23 avril 2024
spot_img
AccueilPolitiqueLezzayer  : annar n tsertit, mačči n userdas

Lezzayer  : annar n tsertit, mačči n userdas

S TMAZIƔT

Lezzayer  : annar n tsertit, mačči n userdas

Adabu n ‘’Lezzayer tamaynut’’ iteddu ad issekcem tamurt di yir tinifift, d tallit n takriṭ/violence ara yesnegren asirem-nni ameqqran d-ilulen si furar 2019. Anwa ur as-nenni : « tikkelt-a tezmer ad tbeddel s tidett » ?

Adabu iteddu ad yerr takmamt i tmurt, ma yezmer, ad issekcem imeɣnasen ɣer leḥbas, ad igdel ikabaren akked tdukliwin illan, syen ad yeg afrag i tmurt, zun d amerdax. D ayen iḍerrun kan di tmura yal tikkelt ma yekker ṭṭrad ameqqran, ad ttwakksen izerfan ar tezri temsalt (Etat d’urgence, Etat d’exception, …). Ass-a, ur illi ṭṭrad di tmurt n Lezzayer gar-as d tmura nniḍen.

Adabu yufa-d taḥilett akken ad iseddu tasertit-is, ad iqqim : ad d-yaf ‘’acengu n waguns’’ (ennemi intérieur) akken ad d-isnulfu isuḍaf imaynuten (lois répressives) swayes ad iqqen tamurt. Maca tamacahutt-nni d-suffɣen, ‘’MAK, Rachad organisations terroristes’’, tesban-d ugar tikerkas-nsen.

Amur ameqqran n Izzayriyen ẓran abrid deg iteddu udabu , anwa i d issew-is : ad d-issuffeɣ tazmert-is, ad iwwet ad icudd s cckal, akken ad issuffeɣ Izzayriyen seg ubrid n talwit deg yedda umussu n hirak-tanekra si furar 2019, abrid-nni yernan ccan i tmurt n Lezzayer. 

- Advertisement -

Ass-a, amjaddel gar yemdanen iteddu yal ass : amek nezmer ad nqabel adabu s talwit, s tikli d isuɣan, di tegnitt deg netta yefren takriṭ n tdebbuzin, taɣdemt n usekkak d wayen nniden ?

Tamsalt tettwassen di tmura nniḍen. Di tallit n apartheid di Tafekra n Wanẓul (Afrique du Sud) akked umennuɣ n ANC, Awal n Mandela iqqim-d d azamul : 

« Akka i itella, d win yewten i iferrnen udem n umennuɣ akked wayen swayes  izmer ad iwwet, mačči d win yettwaɣen. Ma yessexdem takriṭ/violence di tyita-s, d tamara ɣef win yettewten ad issemres ula d netta takriṭ », Nelson Mandela (1).

Maca, awal n Mandela idda di tallit-is, di lweqt-is, mačči yiwen ubrid kan i yellan. Ass-a abrid n talwit yugar win n takriṭ, akken ad d-teffeɣ tmurt si tsertit n 1962, ad tebnu ɣef izerfan. 

Tidett, ass-a ur illi ucengu n berra, ur illi ‘’ucengu n waguns’’ deg ugdud. Ma yella ucengu, illa deg udabu, illa di tidderɣelt n wid yuɣen amkan deg-s, zun d ayla-nsen, teččen rennun war tawat, sedduyen yal asaḍuf i wammud/lfayda-nsen. Adabu-ya ibedd ɣef sin ifadden :

  • Tasertit taârabt-tinneslemt akked tuqqna ɣer tigeldiwin n wagmuḍ (Emirats, Qatar, Saoudya,…),

  • Tasertit taserdasit (militarisation de l’Etat)

Issefk ad tekkes tsertit taserdasit (démilitariser l’Etat)

Di yal tamurt llan iserdasen d agadir ɣef tlisa akked tlelli n tmurt, d afrag ibedden s tezmert n imezdaɣ n tmurt, mačči d uzzal kan, iblandiyen akked tmesrufag i ɣef tebna tezmert-is.

Ugur ameqqran di tmura yellan am Lezzayer, d anekcum n iserdasen deg unnar n tsertit, uɣen tanemmast. Mačči d amkan-nsen, mačči d nitni i yessefken ad seddun tasertit n tmurt, neɣ tadamsa n tmurt. Si 1962 ar ass-a, d ifesyanen imeqqranen i yeṭṭfen imukan n yal takebbanit, n yal amkan nniḍen, gan zun d aẓeṭṭa n tissist gar-asen.

Nnig lfayda i tent-icerken akken llan deg unnar n tsertit, illa wayen i tent-icerken ugar : d tadrimt tameqqrant swayes sfaydin, akked tudert-nsen nnig yal asaḍuf/lqanun i yellan kan i wegdud, mačči i nitni.

Ifesyanen imeqqranen i yettwaṭṭfen gar ifassen n teɣdemt taserdasit (tribunal militaire n Blida), adabu yefka-d udem-nsen zun d imexḍa, d wid kan yezrin/yaâddan akkin i tilas yettwaqbalen (tadyant n Hamel, d amedya). 

Tidett, ur telli kra n ‘’mani pulite’’ akken ad tizdig tsertit n tmurt. D aɣebbar s allen, akken ad issusem wegdud. Ayen illan ass-a di tmurt n Lezzayer, d ayen illan di tmurt n Rusya, Birmanya, Maser, Brazil (2)… 

Di yal amkan i ṭṭfen iserdasen, ad as-ddun i tmurt zun d lkazirna. Di 2020, yiwen uneɣlaf n Lezzayer yufa-yas-d tabburt akken ad teddu akken iwata luzin n wuzzal n El Hadjar : ‘’issefk ad tt-ṭṭfen iserdasen’’. 

Ayen ur d-inni : akken ad rẓen taseqqamut n sandika yellan din, ad seddun ixeddamen s udegger d umeṭreg, akked lḥebs ihegga.

Teqqim-d tuttra : amek izmer ad iqbel win iteččen tamurt, war tawat, war talast, ad iqqim azekka di talast-is, ad yili am netta am at tmurt-is ?

Tifrat-is, d asalu amaynut (une nouvelle vision) i tmurt n Lezzayer, d adabu aɣarim (Etat civil) i tdukli ɣef lsas n timura n Taferka n Ugafa…

A.U.L.

Timerna / Notes :

1) «C’est toujours l’oppresseur, non l’opprimé, qui détermine la forme de la lutte. Si l’oppresseur utilise la violence, l’opprimé n’a d’autre choix que de répondre par la violence », Nelson Mandela.

2) « Il sera très difficile de démilitariser l’État brésilien, car cela impliquerait que des milliers de militaires acceptent de diviser leur salaire par dix » (M. Chirio, historienne, spécialiste du Brésil). Source le Monde diplomatique, juin 2021, p. 6.

Auteur
Aumer U Lamara, écrivain

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici

ARTICLES SIMILAIRES

Les plus lus

Les derniers articles

Commentaires récents