18.5 C
Alger
samedi 17 mai 2025
AccueilA la une"Ma d tamsalt n pollution di tmurt, ma nniɣ-ak... !"

« Ma d tamsalt n pollution di tmurt, ma nniɣ-ak… ! »

Date:

Dans la même catégorie

Visa obligatoire pour les diplomates algériens en France

Nouvelle étape dans la "riposte graduée" de la France...

Sommet arabe sur Gaza ou la faillite morale du monde arabe

Alors que les bombes continuent de pleuvoir sur Gaza...

Thierry Aymès : un philosophe à la croisée des arts et des idées

Thierry Aymès est un philosophe, psychanalyste, écrivain, auteur, compositeur, interprète...
spot_imgspot_img
- Advertisement -

Pollution

Deg ubrid, si temdint ɣer taddart/iɣrem, tikli ɣef uḍar, awal ittawi-d wayeḍ akked umeddakel n tikli. Nuɣ abrid d ilem, ur llin yexxamen, ur llin igarajen, ugar awal gar-anneɣ isuraf uḍar.

Tamurt tečča-tt tmes-nni n ɣect 2021. Anda wḍent wallen, teqqim-d tmerɣi-nni ur teffir tizzegzewt d-ikkren seg-wakal ; di yal tama isekla n uzemmur, n uslen d tasaft bedden d iberkanen, qquren, ntan ɣer igenni, ssagaden am di tẓegwa-nni n tmucuha. D tamuɣli ur nezmir ad tekkes di tmurt, akka d iseggasen ɣer zdat.

Mi sliɣ i taɣect n umeddakel, dduqseɣ, zun ffɣeɣ-d si tedyant-nni n Drakula, neɣ tin n ‘’uzekka-nni’’ (The day after).

– Twalaḍ s tiṭ-ik ayen iḍran di tmurt-nneɣ ! Amek ara neḥlu, neɣ ad teḥlu tmurt ?

Ur illi wawal n tririt i wawal n uɣilif. Nedda tikli-nneɣ, i sin zun nettwarez deg wawal, nga-d talast, ur t-nerri ɣer wussan-nni n temẓi, ussan n wuraren-nneɣ, n tkessawt di tẓegwa, n lgirra deg d-nekker.

Si tama-w, ur riɣ ad snedfeɣ ameddakel-iw ma leqqmeɣ-as awal ɣef tmes-nni yesnegren tamurt. Acku, ur kkisen wurfan, ur kkawen imeṭṭawen. Awal d-ittuɣalen yal tikkelt ɣur at taddart, sliɣ-as : « wten ad aɣ-snegren ! ».

Maca, ass-a, d leɣla n yal taɣawsa di tḥuna i yeṭṭfen tanemmast n wawal. Simmal trennu leɣla, talast ulac. Ayen wuɣur tegreḍ, mačči d azal n yiḍelli-nni. Suffeɣ kan tadrimt a win yesaân, ma d azawali ad itter, neɣ ad yečč idɣaɣen. Anda i teteddu ?

Ameddakel izzi-d tamuɣli-s ɣer yiɣallen akkin, inna :

– Tella kan yiwet, ma tezmer ad tdum akka, xerttum ulac ṭṭrad di tmurt-nneɣ. Ɣas akken, ad ak-iniɣ, ma tkemmel akka, simmal yettnerni lbaṭel d lexsas, azekka tezmer ad tekker, ad myeččen yemdanen. Ṭṭrad ur t-issarem yiwen, nessen-it i sin, deg-s i d-nekker, necfa-yas. Asmi tefra tin n Fransa, terna-d tin n Ben Bella di 1963, nenwa dayen, taggara tennulfa-d twaɣit n trebrabt n at ičumar, nkeccem ɣer yexxamen qbel ad iɣli yiṭij.

Ṭṭrad di Ukrainia i tekcem Russia s wuzzal, akked tigdi n lbumbat nukliyar n Putin yettban-d yuggej/ibaâd akkin zdat twaɣit n imeḥbas i yettwaṭṭfen di tmurt-nneɣ, nitni ur ẓrin ɣef wacu i ttwaṭṭfen, rnu afella tifextin n tsertit gar-anneɣ d Merruk, akked tlufa nniḍen di yal tiɣmert.

Mi nella nteddu deg ubrid ɣer taddart, simmal ittban-d ubrid yebberqaqec ɣef yiran, zelmeḍ yeffus ; llan ‘’imezdaɣ’’ ur nelli deg umkan-nsen, si yal tama d ammus n yal ini/couleur (1), n yal talɣa n plastik neɣ ukarṭun, neɣ n liminyu ; abrid-nni yellan icbeḥ, idwel zun d agudu.

Nniɣ-as i umeddakel.

– A Muh, innerna wammus deg ubrid. Zik illa zeddig webrid-nneɣ ?

– Ayen i twalaḍ drus. Nniɣ-ak, d la pollution ar aɣ-iččen, irnu nekkni nefka afus. Ula d times-nni i yaɣ-iččan deg useggas izrin, nefka afus deg-s nekkni, mi neqqim ur nferres tamurt, ur nferres iran n tuddar d tmizar, akked iberdan. Ula di temdint llan yexxamen yerɣan mi sen-d-tekcem tmes tanemmast. Ma nniɣ-ak ad aɣ-d-yawi ṭṭer ameqqran, ad aɣ-t-id-yawi !

– Amek, tenṭeq taddart ɣef wid d-ittawin ammus-a ɣer ubrid ? mačči iman-is i d-ittas wammus, i d-ttasen icekkaren, tibewwaḍin, tiqraâtin akked tkaniḍin n birra ?

– Tenṭeq taddart, maca am yidelli am ass-a, ur nezmir ad nesbedd iaâssasen deg ubrid i wid ur nessin lewqam, « anda teččen i ḍerrgen ».

Nniɣ-as,

– Ihi, win ittwaṭṭfen iḍegger ammus deg ubrid, issefk ad ixelles abrusi ameqqran. Akka neɣ ala ?

– Ur teqqim deg ubrusi neɣ lexṭeyya ay ameddakel, ma ur izwar lewqam, ma ur fhimen yemdanen ammus iteddu-d ɣer uqerru-nsen. Seg-mi tenṭeq taddart, ikker wawal, yal yiwen iqqar mačči d nek, taggara neɣsen iḍumman, kksen icekkaren-nni imeqqranen i srusun din, neɣ i ttḍeggiren si ṭṭaq n tkerrust-nsen wid iteddun di ṭunubilat yal ass. Ma d nnger n wammus wakali, mazal d-iwwiḍ wass-is.

D asirem ? d asurif amezwaru ɣer tezdeg n tmurt  azekka ?

Aumer U Lamara

Timerna / Notes

1) Tal/yal tawaɣit n iḍumman i neẓra deg ubrid-nni n taddart  : tikaniḍin akked tiqraâtin n birra (Beck’s, Heineken, Beaufort, Albraii, Bavaroise, 33 Export canette), tiqraâtin n plastik (Ifri, Ramy, Lalla Khedidja, Selecto), ibewwaḍen n dexxan n Marlboro, tipuciḍin n chips (Fritos, Crox,  Piuto Stick Frites), tibewwaḍin n yiẓem/jus (Bifa Drinks, Ifruit fraise, Fruty Briquette, Candia, Yago Yaourt Soummam, Tifra Lait), tibewwaḍin n lgaṭu (besto biscuit, Jacker gaufrettes),  igubliten n lqahwa (coffer break), tiḍebsiyin n plastik amellal, yiwet tpuciṭ n tserbiḍin Perous Baby wipes, tibidunin n zzit umutur 5W40, ticekkarin timeẓyanin n cemma, akked icekkaren n plastik n yal ini (iberkanen, imellalen, izegzawen, izeggaɣen…), ssaɣen i tmurt, ittawi-ten waḍu nnig wuzzu d umadaɣ, semḥallqen i yifurkan yerɣan, zun d annay n ‘’tmurt n pollution’’.

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici