26 octobre 2024
spot_img
AccueilCultureAumer U Lamara : "D Harbi i yessarmen ad issuqqel udlis-is ɣer...

Aumer U Lamara : « D Harbi i yessarmen ad issuqqel udlis-is ɣer tmaziɣt »

Tadiwennit akked Aumer U Lamara. Adlis n Mohammed Harbi, « Une vie debout » (1), d tanagit tasertant n tallit 1945-1962, issuqqel-d ɣer tmaziɣt s uzwel « Tudert deg iseɣ ».

Iffeɣ-d di Lezzayer sɣur teẓrigin Editions Koukou (2). Ad yili di yal tanedlist anida ttnuzun yedlisen yuran s tmaziɣt ; ad yili diɣ di tmesrit n udlis amaziɣ n Bgayet, si 28/10 ar 01/11/2024. Tuttriwin i umyaru Aumer U Lamara, win igan tasuqqilt n udlis, si tefransit ɣer tutlayt tamaziɣt.

Le Matin d’Algérie : Ad nenti/nebdu s tuttra tamezwarut : amek i d-tusa takti n tsuqqilt n udlis n Mohammed Harbi, « Une vie debout », adlis i d-iffɣen yakan s tefransit sɣur teẓrigin La Découverte di Paris, akked Casbah Editions di Lezzayer, di 2001 ?

Aumer U Lamara : D Mohammed Harbi i yessarmen ad issuqqel udlis-is ɣer tmaziɣt. Asmi nemlal, issuter-iyi-d akken ad geɣ tasuqqilt-nni, nek qebleɣ s lferḥ d ameqqran. Ɣas d adlis ẓẓayen aṭas n nnig 350 n isebtiren, kkreɣ-as ; iṭṭef-iyi azal n 6 wagguren, gar 2023 d 2024. Qebleɣ tasuqqilt-nni, acku i nek, d tigawt s wazal-is d ameqqran, akken ad d-ternu d tagejdit i tgemmi n tira n tutlayt tamaziɣt, ad taɣ amkan-is di tmurt n Lezzayer. 

Le Matin d’Algérie : Ihi, i Mohammed Harbi, tasuqqilt-a ɣer tmaziɣt tga zun d tigawt taɣnast/un acte militant ? 

Aumer U Lamara : Akka, d ayen illan ! Ɣas akken d netta i izemren ad d-yerr akken iwata i tuttra-ya. Awal-is inna-t yakan di tebrat i yi-d-yura, si mi kan qebleɣ ad suqqleɣ adlis-is ɣer tmaziɣt (3). Atan wayen i d-yura Harbi : « Tikta-w ɣef temsalt n tutlayin di tmurt n Lezzayer segziɣ-tent-id yakan deg yedlisen i yuriɣ […] Aris n timetti tazzayrit ur ittaɣ afud azekka ma yella ur tefri temsalt-a… »

Ad d-rnuɣ nek, issefk ad tekkes tidderɣelt n udabu di yal annar n tsertit akked yidles, tidderɣelt-nni yerran di rrif tamagit taneslit n tmurt n Lezzayer, tasertit ur nefki azal i tutlayin-is iddren, tid iteddun yal ass di tmurt, tamaziɣt akked darǧa.

- Advertisement -

Tigawt n Mohammed Harbi, s tsuqqilt n udlis-is ameqqran, tettban-d zun d tiririt n ssut, akken ad kksen akkin wid akk issemrasen tikerkas n tsertit n taârabt-tinneslemt, wid akk isseqdacen inelmaden imeẓyanen akken ur lemmden tutlayt tamaziɣt deg uɣerbaz-nsen, wid akk iteddun deg ubrid-nni ireglen i yasen-ildi udabu s usaḍuf n « tamaziɣt langue facultative ». D tasertit i t-isserfan ugar. Inna-t deg wawal-is, di tira-s : « tamsalt-nni tezdeɣ-iyi » (cette question m’obsède). 

Le Matin d’Algérie : Tasuqqilt ɣer tmaziɣt n yiwen udlis n umezruy am wa, ittban-d d tikkelt tamezwarut i d-tella. D ayen isehlen neɣ ala ?

Aumer U Lamara : Mačči d ayen isehlen, maca d amahil deg yella unafeg/enthousiasme ameqqran, acku di tazwara, d tiririt n wawal-nsen s tutlayt-nsen i yimeɣnasen n tallit-nni n umussu aɣelnaw/mouvement national akked tegrawla, ɣas akken llan wuguren di ddra n tutlayt tamaziɣt ur deg llin wawalen s tugget deg inurar n tsertit akked yal tasnakta. Uguren-nni nunef fell-asen s usemres n umawal n tmaziɣt tatrart, adlis-nni d-yura Mouloud Mammeri akked inelmaden-is deg iseggasen n 1970 (4). D adlis i yaɣ-yullen akken iwata deg umahil-nneɣ.

Illa wayen nniḍen, d tira yufraren n Mohammed Harbi, d tin ur deg telli tuzzya n wawal n imyura-nni « itezzin i wedrar aâmam » ; awal n Harbi yegzem, ineqqa, ɣas illa wanda yezzi yenneḍ deg unnar n usegzi n tesnakta timmarksit ; nek ufiɣ-as-d abrid i tira s tmaziɣt s tiṭ  n ufellaḥ-nni n tmurt ur ntezzi deg wawal, iteddu srid ɣer wumas/l’essentiel.    

Le Matin d’Algérie : Ad d-nezzi ɣer wayen illan deg udlis n Mohammed Harbi ; acu i d-issuli ?

Aumer U Lamara : Yif-it ad neǧǧ awal i Harbi deg wayen yura netta di tazwart n udlis-is : « S umedya n tudert-iw akked tarmit-iw deg umussu aɣelnaw, riɣ ad gzeɣ/fehmeɣ amek d-ttbanent temsal i yesseflen tamurt n Lezzayer, akked taddart-iw, si tudert n zik akked laâwayed n tmurt i tessenhez tatrarit i d-tessekcem temharsa n Fransa, ɣer tmurt n Lezzayer, tin ibedden d awanak gar tmura, ɣas mazal ur tewwiḍ d aɣlan s timmad-is. Iswi n tira s tidett akken ad d-tbeggen ayen isgrewlen tamurt, ibeddel-as udem, ɣas d tira si tmuɣli n umedya n yiwen umdan. Ddiɣ-as zun d tamuɣli n unemzray i d-yurzen tarmit n yiwen illan d nek, syin rniɣ tamuɣli n ‘’sociologue’’/tussna n timetti, akken ad nefrez seg ugensu, si daxel, tigejda yesbedden yiwet tmetti… »

Si tudert n yiwen uqcic d-ikkren di twacult tamerkantit deg yiɣrem n El Ḥarruc, ar unelmad-ameɣnas n MTLD di Skikda, armi d ilemẓi-ameɣnas n umussu aɣelnaw di Paris, Harbi ikcem aḍar afus deg umennuɣ si mi kan tekker tegrawla n tmurt di 1954.  

Harbi ikcem di Tfidiralit FLN di Fransa, syin iffeɣ tallit ɣer Almania, taggara yekcem di GPRA di Tunes akked Lqahira. Awal-is deg udlis, d tanagit n win illan deg unnar, d ayen iẓra seg ugensu n tlalit n FLN akked wamek iteddu, tazmert-is akked wayen deg yecceḍ, akked tlalit n wayen n dir ur nwata, ɣas taggara yessaweḍ umussu ɣer timmunent n tmurt n Lezzayer. Uguren-nni llan, i tiṭ n Harbi, d wid i yessawḍen tamurt ɣer liḥala deg tettemkembal tmurt ass-a. Si tnagit-nni akked tmuɣli n Harbi, nezmer ad nefhem ugar amek tella tmurt di 2024, amedya n tafrent taselwit ur neččur tiṭ, acku d ayen d-ilulen di « logiciel n FLN » di tallit-nni n ṭṭrad n timmunent n tmurt.

Le Matin d’Algérie : Acu i tebɣiḍ ad d-tiniḍ ?

Aumer U Lamara : Yiwen kan umedya izmer ad aɣ-d-yefk udem n tikerkas-nni d-ifrurxen di ṭṭrad, simal ttimɣurent rennunt, armi ssawḍent ɣer tuṭṭfa n udabu di 1962 : d tafrarit n iserdasen n FLN, si tlalit n ugraw n ikulunilen (Krim, Boussouf, Bentobbal) d aqerru, syin talalit n ugraw nniḍen n ifesyanen di tlisa akkin si tama n Tunes, akkin i wefrag Morice, gar-asen illa Houari Boumediène, Ali Mendjeli, Kaïd Ahmed akked wiyaḍ ; agraw-nni idegger akkin agraw n ikulunilen, zun ufraren fell-asen deg unnar n taɣelnaẓri. D nutni i yeṭṭfen adabu s uqeẓẓul di 1962, s tallalt tameqqrant n Gamal Abdel Nasser.

Tanagit n Harbi, seg ugensu n FLN, tekkes tagut ɣef tlalit n temzert-nni n iserdasen n Tunes, tin ur izmir ad iqabel yiwen di tallit-nni. Asalu n uswir n Soummam (congrès de la Soummam), win i yesbedden yakan tigejda n tuddsa n FLN (agensu yezwar win n berra, aɣarim izwar aserdas) ur izmir ad iqabel tazmert-nni ibnan ɣef takriṭ, akken ad isbedd awanak aɣarim, sdat tezmert tameqqrant i d-yusan s ufus n tmurt n Maser n Gamal Abdel Nasser deg usalu n « nationalisme arabe ». Tanagit n Fathi El Dib (5), afesyan-nni yellan d assaɣ gar FLN akked Gamal Abdel Nasser, inna-d ayen akk illan, inna-d ayen akk iffren di tallit-nni.

Amedya nniḍen i d-issuffeɣ ɣer tafat Mohammed Harbi, d amezruy n tlalit n Tfidiralit n FLN di Fransa, si tazwara armi d asmi yeffeɣ ; amek tella Tfidiralit-nni d tagejdit n tegrawla s tedrimt n ixeddamen illan di Fransa, s udellel/propagande i wammud n tegrawla, tifkin n imeɣnasen imussnawen akked inemhalen i GPRA, akked umennuɣ s ubarud mgal imeɣnasen n ukabar MNA n Messali Hadj.

Di tallit taneggarut, mi tella tettban-d tifrat akked Fransa, Tafidiralit n Fransa tura asenfar n tmenḍawt n tmurt n Lezzayer, tin ibnan ɣef ferru n talast gar tsertit akked ddin (constitution laïque). Ass-a, illa uḍris-nni n tmenḍawt ur nessaweḍ ad tbedd akken ad taɣ abrid nniḍen tsertit n tmurt n Lezzayer.

Le Matin d’Algérie : Anwi i d uguren i d-yufraren deg usuqqel si tefransit ɣer tmaziɣt ?

Aumer U Lamara : Ayen i d-tseggem tsuqqilt-a, zun terra-d awal ɣer ubrid-is, d tiririt n yiles-nsen i wid yellan ttnaɣen ɣef tmurt-nsen, d argaz neɣ d tameṭṭut, d tiririt n tutlayin n uɣref ɣer tnemmast n unnar, tamaziɣt akked darǧa.

Ugur illan, d win illan di yal tasuqqilt si tutlayt ɣer tayeḍ, amek ara tessuqqleḍ ayen yuran akka, akken ad yaɣ udem akkin ad irnu ad iqqen ɣer yidles n tutlayt-nni. Abrid-is illa : d taɣuri yal asurif akken ad tafeḍ ma tedda tira-nni n tsuqqilt. Din kan ad d-iban ma d ayen iwatan, neɣ d asenteḍ n wawalen ur neqqin, ur newzin. D amahil n yal asurif, d uguren ur nettwassen di yal asebter, maca d ayen ur nelli d awezɣi.

Le Matin d’Algérie : Ihi, nezmer ad nessuqqel yal adlis, akken ibɣu yili, ɣer tmaziɣt ?

Aumer U Lamara : D ayen ibanen ! Issekf ad izwir yiwen ad yeg azal i taẓeyt n umahil-nni d-iteddun i tsuqqilt, akken ad tessiweḍ ɣer yisew-is akken iwata, zun d agatu/contrat gar udlis akked umdan, anida ur ittili usekkak. Yiwet tebburt i d-ildin, d asemres n wawalen imaynuten, néologsimes, di yal tagnit akken asuqqel ad yili yegzem, ineqqa. Di tmaziɣt, ass-a simal ikeccem usemres n wawalen imaynuten, qeblen-ten yimeɣriyen ma yella s lmizan i d-keccmen, anida i ssefken, mačči d asenteḍ n wawalen n tira yebnan ɣef tutlayin nniḍen.

Imdanen ẓran ass-a ammud illan deg usemres n néologismes, ma terra tmara, acku ulac tutlayt iqqimen d tin n zik, tin n imezwura, « tutlayt n Yugerten ».

Ass-a, tigemmi n tutlayt tamaziɣt teteddu di yal tamnaṭ n Tamazɣa akked tmura n berra ; d ayen ilhan. Ammud ameqqran, d asalu deg teddun akken ad teddukel tikli, ad yezdi umahil s yal assaɣ ara ten-isdukklen. Tilisa n tmura beddent ass-a zun d ifergan i twizi n inagmayen/chercheurs n tmaziɣt. Issefk ad ilin iberdan akken ad anfen i wuguren-nni d-ibedden ; aẓeṭṭa n internet illa ass-a d yiwet tallalt gar ifassen-nsen.

Ayen i d-yufraren ugar, d tigemmi simal n tira di tsekla tamaziɣt, d tafarest/production di yal annar, d tira n wungalen, n yedlisen n walmud akked usedwel i yiɣerbazen. D azamul n tigemmi n tmaziɣt i leqrun d-iteddun. D ayen ur izmir ad iqqen neɣ ad yerẓ  udabu, akken ibɣu yili.

Izen/message n Mohammed Harbi, s tsuqqilt ɣer tmaziɣt n udlis-is aneggaru, d win ara yefken afud i yal amdan iteddun deg ubrid n tigemmi n tmaziɣt di tmurt tamaziɣt, d azamul yufraren n yiwen seg wid i yas-igan azal d ameqqran.  

Le Matin d’Algérie : Adlis wis sin (tome 2) n tkatut tasertant/mémoire politique n Harbi, win idlen i tallit 1962-1965, armi d coup d’État n Boumediène di 1965 akkin, mazal ur d-iffiɣ. Uget n imeɣriyen ggunin-t. Ad issuqqel ɣer tmaziɣt ?

Aumer U Lamara : D ayen ibanen ! Ad sekreɣ tasuqqilt-nni s lferḥ ameqqran ma yessuter-iyi-d diɣ Mohammed Harbi, akken ad ssiwḍeɣ amahil-iw ɣer taggara-s.

Yacine K.

Timerna / Notes :

(1) Une vie debout, mémoires politiques, tome 1 : 1945 – 1962, Mohammed Harbi, édition La Découverte, Paris 2001 et Casbah éditions, Alger 2001.

(2) Tudert deg iseɣ, takatut tasertant, adlis 1, traduction en tamaziɣt  du titre « Une vie debout », Mohammed Harbi, éditions Koukou, Alger 2024.

3) Message de Mohammed Harbi :

« Mon cher Aomer Oulamara. Je vous remercie d’avoir accepté d’assurer la traduction amazighe de mon ouvrage. Mes opinions sur la question des langues en Algérie sont clairement expliquées dans mes ouvrages et mes positions publiques. Depuis l’opposition ouvertes de parents d’élèves de Djidjel de dispenser des cours en langue amazighe à leurs enfants, cette question m’obsède. Les fondements de la société algérienne demeureront inachevés tant que cette question n’est pas résolue. Maintenant que ces manifestations ont touché les enfants, la solution urge. Il ne faut pas attendre. Bien à vous. »

Mohammed Harbi, 27 novembre 2023.

4) Amawal n tamaziɣt tatrart (Lexique de berbère moderne), élaboré dans les années 1970 par Mouloud Mammeri et un groupe d’étudiants du cours de tamaziɣt de l’université d’Alger (Benkhemou Mustapha, Zentar Amar, Yahiaoui Amar, etc.), tiẓrigin Imedyazen, Paris, 1980.

5) Fathi El Dib, officier des renseignements égyptiens, était l’homme de Nasser pour les relations avec le FLN. Il a publié son témoignage en 1985 sous le titre « Abdel Nasser et la révolution algérienne », éditions L’Harmattan, 443 pages, Paris 1985.

1 COMMENTAIRE

  1. Le vrai problème est que l’on réduit la question identitaire à celle des différentes langues algériennes. Nuance dramatique: il y a une vision du monde diamétralement opposée entre la Kabylie et le reste du pays. L’islamisme comme « dénominateur commun » est une grande mystification, qui sert le statut quo fonctionnel au régime et les quelques kabyles d’ origine qui pactisent avec le régime. Le massacre de 1963 en kabylie marque la rupture de cette farce qui consiste à uniformiser par islamisme interposé des constructions déterministe s de l’identité, comme cette assimilation forcenée pensée par benbadis  » l’ Algérie , fatalité islamique oblige, serait vouée à l’arabisation »! boumedien en ferait une certitude… La question est: un mensonge historique peut il être assumé par habitude? Que ces sieurs nous expliquent pourquoi la Turquie et l’ Iran qui comptent des milliers de kms de frontière avec les vrais arabes ne se soient pas arabiséS!?

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents