28.9 C
Alger
mardi 1 juillet 2025
AccueilChroniqueUrar aberkan gar udabu akked imeṭṭurfan inselmen !

Urar aberkan gar udabu akked imeṭṭurfan inselmen !

Date :

Dans la même catégorie

L’Algérie, l’affreuse nation !

C’est ce que l’on pourrait penser. Il y a...

Dominique de Villepin sur le voile islamique : « Je ne suis pas couturier !»

Force est d’admettre que s’il reste encore des hommes...

Oran : chronique du haut et du bas

Lorsque nous n’étions pas encore des illettrés dans notre...

La fin du droit ou la verticalité de l’Empire

Il ne reste presque rien des institutions internationales, sinon...

Pour la décentralisation du politique

« La vérité est non seulement une fiction, mais une...
spot_imgspot_img
- Advertisement -
S TMAZIƔT

Urar aberkan gar udabu akked imeṭṭurfan inselmen !

Taḥilett tettwassen : wid iran ad sxerben tamsalt, akken ur tferru, ad d-heggin wid ad yerwin anejmaâ. Nitni ad d-qqimen akkin. Akka i tella di yal tamurt.

Adabu akked imeṭṭurfan inselmen (les islamistes) fran ɣef uqerru n Lezzayer, fran amek ad snegren tanekra n furar 2019, neɣ amek ad tt-id-sseknun ɣer tama-nsen. ‘’Hirak béni’’ akked ‘’chaâb el aḥrar’’ n El Maghribia yettwassen. 

Maca d timsizzelt taberkant gar-asen : adabu yellan ass-a ikkat ad iqqim, imeṭṭurfan kkaten ad ṭṭfen amkan n udabu akken ad srewten akken i ssnen yakan. Tasertit-nsen di tɣiwanin (les APC) i ṭṭfen si 1990 armi d 1992 ssnen-tt Izzayriyen. Ayen d-irnan ɣer zdat, d tawaɣit nniḍen.

Tidett, ur illi umgared gar tsertit n udabu i d-ifkan imɣi si 1962 akked tin saramen ad seddun yimeṭṭurfan : d taârabt-tinneslemt akka, akkin.

Ayen isdukklen adabu akked imeṭṭurfan meqqer : i sin qqnen ɣer tmura taârabin (Emirats, Qatar, Saoudia, …), d iqeddacen n tmura-nni.

Inig amezwaru n Gaïd Salaḥ di 2019, ɣer tmurt n Imarat (Emirats). Nnan-as-d ayen issefk ad t-yeg di tmurt n Lezzayer !

D yiwen ugerruj i yellan deg Agmuḍ Anemmas/Moyen Orient i yeseččayen at udabu (les généraux akked wiyaḍ) akked wid isedduyen imeṭṭurfan (Rachad, MSP, akked ikabaren nniḍen).

Ass-a, ixef n umrar illa di Doha, Abou Dhabi, Ryad, … (1).

Timsizzelt illan gar-asen tuɣ mačči yiwen wudem kan. 

Di tallit deg yimeṭṭurfan sluffuyen i umussu/lḥirak akken ad t-nehren deg ubrid-nsen, acku ẓran din i tella tezmert tameqqrant, adabu yuɣ abrid nniḍen : ikkat ad isgen amussu/lḥirak, ikkat ad issexreb, ad issekcem ccek deg Izzayriyen akken ad kukrun, ad jebden iman-nsen. Tikerkas n Abu-Deḥduḥ akked usaḍuf i d-gren (tukksa n taɣlant tazzayrit/déchéance de la nationalité), am wanẓad ɣef seksu, gan-t d amezrag nnig uqerru n yal Azzayri, gan-tent akken ad sxerben annar n talwit.

Kra n wussan kan iban-d wurar n udabu : ad iwet ad isbedd tafrent n APN di yunyu d-iteddun, s Izzayriyen neɣ mgal Izzayriyen.   

Deffir tsertit i tent-icerken i sin (adabu akked imeṭṭurfan inselmen), illa wayen i tent-izdin zun d yiwen : d takriṭ (la violence). Ma yella adabu yessekcam yal ass ilmeẓyen n tmurt ɣer leḥbas acku d imeɣnasen n umussu/lḥirak, imeṭṭurfan d tazmert kan i yasen-tt-ikssen ass-a. Di yal amkan anda ukin ǧehden, d awal-nsen kan i yellan. Tugdut i nitni d tiḥila kan qbel ad ṭṭfen adabu.  

Scenario n 1962 ?

Di tallit deg amur ameqqran n Izzayriyen kkaten akken ad tbeddel ɣef lsas, ad kksent tgejda ɣef yebna udabu si 1962, ad d-izzi wawal ɣer ugdud, ad-tlal Lezzayer tamaynut, adabu akked imeṭṭurfan inselmen mazal-iten qqnen di tedyant n 1962.

1. Adabu yeskuccer, ur d-ifki udem i wayen bɣan Izzayriyen di tazwara (asaka akked tafrent n useqqamu aɣerfan (gouvernement de transition + élection d’une assemblée constituante) acku yugad ma ad d-ildi tabburt, ad as-tettwakkes tezmert swayes yeṭṭef, taggara ad igrurej, d war adabu (2).

2. Tamuɣli n imeṭṭurfan temgared. I nitni, di tegnitt n herrwel i sarmen ugar ad gen am akken gan wid iṭṭfen adabu di 1962 (agraw n Wejda). Ma terwi, nitni ad farsen tagnitt, ad tt-ḥewsen. Nitni heggan iman-nsen (d tidett yellan neɣ d tikerkas i ḥekkun/propagande?). Di ccek, d tamara ad d-nesmekti awal n Mohia : « les frères musulmans heggan arkasen, ttraǧun seulement melmi i d ass-nsen ».

Ɣas ulac les blindés ad d-ikecmen si Merruk d Tunes, am di 1962-nni, ass-a llan les blindés di yal tiɣremt n tmurt. Imeṭṭurfan sarmen ad d-afen iserdasen ad ten-iseddun akken ad slefɣen Izzayriyen, ad sizlen idammen « i wudem n tinneslemt » ! 

Taggara n wawal 

Uraren n tḥila gar udabu akked imeṭṭurfan ur aɣ-d-cqan, ad myeččen gar-asen. Ur issefk ad aɣ-sinfen seg ubrid. D tamara ad d-ilal wass amaynut ɣef tmurt, ɣas ɣezzif ubrid. D abrid n talwit i d abrid-is. Mačči d timura n Emirates, Qatar neɣ wiyaḍ ad irayen fell-aɣ. 

Mačči d tibbandit n at udabu neɣ timeṭṭurfit tineslemt i ihudden yal tamurt deg tedda ara yebnun tasertit n tmurt-nnaɣ i tarwa-s uzekka. Bezzaf i naâbba si 1962 ar ass-a ! 

D tiɣri n ugdud iteddun di yal tikli, di yal tiɣremt n tmurt : « tamurt d tamurt-nnaɣ, ad neg rray-nnaɣ » (blad blad-na, u ndiru rayy-na). 

A.U.L.

Timerna / Notes :

1) « A win ijebbden amrar, ixef-is atan da ɣur-i », d awal n Muḥ At Lḥusin.

2) « ma yembawel udrar, ad igrurej » (si la montagne bouge, alors elle s’écroule), d idles n tmurt n Japu ; illa deg usaru ‘’Kagemusha, l’hombre du Guerrier’’ (Kurosowa, 1980).

Auteur
Aumer U Lamara, écrivain

 




Dans la même catégorie

L’Algérie, l’affreuse nation !

C’est ce que l’on pourrait penser. Il y a...

Dominique de Villepin sur le voile islamique : « Je ne suis pas couturier !»

Force est d’admettre que s’il reste encore des hommes...

Oran : chronique du haut et du bas

Lorsque nous n’étions pas encore des illettrés dans notre...

La fin du droit ou la verticalité de l’Empire

Il ne reste presque rien des institutions internationales, sinon...

Pour la décentralisation du politique

« La vérité est non seulement une fiction, mais une...

Dernières actualités

spot_img

LAISSEZ UN COMMENTAIRE

S'il vous plaît entrez votre commentaire!
S'il vous plaît entrez votre nom ici