25.5 C
Alger
mardi 9 septembre 2025
AccueilIdéesLkazirna Antar, Bab Jdid, Derb Mulay Crif, Tazmamart, ... !

Lkazirna Antar, Bab Jdid, Derb Mulay Crif, Tazmamart, … !

Date :

Dans la même catégorie

Djamel Zenati, l’intellectuel populaire et militant de la démocratie

Souvent, les hommages se murmurent trop tard, lorsque le...

Les enfants, ces victimes oubliées de la sale guerre (fin)

Sous quelque angle d’analyse que ce soit, au finish,...

Quand « El Khabar » travestit la harga en théorie du complot

L’affaire de la fuite spectaculaire de huit adolescents algériens...

Mélenchon appelle à « tout bloquer » pour faire tomber Macron

À Lille, Jean-Luc Mélenchon a lancé un appel qui...

Bayrou, la confiance en pari

Demain, lundi 8 septembre 2025, le Premier ministre François...
spot_imgspot_img
- Advertisement -
S TMAZIƔT

Lkazirna Antar, Bab Jdid, Derb Mulay Crif, Tazmamart, … !

Amulli wis sin n umussu/lḥirak ifka-d azamul ur inekker yiwen : agdud ma yeddukel ad yaweḍ ɣur wanda yira/yebɣa deg ubrid n tlelli-s, akken ibɣu yessawen. D amezruy i t-id-innan.

Wid iṭṭfen adabu ass-a di Lezzayer, at ukakskiḍ akked iqeddacen-nsen, d Tebboune neɣ d wayeḍ, issefk ad ẓren ur sen-iqqim wakud akked tikerkas swayes zemren ad qqimen ugar. Agdud azzayri yeẓra ayen illan, iddukel d yiwen, ikkes icuddan n ukukru i t-yurzen acḥal.

Abrid n takriṭ/violence n udabu, anda sqirriyen imdanen s yal tawaɣit, d lkazirna Antar, d tin n Bab Jdid di tmurt n Lezzayer, neɣ Derb Moulay Crif di Casablanca akked imukan nniḍen di  Merruk, ur ittdum. Ulac adabu ibedden ɣef yixef ujenwi.

Ma yella aɣref n Lezzayer akked win n Merruk d Tunes mazal ur dduklen i tlalit n ugraw n Tmazɣa, iduba dduklen mgal izerfan, mgal yal agdud. Iḍelli kan, Hassan II akked Boumediène ttembeddilen imeḥbas !  

Abrid n talwit i tifrat-is di tmurt n Lezzayer iban ur iffir. 

60 iseggasen n tkerkas d uqeẓẓul n ukakskiḍ akked iskutiyen ixemten di yal tiɣmert fkan tamurt i txessart, sekren wayhuh armi ttnejlin yelmeẓyen n tmurt, ddan d ḥarraga di teflukin n tmara, fkan iman-nsen d tagella i yiselman n yillel. 

Ass-a, abrid n tifrat d asbeddi n tadbelt n usaka/gouvernement de transition anda taserdast ad d-teqqim kan deg umkan-is, d taâssast ɣef tlisa n tmurt mačči mgal at tmurt. Annar n tsertit di talwit, ad yili d win n ugdud, n tugdut ur d-ikeččem ukaksiḍ, ur d-ikeččem ddin, urt d-keččement tmura tiberraniyin, am Emirates, Qatar, Saoudia, neɣ tiyaḍ…

I. Ilmezyen n Lezzayer ur llin d iqeddacen kan di tmurt-nsen

Abdelmadjid Tebboune, deg wawal-is aneggaru, iɣra-d i yelmeẓyen akken ad kecmen annar n tsertit, akken ad d-bedden di tafrent d-iteddun n APN (Aseqqamu Aɣerfan). Awal-is d taḥraymit seg yixef ɣer yixef. Ayɣer ?

  1. Tamezwarut, ilmeẓyen kecmen yakan di tsertit n tmurt si qbel furar 2019, d nitni i d imezwura deg umussu n lḥirak akken ad tbeddel tsertit n tmurt ɣef uẓar, ad ikkes systeme illan si 1962. D abrid n yiseɣ.

  2. Tis snat, ilmeẓyen ur qbilen ad ddun d iqeffafen neɣ d « les coopérants techniques » di tmurt-nsen, akken ad ileqqem udabu s yisem-nsen, ad irnu 20 iseggasen ɣer zdat. 

  3. Tis tlata, ilmeẓyen n Lezzayer ur ttnuzun s yedrimen. Ɣas d idrimen n tmurt. D aselqeḍ kan s tsertit n Bouteflika iwumi bɣan ad as-alsen (d ANSEJ akked twaɣyin nniḍen, slemden takerḍa i yelmeẓyen akken ad ssusmen).

II. Ulac smaḥ, ulac asuter n smaḥ 

Tamsalt n wassaɣ/rabul n Benjamin Stora (1) di Fransa, akked wawal i d-irnan deffir-s, mazal ur ifri. Tikersi tamezwarut i d-yufraren d ‘’asuter n smaḥ neɣ ala si tama Fransa i tmurt n Lezzayer, di ddra n wayen i tga Fransa di tmurt n Lezzayer’’ (demande de repentance /de pardon, de la part de la France pour les crimes coloniaux commis depuis 1830 en Algérie). Issefk ad ifru wawal fell-as :

  1. Ṭṭrad gar Lezzayer akked Fransa yefra si 60 iseggasen. Wid d-issuffuɣen tamsalt n usuter n smaḥ d wid illan deg udabu n wass-a si 1962. jebbden-d awal yal tikkelt, d asmenteg, akken kan ad rren tamuɣli n Izzayriyen ɣer ucengu/aâdaw n berra (Fransa), akken Izzayriyen ad ttun acengu n wass-a, adabu aserdasi n Lezzayer (systeme n at ukaskiḍ), akken taggara système ad  irnu ad iḥkem tamurt. Wid iṭṭfen adabu ass-a, ur llin di ṭṭrad si 1954, ur ten-terza tyita deg idammen-nsen. D tiḥila-nsen akken ad qqimen deg udabu.

Ma tella temsalt n smaḥ i Yizzayriyen, d tin n « Ulac Smaḥ Ulac » i udabu i yenɣan 128 yelmeẓyen di tmurt n Leqbayel di 2001, azal n 500 neɣ ugar di 1988, akked wid akk i nɣan si 1992 armi d 2000 di herrwel n urebrab n imeṭṭurfa inselmen.

  1. Sin iseggasen i yezrin si furar 2019. Llant-d tikliwin di yal tamnanṭ n tmurt, si Tlemsan ar Qsentina, si Lezzayer ar Tamenɣest, di yal tamurt n umaḍal anda llan Izzayriyen, di Fransa, Leglis, Kanada, Marikan. Ulac yiwen i yessutren neɣ icerḍen di tiɣriwin-nsen smaḥ si tama Fransa. Agdud n Lezzayer yettu tamsalt n temhersa n Fransa, acku tella temhersa n système militaro-FLN si 1962. Tezwar ayen nniḍen.

  2. Illa wayen i tent-yugaren. Ad neffeɣ si tsertit, ad nekcem annar n yidles n Tamazɣa. D tamsalt n lmizan akked leqder ma llan gar yexsimen. Di teqbaylit neɣ di yal tama nniḍen n tmurt, asuter n smaḥ s ubrid-is : mi ad tessutreḍ deg yiwen akken ad ak d-yini « semmeḥ-iyi/suref-iyi », tezwareḍ tqebleḍ d netta i k-iwten, neɣ i k-iɣelṭen. Tamezwarut ur illi deg yidles-nnaɣ usuter n smaḥ deg uxsim, d netta ad d-ifken udem, ad d-issuter ad as-tsemmḥeḍ keč. Akka i tella.

Di temsalt n umezruy gar Lezzayer akked Fransa, si 1830 armi d 1962, mačči d amennuɣ gar sin yemdanen, snat twaculin, sin iderma neɣ tewsimin/tribus…

D amezruy n temhersa n lqern wis 19. Ṭṭrad gar Fransa akked Lezzayer ur iḥbis si     1830, di yal tama n tmurt d imenɣi armi d lgirra tameqqrant n 1954 – 1962. Si 1830, Fransa tewwet akken tezmer akked ad teqqim di Lezzayer, Izzayriyen wten akken zemren akken ad teffeɣ Fransa. Taggara tekka tama di tayeḍ, teffeɣ Fransa, ifra ṭṭrad. Tura d tallit n umezruy mačči n tsertit akked usmenteg yas ass.

III . Tamsalt n les Archives n 1830-1962 akked wid n… 1962 – 2020 

Taḥraymit n usuter n smaḥ iqqen ɣer temsalt n les archives. D at néo-FLN n système i yessuturen di Fransa ad d-tefk les archives n 1830-1962 i yellan di Fransa !

Di lawan deg adabu n Lezzayer iffer les archives illan di Lezzayer ɣef Izzayriyen, di tama nniḍen ibɣa ad d-iṭṭef ayen illan di Fransa akken ad t-iffer, ad yerr tadimt ɣef umezruy, ad yaru amezruy akken ibɣa netta. Mačči d amezruy i d aɣbel-is, d tikerkas akken ad ibeddel udem i umezruy n tidett.

Izzayriyen ass-a ur suturen di Fransa akken ad d-tefk les archives illan di Fransa. Amur ameqqran saramen ad qqimen din di Fransa, ur d-keččmen gar ifassen n udabu yellan ass-a di lezzayer, ar asmi ad tbeddel…

Ma yella wayen izwaren di temsalt n les archives, ilmend d les archives n ṭṭrad n 1830 – 1962, zwaren-ten wid n 1962 – 2020 ! 

Izzayriyen bɣan ad ẓren ayen illan si 1962, ad ẓren les archives n la sécurité militaire akked DRS, akked wayen isnegren tamurt. Din ad d-tban tidett n udabu yellan ass-a.

Tamurt n Almanya armi d-tessuffeɣ les archives n STASI i tekkes tucerka n RDA, syin teddukel akken iwata. Akken daɣ tamurt n Rumanya mi yeɣli udabu n Ceausescu, suffɣen-d les archives n la securitate i yenɣan acḥal d imdanen.

Amulli wis sin n umussu/lḥirak n furar 2021 ildi-d tabburt tameqqrant i yizzayriyen akken ad ddun deg ubrid n tlelli-nsen, ur sellen i tḥila n wid ibɣan ad sinfen tanekra deg ubrid-is : d tukksa n udabu n wass-a, ad d-ifrari wass amaynut ɣef Lezzayer-nnaɣ, d aḥric n Tmazɣa tameqqrant n izerfan, ad kksen yir yismawen i d-ismektayen tebrek d lbaṭel n yal adabu : lkazirna Antar, adday n Bab Jdid, Derb Mulay crif, Tazmamart, …  

A.U.L.

Timerna / Notes :

1) Rapport de Benjamin Stora, « Les questions mémorielles portant sur la colonisation et la guerre d’Algérie », remis le 20 janvier 2021 à Emmanuel Macron.

https://www.lemonde.fr/afrique/article/2021/01/20/france-algerie-les-22-recommandations-du-rapport-stora_6066931_3212.html 

Auteur
Aumer U Lamara, écrivain

 




Dans la même catégorie

Djamel Zenati, l’intellectuel populaire et militant de la démocratie

Souvent, les hommages se murmurent trop tard, lorsque le...

Les enfants, ces victimes oubliées de la sale guerre (fin)

Sous quelque angle d’analyse que ce soit, au finish,...

Quand « El Khabar » travestit la harga en théorie du complot

L’affaire de la fuite spectaculaire de huit adolescents algériens...

Mélenchon appelle à « tout bloquer » pour faire tomber Macron

À Lille, Jean-Luc Mélenchon a lancé un appel qui...

Bayrou, la confiance en pari

Demain, lundi 8 septembre 2025, le Premier ministre François...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici