AccueilIdéesTafsut mm idammen : i Kamel Irchen

Tafsut mm idammen : i Kamel Irchen

Date :

Dans la même catégorie

Philippe André : aux frontières de l’âme et de l’art

Philippe André est un écrivain français inclassable, dont l’œuvre...

Justice enlevée… Les avocats sont la dernière ligne de front

Dans un pays qui avance au rythme du silence...
spot_imgspot_img
- Advertisement -

Kamel Irchen

Tiyita n 2001 werɛad tejji! D tafsut mm idammen, d taberkant. I tewwi deg ilemẓiyen d tlemẓiyin, ur ttuhwanen. I tɛeyyeb, i teǧǧa di ṭṭerf n tmetti, i tesgujel, i tessettru, i tezza d tasiwin ar ass-a neggint!

Ulac win yettun neɣ ara yettun tiyita-m. Annaɣ a tafsut tettawiḍ-d ijeǧǧigen d tayri i tmura ugafa, ma d nekni tessuzleḍ-aɣ deg usawen, tessuẓleḍ idammen n ilemẓiyen-nneɣ! Amek ara-kem nettu! Xaṭi, ur ntettu, ulac smaḥ ulac.

Ɛeddan 21 d aseggas, ula d yiwen n wemcum ger yemcumen-nni, i ɣ-yenɣan arraw-nneɣ s yir lmut, i ɣ-iregmen, i ɣ-iḥeqqren, ur iɛedda di teɣdemt n Lezzayer neɣ tagraɣlant! Amek akka? Ulac ula d yiwet n twacult neɣ snat a sen-yessalin asawen s waɛrur i iqettalen d wid i ten-d isnedhen? Ulac tuddsiwin ara sen-yesseknen abrid n teɣdemt? A sen-yini, melba yes-wen, mebla lebɣi-nwen, s kunwi iwumi iruḥ win neɣ tin ɛzizen fell-awen, ḥsut ulac  argaz neɣ tuddsa ara yeddun fell-awen, ara wen-yekksen tuqqda n tasa. Ihi ala yes-wen kan ara-d tbin tidet, leqwanen akka i immugen.  A sen-yini yiwen ur yebɣi ttar, nexḍa i tazla idammen. I nebɣa d talwit, maɛna win i ɣ-tt igan ad ixelles. Ahat anza n ilemẓiyen-nneɣ yettwaɣeḍren yebɣa ad d isel d akken imcumen rekkun deg leḥbas, ssutren-d ssmaḥ, rran aḍar, ɛuhden ar tifsuyin i d iteddun ar -d ttawint ala ijeǧǧigen d tayri i ilemẓiyen.

21 iseggasen-aya ntezzi ntenneḍ, nettraju, ur yelli anda i nessaweḍ. Ass-a llan wid d tid iruḥen rnan ar mmi-tsen neɣ yelli-tsen. Ruḥen ur ḥḍiren i lexlaṣ n wid i sen-igezmen tasa . Ma d wid i d yeqqimen, sellen i yir awal, amzun drus i ten-yuɣen! Ixus kan ccah sufella d wawal-nni i iḥemmlen a t-sqedcen melmi i sen-tefka teswiɛt, nexdem akken nebɣa yerna “dezzu mɛa-hum”, dɣa aqel-aɣ deg-s!

Tineggura-ya llan kra qessiḥit, sugten-aɣ-d rregmat wid iwumi zur wudem, a k-qqaren:  amek di Lezzayer mmuten mettin u xemsin alef, ur d yelli uḥaseb n wid issaɣen times, kunwi 128 d aterras ilaq uḥaseb? Tlaq teɣdemt? Ttut lhem a ken-yettu!

Ihi nekni ur ntettu, ur nettsamaḥ! Ugaɣ, ur ẓrin ara, neɣ ur bɣin ara ad ẓren, d akken ilemẓiyen n tefsut mm idammen, ffɣen-d s ifassen d ilmawen, ffɣen-d ala s tgerjumin-nsen, ttsuɣun mgal tamuḥqranit, ugin timenɣiwt n watmaten-nsen si Masnsen almi d aneggaru. I Yebɣan d tilelli, tin akken yura s idammen-is Kamel Irchene deg lḥiḍ deg Iɛeẓẓugen.

D tawaɣit, bɣan 128 n ilemẓiyen yettwanɣan d luluf iɛeyben, a ten-rren ar wid yeṭṭfen amadaɣ neɣ lkazirnat! Ar widen yeččan tamurt, ar wid yeddmen neɣ yefkan leslaḥ, widen akken yezlan, yeqlan leṭṭwafen, yettɛeddan ɣef tlawin d yergazen! Ala, ilemẓiyen n 2001 mačči d imcumen-nni n 90. Ala, ilemẓiyen Iqbayliyen n tefsut taberkant, ur bɣin la ddula tineslemt la tin uɛessekri. Ur nɣin ur ukiren. I yugin d ddel, ugin tamuḥqranit yettwaẓẓan si 62 almi d asmi immuten, bɣan tilelli, bɣan tudert, bɣan taqbaylit ad yali wass fell-as. Ɣas truḥem ur ken-ntettu, yal aseggas s yes-wen i nbennu lsas, yal Aqbayli fell-awen d aɛessas.

Farid Benmokhtar

D aselmad di tesdawit Paris VIII.  

Dans la même catégorie

Philippe André : aux frontières de l’âme et de l’art

Philippe André est un écrivain français inclassable, dont l’œuvre...

Justice enlevée… Les avocats sont la dernière ligne de front

Dans un pays qui avance au rythme du silence...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici