tyemmat di tmurt-is ?

Tidet, snat tutlayin iteddun ass-a di tmurt, taɛrabt lfusḥa tin ur issemras yiwen di tudert-is, akked tefransist, ur llint d tutlayin n tyemmat n yal Azzayri.

Snat tutlayin n tyemmat i yellan di tmurt n Lezzayer akked Tefrikt Ugafa : tamaziɣt akked darǧa / darija (1) (2).

Ass-a i snat ttwakksent seg unnar n uɣerbaz akked tadbelt/administration : tamaziɣt gan-as adaynin s tsertit n ‘’facultatif’’, darija ffren-tt ddaw tutlayt taɛrabt lfusḥa, zun d yir imɣi n taɛrabt, akken ad tenger.

Imeẓyanen ikecmen ɣer uɣerbaz, zun d iminigen di tmurt-nsen !

I tsertit tamaynut n uɣerbaz di tmurt n Lezzayer (akked Tmazɣa).

Mačči d asderbez n teglizit ara yefrun tamsalt n tutlayin di tmurt n Lezzayer, mačči daɣ d asuffeɣ n tefransist berra n unnar, neɣ d asekcem azekka n trusit ara yesseḥlun aɣerbaz n tmurt.

Yiwen ubrid i yellan : d arekkel n tutlayin n tmurt : tamaziɣt akked tutlayt darija. D win kan akken ad lemden imeẓyanen tutlayin-nsen, ad gmen d iɣermanen / citoyens n tmurt, mačci d irbiben di tmurt-nsen.

D tasertit-nni tamaynut ara d-islalen ‘’Izzayriyen bilingue’’ n tidet, wid ara yissinen snat tutalyin-nsen, tamaziɣt akked darija, seg yixef ar yixef n tmurt.

D win kan i d abrid akken ad tezdi tmurt d yiwet, s yidles-is, s tutlayin-is. D arekkel n ‘’l’unité nationale’’ n tidet n bilinguisme positif, mačči d tin n usekkak n wagmuḍ n igelliden n pétrole.

Abrid i tsertit tadelsant tamaynut illa ɣas issawen nkud llan imeɣnasen n taɛrabt-tinneslemt deg udabu n yal tamurt n Tamazɣa, am Lezzayer, Tunes, Libya. Tamsalt n Merruk temgarad, acku agellid M6 ibedd ɣef tḥila n lmir n yinselmen ; d taɛrabt d tinneslemt i d taɛkkazt-is.

Abrid amaynut ad d-ildi seg uɣref mačči si tḥila n wid itteggimen system si 1962 ar ass-a.

Ɣas tamsalt n uẓar akked umezruy n tmurt tefra si tnekra n 1980, iqqim-d umecwar aneggaru i bennu n tsertit tamaynut akken Izzayriyen ad d-ilalen ad gmen deg yidles akked tutlayin n tmurt-nsen, ad kkren d Izzayriyen mačči d irbiben di tmurt-nsen.

D win i d bilinguisme n tidet.

Aumer U Lamara

Timerna / Notes :

  1. Darǧa / darija neɣ maɣribi / tamaɣribit : d tutlayt s yiman-is, ur telli d taɛrabt. Tlul-d di Tamazɣa si temlilit n tmaziɣt, taɛrabt, akked uẓar n tutlayt taqanant / punique, i yellan tedder di Carthage. Taqanant tusa-d seg uleqqem n tefniqit/phénicien akked tmaziɣt, di dewla n Carthage, si lqern wis 10 send Aâisa armi d 146 send Aâisa, mi thudd Carthage s ufus n Ruman akked Inumiden (Makawsen illa d agellid).
  2. Abdou Elimam (1949 – 2023), d amussnaw n tutlayin, linguiste, professeur di tesdawit n Wehran. Yura idlisen ɣef temsalt n tutlayin di tmurt-nneɣ : « Le maghribi, langue trois fois millénaire », éditions ANEP, 1997 ; « Après tamazight, la darija (le maghribi), éditions Frants Fanon, 2020.

1 COMMENTAIRE

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents