AccueilIdéeAsif azeggaɣ (Segyet El Ḥamra) : si temhersa ar temhersa (1)

Asif azeggaɣ (Segyet El Ḥamra) : si temhersa ar temhersa (1)

S TMAZIƔT

Asif azeggaɣ (Segyet El Ḥamra) : si temhersa ar temhersa (1)

Tamnaṭ n Tamazɣa ‘’Asif Azeggaɣ, neɣ ‘’Segyet El Ḥamra’’ s tḥasanit, tella si leqrun d leqrun. Imezdaɣ-is d Imaziɣen akken llan, s tutlayt tamaziɣt akked darja ḥasanya. 

1973 : Amussu Polisario izwar ibeddel isem i tmurt, send ad teffeɣ seg-s tmurt n Spanya di 1975, isbedd RASD (2), tamurt taârabt, mgal amezruy, akken ad ternu d aâggal deg ugraw n iwunak aâraben (Ligue des Etats arabes). 

D Lezzayer i d-islulen RASD, d tamurt taârabt, di tnemmast n Tamazɣa.

Deg ubrid, semman-as Seḥra taɣerbit / Seḥra el ɣarbiya / Sahara Occidental, imezdaɣ-is d ‘’Iseḥrawiyen’’.

- Advertisement -

Di 2020, tamsalt ur tefri ur tferru, acku tebna ɣef tḥila si yal tama :

  • Tagelda n Merruk tekkat ad teṭṭef tamurt-nni, ad tessemɣer akal-is. Di 1975 i d-tella tikli tazegzawt, la marche verte  n Hassan II (tenti di 06/11/1975), akken Imerrukiyen ad d-ḥellin tamurt s ubrid n talwit. Ass-a Merruk iṭṭef azal n 80 % n wakal-is, rnan ɣzen agadir n wakal i yebḍan tamurt ɣef sin ; Polisario iṭṭef azal n 20 % n wakal. D tiniri n uẓru ɣer gma-s.

  • Adabu n Houari Boumediène di Lezzayer issekcem tuccar-is akken Merruk ur ikeččem tamurt-nni. S wawal, isedda tagejdit n ‘’izerfan n yal agdud akken ad yeg iman-is d tamurt tilellit’’ ; d azref yuran di tejmaât n O.N.U. (Droits des peuples à l’autodétermination). Maca tamuɣli n Boumediène deg-s ugar n tḥila ; gar wayen d-ibanen :

    • Ad d-yeg afrag i Merruk, d talast si tama n wadda,

    • Ad yeg abrid i tmurt n Lezzayer ɣer yilel Atlantique ; syin ad iffeɣ wuzzal, pétrole d wayen nniḍen,

    • Ad iseddu tasertit n taârabt-tinneslemt di tnemmast n Tamazɣa. RASD d tamurt ‘’taârabt’’ tamezwarut i d-ilulen di Tamazɣa (terna-d deffir-s ‘’Jamahiriya Arabe Libyenne’’ si 1977 armi d 2011, s ufus n Mouammar Guadafi).

Iberdan n tifrat-is.

Akken ad ifru wugur n timanit n temnaṭ Asif Azeggaɣ, issefk ad tbeddel ɣef lsas tsertit n Merruk akked tin n Lezzayer.

Mačči d tamurt n USA ara t-ifrun ass-a (3), neɣ igerwan ur nferru n ONU si 1975 !

Asalu amaynut n tsertit n Merruk akked Lezzayer issefk ad ibnu ɣef lsas ;  issefk ad tekkes temhersa n taârabt-tinneslemt d tamezwarut. Ɣas mačči d ayen isehlen.

Di tazwara ad gen azal i timanit n uɣref illan deg wakal n Asif Azeggaɣ (Iseḥrawiyen). Tifrat-is ad tili d tasarut i tsertit tamaynut. Azekka, yal tamnaṭ n Tamazɣa iran ad tesbedd timanit-is, s yiman-is, ad taf abrid s talwit i yuran di tmenḍawt tamaynut n Tamazɣa.

Ass-a agraw n tmura taârabin n tikerkas, akked memmi-s UMA (Union du Maghreb Arabe),  iteddu ad irtem wakali. 

Deg umkan-is, d tamara ad zdin iwunak n Merruk, Lezzayer, Tunes, Libya deg ugraw iddan akked umezruy, akked talsa tamaziɣt :  ‘’Iwunak Idduklen n Tamazɣa’’ (Etats Unis d’Afrique du Nord). Ur illi d targit. 

Ugur ameqqran ad d-yas si Merruk, acku agellid ibedd deg uẓar-is ɣef taârabt-tinneslemt ; Muḥemmed 6 ibedd d ‘’lmir n lmumnin’’ di tmurt-is. Maca, d tamara fell-as ad d-yaf asalu amaynut akken ad idder, neɣ tagelda-s ad tenger. Ulac tamurt ibnan ɣef ddin.

Di tmurt n Lezzayer, abeddel n usalu izmer ad d-ibin azekka, acku ur telli tesnakta iǧehden, am di tallit n Boumediène, izemren ad teqqen tamurt, ad teṭṭef mgal asirem n ugdud azzayri. 

Deg usalu n ‘’Iwunak Idduklen n Tamazɣa’’, d Lezzayer i yeṭṭfen tanemmast, d tagejdit izemren ad teseddu timura nniḍen. Ma tendeh di tmurt n Lezzayer, ma iban-d mačči d tiḥila nniḍen, iɣerfan n Merruk akked Tunes d Libya ad kecmen annar. 

Tawaɣit, wid iṭṭfen adabu di tmurt n Lezzayer, ur llin deg usalu amaynut, n tifrat. 

Mazal-iten cudden iman-nsen di zman aqdim n taârabt-tinneslemt. Iḍelli kan, di tgejdit n tesɣunt n ANP, El Djeich (revue de l’ANP, éditorial), ttberriḥen i yizzayriyen akken « ad heggin iman-nsen » i ṭṭrad. Zun tella tmurt taberranit iteddun ad d-tekcem Lezzayer !!!

Aberraḥ-nsen ifra, ɣas iffer daw lɣem : « Ekkert ay Izzayriten ad tefkem idammen-nwen, magal Merruk, ɣef Seḥra Lɣerbiya ! ». D ayen ur nezmir ad d-iḍru.

Ass-a, at ukaksiḍ n Lezzayer, ‘’les généraux’’, seqqan-tt i yiman-nsen si 1973, ad tt-ččen nitni, am akken illa deg wawal. Ad zwiren warraw-nsen, neɣ d lawan ad ǧǧen agdud azzayri ad iray netta deg ubrid n talwit akked tdukli n iɣerffan n Tamazɣa.

Ass-a, issefk-asen ad fehmen iman-nsen, ur d-ittili ṭṭrad gar yegduden n Tamazɣa. Asalu amaynut n tdukli-nnaɣ yenjer, yiwen ur izmir ad-d-yas ad t-issexreb !   

A.U L.

Timerna / Notes.

1) Titre : Asif Azeggaɣ / Segyet El Ḥamra / Rio de Oro / Sahara Occidental  : de la colonisation à la colonisation.

2) Tlut-d tmurt RASD (République Arabe Sahraoui Démocratique) seg uswir n Front Polisario n 10 maggu 1973 ; tamurt tella d tamhersa n Spanya si 1884 armi d 1975.

3) Alɣu (communiqué) n Donald Trump : « Les USA reconnaissent la souveraineté du Maroc sur le Sahara Occidental », le Monde du 10/12/2020.

Auteur
Aumer U Lamara, écrivain

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles