22.9 C
Alger
jeudi 3 juillet 2025
AccueilIdéesFransa – Lezzayer : d abernus n Aâbdelqader ?

Fransa – Lezzayer : d abernus n Aâbdelqader ?

Date :

Dans la même catégorie

Karim Tabbou : le virage diplomatique de l’Algérie

Comme chaque lundi, j’ai accompli hier matin mon obligation...

Dans l’ombre d’un procès, Boualem Sansal

Le 24 juin 2025, dans une salle d’audience d’une...

Quand les gyrophares masquent le mépris 

Dans un pays où l’État de droit est vidé...

La main lourde de la justice algérienne

La condamnation à sept ans de prison par l’État...

Keynésianisme militaire et justice social

La Commission européenne a décidé dans un programme intitulé...
spot_imgspot_img
- Advertisement -
S TMAZIƔT

Fransa – Lezzayer : d abernus n Aâbdelqader ?

Benjamin Stora yura-d assaɣ/rabul-is ɣef wayen issefken ad yeg akken ad tefru tedyant n umezruy n 132 iseggasen n temhersa/listiaâmer gar Fransa akked Lezzayer. D ayen ilhan, maca d tamuɣli n Fransa, akken ibɣu yili. Illa wayen ilhan deg-s, tella tsertit. D asurif amezwaru akken ad kksent tucerka si yal tama.

Tura, d nnuba n Lezzayer ad taru assaɣ ad d-ifken tamuɣli n Lezzayer, syen ad mlilen i sin akken ad ibedd ugraw « Aktay akked tidett » (Comité « Mémoire et vérité ») ad d-yawin tifrat akked talwit i lǧil d-iteddun. 

Di temsalt-a, llan sin wuguren imeqqranen, yiwen si tama n Fransa, wayeḍ si tama n Lezzayer. Issefk ad kksen i sin akken ad ters talwit-tifrat n tidett. Ur zmirent ad ilint tḥila akked wurar n tsertit di temsalt am ta.

Asalu n Fransa :

Iban am uzal anda i tessaweḍ tmuɣli n Mas Stora akked wid ixedmen yid-s : ad wten ad frun uguren n wass-a s umezruy n yiḍelli i seqdacen yal tikkelt (tamsalt n iḥerkiyen akked warraw-nsen ur nefri, iserdasen Irumyen immmuten di ṭṭrad, wid iɣaben, tawaɣit n OAS, asmenteg n yal ass n ukabar FN n Le Pen, tilufa n imeṭṭurfa inselmen, …). 

D ayen issewhamen, akken tefra temsalt n ṭṭrad n Lezzayer di tmurt n Lezzayer i teqqim tedder akken i tella di Fransa, amzun ur tefri ! Mačči ɣur Front National kan, mačči ɣur yemɣaren kan.

Illa wugur ameqqran deg wassaɣ n Benjamin Stora ma tiṭ-nsen ad wten ad sburren i Lezzayer s ubernus n Aâbdelqader, ad seggmen amezruy am akken iwwet ad t-iseggem Napoléon III di tallit-is. 

Ma bɣan ad sbedden azekka asebdad/statue n Aâbdelqader di Fransa, issefk ad ẓren Fransa tessebded yakan yiwen usebdad n « Emir Abdelkader » deg wass n 15 tuber 1949 di Maâsker/Mascara. Amezruy n ‘’Lmir Aâbdelqader’’ yettwasssen, illa deg-s wass, illa yiḍ. Ur illi umaynut.

Taggara n wawal, ayen ilhan deg wassaɣ n Benjamin Stora isluɣ-it wayen ur nelhi. Ur izmir Emmanuel Macron ad t-iqbel akken illa.

Asalu n Lezzayer :

I yizzayriyen n tidett, wid issurgen idammen-nsen, wid inḥafen, wid iwumi mmuten imawlan-nsen d watmaten-nsen, wid iguǧǧen ffɣen tuddar-nsen akked idewwaren-nsen, tamsalt n temhersa n Fransa tefra. Teffeɣ Fransa, ikkes wugur ameqqran n 132 iseggasen. Ayen d-iqqimen d tussna n umezruy ara seddun imussnawen umezruy di tlelli.

Wid yesmentigen ass-a tamsalt n temhersa n Fransa d wid d-ikecmen deffir Fransa, wid iččan tamurt si 1962. D nitni i yettuɣun akken ad cerḍen di Fransa ‘’ad tessuter smaḥ i Lezzayer’’ (demander le pardon, la repentance, …) akken ad rnun ad fken aẓar ugar deg udabu, armi sawḍen kra n Izzayriyen saramen ad d-tuɣal Fransa !

D imeɣnasen n néo-FLN akked at ičumar i d-rebban i yesseqdacen rennun tamsalt n temhersa, nitni ur ten-iwekkel yiwen. Yal amulli n 5 yulyu, 1u nunamber akked 8 maggu ad d-nebcen tamurt. Tura suturen di Fransa ad asen-d-tefk ayne yura (les archives) akken ad ten-snegren, ad gen asekkak.

Nnan siweḍ akeddab ar tabburt, issefk adabu yellan ass-a ad d-issuffeɣ ‘’assaɣ/rabul n Abdelmadjid Chikhi’’, syen ad d-iban wayen iffren.

Amezruy illan gar tmurt n Lezzayer akked tmurt n Fransa ur izmir ad iqqim iqqen ɣer tsertit n wass-a, si tama-ya neɣ si tama-yen. D amussu i d-ikkren di Lezzayer, Lḥirak, i bennu n udabu amaynut, akked lǧil d-iteddun di Fransa ad t-ifrun s tmuɣli n tidett, n war tiḥila. 

Imelyunen n imeẓyanen i yellan ass-a d izzayriyen d ifransiyen di Fransa zemren ad ilin d asɣen ameqqran, ad ldin tabburt tamaynut di lfayda/ammud n snat tmura.

Mačči s usebdad neɣ s laânaya n ubernus n Aâbdelqader !

Auteur
Aumer U Lamara 

 




Dans la même catégorie

Karim Tabbou : le virage diplomatique de l’Algérie

Comme chaque lundi, j’ai accompli hier matin mon obligation...

Dans l’ombre d’un procès, Boualem Sansal

Le 24 juin 2025, dans une salle d’audience d’une...

Quand les gyrophares masquent le mépris 

Dans un pays où l’État de droit est vidé...

La main lourde de la justice algérienne

La condamnation à sept ans de prison par l’État...

Keynésianisme militaire et justice social

La Commission européenne a décidé dans un programme intitulé...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici