29 mars 2024
spot_img
AccueilIdéeTasertit n tmurt, mačči d urar n damma !

Tasertit n tmurt, mačči d urar n damma !

S TMAZIƔT

Tasertit n tmurt, mačči d urar n damma !

Ass n 13 di yunyu 2021, ad tewwet tmagart tamurt. 

Awal amezwaru i d-itezzin deg wadmeɣ, d awal-nni n limam Muḥemmed Saïd, deffir tafrent n APN n disamber 1991, mi d-iffeɣ ukabar n FIS d amezwaru  : « Issefk Izzayriyen ad beddlen yal tanamit n tselsa-nsen d wučci-nsen, akken ad heggin iman-nsen ad ddun deg ubrid n lqanun n Rebbi ! » (1).

Mačči d asirem n wayen n diri i tmurt iwumi neqqim, d tamuɣli n twaɣit ad d-iḍrun di tafrent n APN i yettheggi Tebboune akked les généraux. Amzun ur zrin 30 iseggasen si tedyant-nni n 1991, amzun ur uzzilen idammen, ur mmuten nnig 200 000 yemdanen, amzun ur tewwiḍ tmurt talast n nnger anda mazal ur d-teffiɣ.

Ass-a, 10 di yunyu, iffeɣ waâbar, ulac tuɣalin ɣer deffir. Wid iṭṭfen adabu fernen abrid-nsen, azekka ad kecmen di temda yerwin ur ssinen.

- Advertisement -

Tasuddest/stratégie n at udabu akken ad qqimen ad ḥekmen tebna ɣef tḥilett ur nteddu : nwan zemren ‘’ad asen-uraren i yimeṭṭurfan inselmen’’, ad ten-sqedcen akken bɣan, syin ad ten-rren ɣer deffir. D tuccḍa tameqqrant ; yal win yuraren urar-nni akked ‘’watmaten inselmen’’, ifka aqerru-s d asfel, issenger tamurt-is.

At ukaskiḍ (d nitni i iḥekmen, mačči d Tebboune), ur asen-ifki yiwen tamurt gar ifassen-nsen akken ad uraren yis. Sin iseggasen i ldint tebbura n tnekra n talwit, anda yezmer ad d-ilal ugraw n usaka (transition politique), nitni cudden arkasen akken ad cudden tamurt s leḥbas akked taɣdemt usekkak, taggara ad teqqim akken i tella gar ifassen-nsen, i tarwa-nsen zun d tagelda.  

Amzun, ma slan-d i tiɣri n ugdud, fkan-d udem s talwit, d tigdi i yugaden neɣ d tuɣalin ɣer deffir !

Ilmend ad malen ɣer wid yuɣen abrid n sswab di tmura nniḍen, wid isersen uzzal, gren afus akken ad tebnu tugdut, nitni ṭṭfen armi tewweḍ anda ara teqres azekka. Ula d tamurt n Sudan tbeddel abrid, teffeɣ si tillas-nni n udabu n Omar el Bachir akked Hassan al-Tourabi (2).

Azekka, ifesyanen imeqqranen n tmurt, d nitni i yeqqnen takeddict (3) i yiman-nsen, mačči d Izzayriyen i yettuɣun akken ad ttwaâllqen deg iberdan. Ur isuɣ yiwen s wawal n ttar. 

Ass-a, d nitni i ifernen urar n damma s tmurt n Lezzayer, acku mačči akken i tt-cudden ara teffeɣ. Ugaren-ten aṭas/xilla ‘’watmaten inselmen’’ deg unnar n teḥraymit.

Ugur ameqqran, mačči d aqerru n wa neɣ n win i yaɣ-icqan. Ugur, d immal n tmurt n Lezzayer, d talwit di tmurt n Tamazɣa, n lǧil d lǧil ad d-ilalen. 

Talalit i d-slalen wid iḥekmen amussu n taârabt-tinneslemt, azekka ad d-iglu s yiɣisi di tmurt  (guerre civil). D iɣisi ur izmir yiwen ad irgel s talwit. Nitni ẓerren kan ɣer wagmuḍ aârab (aẓar, idles, amezruy, tasertit, tazmert…), d ixuniyen n Emirates akked wiyaḍ. Ur telli d tamuɣli n imelyunen n Izzayriyen i d-ikkren di lḥirak-tanekra, wid iẓerren tamurt n Lezzayer d aẓar-nsen, d tamurt-nsen, d aḥric n Tamazɣa yedduklen.

D sin iberdan ur nezmir ad dduklen, ur ttemlilin azekka. Ass n 13 di yunyu, ad tekkes tagut n tkerkas, yal yiwen ad ifren tamaṭ-is.

A. U. L.

Timerna / Notes :

1) Les Algériens sont ainsi informés par l’imam de la mosquée El Arkam, Mohammed Saïd, « à changer leurs habitudes vestimentaires et alimentaires, et à se préparer à l’application de la loi de Dieu » (cité par Le Monde, 31/12/1991).

2) Hassan al-Tourabi (1932-2016), illa d amray amezwaru n Omar El Bachir di tmurt n Sudan, d afus n udabu di tsertit-is n taârabt-tinneslemt, nnig 26 iseggasen.

source : https://fr.wikipedia.org/wiki/Hassan_al-Tourabi 

3) takeddict : tikersi iteddun, nœud coulant (pour la pendaison).

Auteur
Aumer U Lamara, écrivain

 




LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici