13.9 C
Alger
AccueilMise en avantTasertit mačči d azuzer n qeḍran : issefk abrid nniḍen i Lezzayer !

Tasertit mačči d azuzer n qeḍran : issefk abrid nniḍen i Lezzayer !

Date :

Dans la même catégorie

Algérie – États-Unis : Massad Boulos reçu par Ahmed Attaf 

Le ministre d’État, ministre des Affaires étrangères, de la...

Massad Boulos à Alger, sur fond d’interrogations sur le dossier sahraoui

Dans un communiqué diffusé dans la soirée,  l’ambassade des...

Libye : entre coordination régionale et exigence de souveraineté

La tenue à Tunis d’une réunion tripartite consacrée à...

Charaf-Eddine Amara, ex-PDG de Madar, placé en détention provisoire

L’ancien président de la Fédération algérienne de football (FAF),...
spot_imgspot_img
- Advertisement -

Nekcem gar iɣuraf n tessirt ! D awal n zik swayes nezmer ad neksu awal-nneɣ, acku tamurt teqqen si yal tama, zun ur illi wayen ad tt-id-isuffɣen seg yir abrid deg tella. 

Tamurt n Lezzayer tga am uɣerrabu-nni ameqqran, tanker (1), win iwumi yessefk nnig 100 km akken ad isbedd tikli-s. Maca, Lezzayer attan di nnig 60 iseggasen deg ubrid ireglen, mazal-itt deg usalu-nni yettawin ɣer nnger.

D nnger di yal annar : deg idles akked usedwel, di tasertit d izerfan, di tdamsa/économie, deg usdafel n ugama/protection de l’environnement… ass-a tewweḍ ɣer tseddart n tudert n tmurt, deg ibeddi n tlisa-s illan.

Ur illi d aberraḥ kan, ur illi d aẓeggi deg wulac, maca d ayen ur nelhi i d-iteddun i tmurt.    

Yal adabu ibedden, di yal tallit, ittdeggir kan ɣer sdat, ittfaras.

Wid iḥekmen si tazwara ẓran adabu-nsen ikka-d si tezmert n ubeckiḍ n temrigt/armée, mačči seg ufus akked tiɣri n tafrent n uɣref. Si tazwara n tefranin n « ukabar yiwen », d tiḥila deffir tiyaḍ. Si tallit-nni i yesserwet Ben Bella issebdad igerwan ‘’comité de gestion’’ n tiḥuna n iḥeffafen ! 

Ass-a, zun ikkes-asen cckal akken ad seddun timsal akken bɣan, ad gen yal taḥilet akken ad qqnen timsal, teddun zun d tin n ucrured ɣer tikli, d tubbya kan. Aserǧen n tmenḍawt/constitution, iga yal tikkelt zun d aleqqem n ifergan akken ad tedwel « d akustim » i wid ibedden. Tamsalt tettban am uzal, d tuffra n ulɣem deg utemmu (2).    

Tiḥila-nni iteddun di tmurt, seɣzefen-asent amrar akked unnar, akken ad urarent berra n tmurt, ad d-qqnen wid illan di tmura n umaḍal. Agraw-nni i sbedden, « Conseil mondial de la diaspora » (CMDA), iga zun d amerdax akken ad siherwen annar, ad suffɣen tadrimt n tmurt. Tadyant-nni taqdimt n Union méditerranéenne de banque mazal ur d-tban twaɣit-is akken i tella, rran fell-as tamdelt akken ur d-ittbin wayen iffɣen. Ass-a slulen-d CMDA ad yaɣ amkan-is…  

Wid illan berra n udabu, ttberriḥen, maca « berra n unnar »

D tadamsa i d afud amezwaru n yal adabu, d tadamsa i d tanmegla/taxsimt tamezwarut n yal adabu.

Maca, d takti iteddun kan ma yella tamurt tessasay-d ammud/lfayda s wayen xeddmen imezdaɣ n tmurt. Adabu ad iwwet ad d-issers lehna akken tadamsa ad tesnerni trika n tmurt. Din i tezmer ad tili tugdut n tidet.

Maca, di tmura deg tadrimt tettas-d ansi nniḍen, mačči s txeddimt n iɣallen akked tmussni n imezdaɣ n tmurt, amedya n tmurt n Lezzayer i yeznuzun pétrole akked lgaz, akked tmura nniḍen iznuzun ureɣ neɣ isufar nniḍen n ddaw tmurt-nsen, adabu ur iqqin ɣer wayen d-ssasayen imezdaɣ n tmurt. Din i yesserwat udabu akken ibɣa, din ur iqbil tanmegla, ur iqudar izerfan n iɣarimen-is.  

Anida ulac assaɣ/lien gar udabu akked tanmegla, anida adabu ur iḥwaǧ ad tili tanmegla, imir-nni ttlalen-d iberdan n tḥila n yal udem :

Adabu ad d-islal ikabaren zun d iqeffafen, wid ara yesseqdac deg ‘’wurar n tugdut’’ ur nelli,

Tanmegla ad terwu akessar d usawen, syin ad tebḍu d iceqfan, ad d-ifriren seg-s wid ittazalen ɣef telqimt ara ten-id-isaḥen sɣur udabu : d irbiben n udabu.

Din, annar n tsertit ad yuɣal d asayes n umezgun… ar asmi ara d-tesfi tfidi. 

Ihi, anwa i d abrid-is ? 

Ur illi ubrid inejren, win hrawen, iberzen, i yeggunin Izzayriyen akken ad nezri deg-s.

Di yal tamurt, d asderdef, am tikli n udfel : d taruẓi n usalu i d tigawt tamezwarut. 

Tarmit/expérience n tmurt si tlalit n ikabaren idis n FLN si 1989, tesban-d ayen illan di tmurt : sin iberdan kan i d-isnekren Izzayriyen : asalu n tugdut, n tzzayrit akked tatrarit/modernité n ikabaren RCD akked FFS, akked tama nniḍen, d abrid n timeṭṭurfit tineslemt, i d-ikkan si berra, i yessawḍen tamurt ɣer talast n nnger, s usalu n FIS akked iserdasen-is, s yal isem (GIA, AIS, GSPC…).

Ikabaren nniḍen i d-ilulen di temdinin (amur ameqqran di Lezzayer tamanaɣt), ur llin d ikabaren, maca d igerwan n imeddukal.

Tamuɣli-nni ifhem-itt udabu, netta yesnulfa-d irennu timrawin n ikabaren i yal tafrent, isseqdac-iten akken ad issedrem wid illan d tanmegla n tidet.

Si tarmit n nnig 30 iseggasen n tsertit di tmurt, ur llint tikta d-yufraren akken ad beddlent udem akked tuddsa n tmurt. Tella kan takti n tuddsa n temnaḍin (la régionalisation) i d-iwwi ukabar n RCD.

D takti i iqemmeḍ din kan udabu, ibren-as tikersi, acku ur iqebbel ad icrek tardast n udabu akked igerwan ur isbedd netta, ur ifrin netta, ur isseqdac netta. 

Ass-a, adabu yufa abrid ad isserwet, acku imdel-d akk tibbura, ittnezzih deg wid d-iqqimen d imeɣnasen n ikabaren, mazal-iten umnen zemren ad tt-beddlen azekka.

Adabu yesnerna di tḥila akken ad yaâzel ugar ayen d-iqqimen, isnulfa-d ‘’tagrawla tamaynut’’ mgal Fransa (3), irna yeldi tabburt i wid izzuzuren qeḍran (4) akken ad aɣen annar, ad sxerben, ad wten ad sfeclen Izzayriyen.

Maca d tiḥila n tegnit kan, acku tamurt ur tengir. Ayen illan deg-s, deg iẓuran-is, iban-d di tnekra-nni n hirak n 2019, d udem n Lezzayer tazzayrit, d win n tagduda tatrart n izerfan, d beṭṭu gar tsertit akked ddin… d asalu ur izmir ad issenger udabu.

Ad d-taweḍ tefsut-is.  

Aumer U Lamara 

Timerna / Notes :

1. Tanker : aɣerrabu/ababur ameqqran, zun d abermil, win i yettawin pétrole.

2. Révision ‘’technique’’ de la constitution algérienne :

3. Loi algérienne sur la criminalisation de la colonisation française :

https://fr.wikipedia.org/wiki/Loi_alg%C3%A9rienne_sur_la_criminalisation_de_la_colonisation_fran%C3%A7aise

4. Noureddine Boukrouh  24/01/2026 :

« Le FFS et le RCD avaient une arrière-pensée séparatiste. Juste que Aït Ahmed et Saïd Sadi n’avaient pas eu le courage d’aller aussi loin que Ferhat Mehenni ».

Entretien accordé par Noureddine Boukrouh à AlternaTV, le 24 janvier 2026.

Dans la même catégorie

Algérie – États-Unis : Massad Boulos reçu par Ahmed Attaf 

Le ministre d’État, ministre des Affaires étrangères, de la...

Massad Boulos à Alger, sur fond d’interrogations sur le dossier sahraoui

Dans un communiqué diffusé dans la soirée,  l’ambassade des...

Libye : entre coordination régionale et exigence de souveraineté

La tenue à Tunis d’une réunion tripartite consacrée à...

Charaf-Eddine Amara, ex-PDG de Madar, placé en détention provisoire

L’ancien président de la Fédération algérienne de football (FAF),...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici